More public and private organisations offer working from home as an alternative way of working for their employees. Working from home (WFH) has both benefits and drawbacks for the employees when it is compared to the office working. While some of the researchers, such as Shafizadeh et al. (2000) claim that working from home increases the productivity of the employees, other researchers, such as Monteiro et al. (2019) claim the opposite. This study analysed five research articles published in year 2000 and five research articles published in years 2019 and 2020 to discover the factors having an influence on the productivity of the employees who work from home, whether the influence of these factors have on the productivity is positive or negative and whether the factors have changed from year 2000 to the recent years (2019 and 2020). The study results indicate that working from home has an influence on productivity of the employees. While influences of some of the factors are either positive or negative, the influence of some of the factors depend on the characteristics and attitude of the employees and the circumstances.

Purpose - This study aims to identify how remote work may negatively influence the innovative climate, and how organizations can overcome the identified challenges. In doing so, we present challenges of remote work and solutions of how organizations, leaders, and employees can manage the challenges.  Method – The analysis was based on 18 interviews with industry experts and employees at the case study company, as well as secondary data regarding best practices. We combined and analyzed all data by thematic analysis. Findings - We identified 12 challenges with remote work that negatively influences the innovative climate within four areas: communication, collaboration, resources, and leadership. We have also mapped out 14 solutions to overcome those identified challenges.  Theoretical contribution - Remote work has been investigated several times but the connection to the innovative climate has not earlier been established. Thus, in this study, we bridge the gap between the challenges of remote work and the innovative climate at organizations. Additionally, independent of the COVID-19 pandemic, we contribute with findings on how remote work may negatively influence the innovative climate in organizations, how organizations can overcome these challenges, and how an innovative climate can be fostered remotely. Practical implications - We show how remote work negatively influences the innovative climate at organizations and what leaders, employees, and organizations could do to overcome these challenges and foster innovation despite working remotely. See appendix 4, 5, 7, and 8 for practical guidelines that describe what four different stakeholders (leaders, employees, organizations, and meeting moderators) can do, and appendix 6 for a suggested etiquette for remote meetings. Limitations of the study - We collected most of the data through one company in the high technology industry focused on gathering qualitative findings. Thus, our findings might be limited in terms of generalizability. Therefore, validation of our findings in other industries would be interesting for future research. / Syfte - Studiens syfte var att identifiera hur distansarbete negativt kan påverka det innovativa klimatet hos organisationer och hur dessa utmaningar kan övervinnas. För att uppnå det presenterade vi utmaningar med distansarbete samt lösningar på hur organisationer, ledare, mötesmoderatorer och anställda kan hantera utmaningarna. Metod – Analysen baserades på 18 intervjuer med branschexperter och anställda vid fallstudieföretaget, samt sekundära data om bästa praxis. All data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat - Vi identifierade 12 utmaningar med distansarbete som negativt påverkar det innovativa klimatet inom fyra områden: kommunikation, samarbete, resurser och ledarskap. Vidare har vi kartlagt 14 lösningar för att övervinna de identifierade utmaningarna. Teoretiskt bidrag - Distansarbete har undersökts flera gånger men kopplingen till det innovativa klimatet har inte fastställts tidigare. I denna studie överbryggar vi klyftan mellan utmaningarna med distansarbete och det innovativa klimatet i organisationer. Dessutom, oberoende av COVID-19-pandemin, bidrar vi med kunskap om hur distansarbete kan påverka det innovativa klimatet hos organisationer negativt, hur organisationer kan övervinna dessa utmaningar och hur ett innovativt klimat kan främjas på distans. Praktiska implikationer - Vi visar hur distansarbete negativt påverkar det innovativa klimatet i organisationer och vad ledare, anställda och organisationer kan göra för att övervinna dessa utmaningar och främja innovation trots att de arbetar på distans. Se bilaga 4, 5, 7 och 8 för praktiska riktlinjer som beskriver vad fyra olika roller (ledare, anställda, organisationer och mötesmoderatorer) kan göra, och bilaga 6 för ett förslag på en etikett för distansmöten. Studiens begränsningar - Majoriteten av studiens kvalitativa data samