Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap. Materialet diskuteras också utifrån den potentiella utvecklingszonen. Analysen visar att pedagogerna ställer sig positiva till surfplattor i förskolan men det skiljer sig i hur användningen ser ut på förskolorna. Den visar också att om verktyget används tillsammans med innehåll och didaktik kan man nå surfplattans fulla potential.

Mot bakgrund av vad tidigare forskning visar om hur teknikundervisningen framträder i grundskolan har vi genomfört två undersökningar där syftet har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans årskurs 1-3 resonerar kring teknikämnet samt angående sin teknikundervisning. Dessutom har syftet med andra undersökningen varit att undersöka hur några lärarutbildare resonerat kring teknikundervisningen på lärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. I våra undersökningar har vi också undersökt vad lärare, respektive lärarutbildare uttryckt om teknikämnets förutsättningar i grundskolan och på lärarutbildningen. Vår teoretiska utgångspunkt har varit det pragmatiska perspektivet. I våra undersökningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet från våra två undersökningar visar att ämneskompetens är av stor vikt både för lärarna och lärarutbildarna för att de ska känna sig trygga att undervisa i ämnet. Det får vi bekräftat då samtliga lärare och lärarutbildare i våra undersökningar har gått fortbildning i teknik. Förutsättningar för undervisningen har visat sig vara beroende av material och lokal. Dessutom framkommer det, utifrån lärarnas resonemang, att det finns svårigheter att tolka målen i teknik där en anledning kan vara att det inte finns några kunskapskrav i årskurs tre. I Undersökningen med lärarutbildarna visar resultatet att det är viktigt att eleverna får sina 200 timmar i teknik och att lärarstudenterna kan hantera kunskapskraven för årskurs sex anpassat för de lägre årskurserna. Därutöver anser lärarutbildarna att det är viktigt att vidga studenternas syn på att teknik är mer än elektroniska artefakter.

Denna studie syftar till att undersöka ett antal lärares uppfattningar om begreppet teknik, samt vad lärare anser är teknisk kunskap och hur de undervisar i ämnet. Metoden som har använts för att samla in data till denna studie är fenomenografiska intervjuer. Resultaten har presenterats i nio kategorier. Slutsatserna kring definitionen av begreppet är att lärarna oftast är samstämmiga, där de tycker att teknik är föremål, tillämpad naturvetenskap och människans metoder att tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål. När det gäller teknisk kunskap så visade de sig att lärarna också var samstämmiga, alla lärare ansåg att teknisk kunskap är tillämpad naturvetskap och människans metoder att tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål. I närmare granskning av resultaten så kan man dock ifrågasätta de skillnader som kom upp i resultaten. Det går även att ifrågasätta om lärarna skiljer på teknikämnets särart.

Teknik hävdas ofta vara ett självständigt kunskapsområde, skilt från till exempel naturvetenskaperna och matematiken. Att förtydliga vad detta innebär skulle medföra en förhöjd status för teknikämnet, som i flera bemärkelser har ett ojämlikt förhållande till andra undervisningsämnen. Denna uppsats söker besvara frågan hur forskare inom pedagogikområdet ser på begreppet teknisk kunskap. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Undersökningen identifierar ett antal perspektiv på detta begrepp och olika sätt att hantera klassiska kunskapsteoretiska problemområden. Konstruktion av tekniska lösningar genom handlingar och artefakter, med utgångspunkt från mål och normer, är ett återkommande tema för hur forskare ser på teknisk kunskap. En annan uppfattning i litteraturen är teknisk kunskap som en rent instrumentell aspekt av teknikstödd undervisning. En tredje uppfattning är teknisk kunskap som förknippat med existentiella problem i ett modernt samhälle. Framtida forskningsfrågor är bland annat hur teknisk kunskap kan konstrueras, härledas och rättfärdigas. Förbättrad insikt i detta område har potential att särskilja tekniken som självständigt skolämne, att bidra till flera separata akademiska diskussioner och att uppnå högre effektivitet i teknikundervisning. / Technology is often claimed to be an independent area of knowledge, separate from for example natural sciences and mathematics. A clarification of the implications of this claim would raise the status of the technology subject, which in several respects is on unequal terms with other school subjects. This paper aims to answer the question how researchers in the education field perceive the concept of technological knowledge. The method used is a systematic literature review. The investigation identifies a number of perspectives on this concept, as well as different ways of approaching classical epistemological problem areas. Development of technical solutions by actions and artefacts, based on objectives and norms, is a recurring theme in how researchers perceive technological knowledge. Another common perception of technological knowledge is a purely instrumental aspect of technology enhanced learning. Yet another perception is technological knowledge as a concept related to existential problems of modern society. Questions for future research include clarification of how technological knowledge can be constructed, derived and justified. Improved insight in this area can potentially raise the status of technology as an independent school subject in its own right, contribute to a number of scholarly discussions, and improve teaching efficiency in technology education.

Ett digitaliserat samhälle bidrar till att fler digitala tjänster utvecklas. Detta innebär att det idag ställs större krav på individer att vara tekniskt kompetenta för att kunna ta del av de möjligheter som erbjuds via digitaliseringen. Med allt fler digitala tjänster kan möjlighet till fysiska möten även minska, vilket kan påverka den sociala samhörigheten negativt vid lägre digital kompetens. Trots att äldre länge ansetts ha en lägre digital kompetens, i jämförelse med yngre åldersgrupper, håller dessa skillnader idag på att planas ut. Forskning visar att äldre som använder internet idag är mindre deprimerade och socialt isolerade, där sociala medier såsom Facebook kan bistå som ett viktigt verktyg att bevara och vårda sociala relationer. Denna studie belyser hur seniorers intention, attityd och tekniska kompetens kan påverka acceptans och användning av digital teknik och sociala medier, samt hur gränssnittsdesign kan underlätta äldres användning av digital teknik. Utifrån befintlig forskning, kvantitativ och kvalitativ undersökning formas möjliga designförslag över hur gränssnittsdesign kan påverka den sociala samhörigheten genom användning av Facebook. Designförslag utvärderas sedan för att se potential till att gynna och upprätthålla seniorers sociala samhörighet i ett digitaliserat samhälle. Resultat indikerar att presenterade designförslag kan skapa ökade förutsättningar till att Facebooks användargränssnitt kan gynna seniorers sociala samhörighet.

I denna vetenskapliga essä undersöker jag vad trädgårdsmästarens praktiska kunskap är och vad den innebär det när aspekter som plats, natur och kultur är del av formandet av den. Jag visar också på det dilemma kring kommunikation om den praktiska kunskapen som uppstår i relation till medarbetare och uppdragsgivare. Dilemmat blir synligt i kritiska lägen och jag visar att det i min arbetssituation finns ett behov av en gemensam utgångspunkt och samsyn för att ha möjlighet att diskutera konstruktiva lösningar. Jag använder essän som metod för ett undersökande som går ut på att hitta en fördjupad kännedom om den praktiska kunskapen. I essän använder jag fenomenologi formulerad av Martin Heidegger som redskap. Min slutsats är att praktisk kunskap för trädgårdsmästaren har en betydelsefull sammankoppling med platsbyggande. En djup förståelse för platsens identitet, väsen eller genius loci är central för att gestalta platser och närmare bestämt parker.

Grundskolans teknikämne har kritiserats för att undervisningen inte utgår från elevernas intressen och erfarenheter. Vidare utgår undervisningen alltför sällan från kursplanen och det saknas en samsyn bland lärarna kring hur undervisningen skall genomföras samt vad ämnet står för. Beträffande det sistnämnda har studier visat att filosofiska diskussioner om hur teknik kan definieras inte är vanliga inom teknikdidaktiken, vilket kan få konsekvenser när gemensamma kriterier ska sättas upp för att användas vid bedömning och betygsättning av elevernas kunskaper. Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur teknik och teknisk kunskap kan definieras och på vilket sätt dessa begrepp förekommer i de styrdokument som skolorna har att förhålla sig till. Det är en systematisk litteraturstudie där den tidigare forskningen i ämnet har undersökts och där teknikämnets kursplan har analyserats utifrån denna forskning. Resultatet visar att även om det i skolans läroplan saknas filosofiska diskussioner om vad teknisk kunskap innebär, går det att finna spår av denna typ av kunskap. Exempelvis kännetecknas teknikämnet av de teknikutvecklingsprojekt som eleverna skall genomföra och i dessa projekt får de möjlighet att utveckla så kallade teknikvetenskapliga kunskaper genom att de systematiskt prövar och omprövar sina idéer. / The technology subject in Swedish elementary school has been criticised for not taking into account the pupils interests and experiences. Furthermore, the teaching is often not based on the curriculum and there is a lack of consensus among the teacher on what should be taught and what the subject stands for. Regarding the latter, studies have shown that philosophical discussions on the definition of technology are not common within technology teaching and learning, which can have consequences when a common set of criteria are set up to be used for assessment and grade setting. This study examines how technology and technological knowledge can be defined and how these concepts are reflected in the curriculum. Based on a systematic literature review of former studies in this area, an analysis of the curriculum is performed. The result show that even if there is a lack of philosophical discussions in the curriculum on what technological knowledge means, traces of this type of knowledge can be found. As an example the technology subject is characterised by the technical development projects that the pupils are supposed to carry out, and in these projects they get the opportunity to develop the so called technological science knowledge by systematically testing and re-testing their ideas.

Teknik som skolämne är, jämfört med många andra skolämnen, en relativt ny företeelse. Detta gäller för Sverige såväl som för resten av världen. De flesta andra skolämnen vilar på en sedan länge etablerad akademisk modersdisciplin. Dessa andra kunskapsområden är väldefinierade och har utvecklat egna ämnesfilosofier. Tekniken har varit ett dynamiskt och starkt expanderande kunskapområde under 1900-talet och detta har speglats inom filosofin, med en tilltagande debatt om teknikens väsen och även om dess förhållande till naturvetenskapen. I skolvärlden har en parallell diskussion funnits. De flesta länder anser idag att elever i grundskolan ska delges teknisk kunskap, men det saknas en samsyn på vad den tekniska kunskapen ska omfatta. Det råder även skilda meningar om hur tekniken ska integreras i schemat. Med detta som bakgrund har jag intervjuat högstadielärare i teknik från Sverige och Israel. I Sverige är teknik ett självständigt ämne, på sidan om NO-ämnena biologi, kemi och fysik. I Israel har man i stället valt att integrera dessa fyra ämnen till ett enda, kallat ”naturvetenskap och teknik”. Jag har intresserat mig för lärarnas syn på teknik som begrepp, tekniken som kunskap och förhållandet mellan naturvetenskap och teknik. Kan det sätt som skolämnena organiseras påverka lärarnas uppfattningar och synsätt? Då det gäller förhållandet mellan teknik och naturvetenskap kom några tydliga skiljelinjer fram: • De israeliska lärarna var mer benägna att se på teknik som tillämpad naturvetenskap än de svenska lärarna som hade en mer nyanserad bild. • De svenska lärarna hade svårare att beskriva vad som skiljer de båda kunskapsområdena åt, medan de israeliska lärarna hade en mer strukturerad bild avdetta. • De israeliska lärarna betonade att koppling till modern teknik var ett effektivt sätt att frambringa elevers nyfikenhet för naturvetenskap. Annars visar studiens resultat på subtila skillnader i synen på teknikbegreppet och tekniskkunskap. / Technology as a school subject is, in comparison to many other school subjects, a relatively new phenomenon. This is true for Sweden as well as the rest of the world. Most other school subjects rest on a well established academic discipline. These other areas of knowledge are well defined with developed subject philosophies. Technology has been a dynamic and strongly expanding area of knowledge during the 20th century and this has been reflected in philosophy, with a growing debate around the nature of technology and its relationship to natural science. At the school level a parallel discussion has existed. Most countries believe that students in elementary and middle school should receive technological knowledge, but there is no consensus on the content of such knowledge. In addition, opinions on how to integrate technology into the curriculum differ. In light of this, I have interviewed middle high school technology teachers from Sweden and Israel. In Sweden, technology is an independent school subject, parallel to biology, chemistry and physics. In Israel these four disciplines were integrated into one school subject, named ”science and technology”. My main interests have been the teachers’ view on the concept of technology, technological knowledge and the relationship between science and technology. Would the mode of organizing the school subjects impact the teachers’ perception and views? Regarding the relationship between technology and natural science there were some visible differences: • The Israeli teachers were more inclined to view technology as applied science than the Swedish teachers, who had a more nuanced picture. • The Swedish teachers were not so successful in describing the differences between technology and science, whereas the Israeli teachers had a more structured understanding of this. • The Israeli teachers emphasized how the connection to modern technology was an efficient way to arouse the students’ curiosity for the natural sciences. Apart from that the results from this study show only subtle differencies in the view on technology and technological knowledge.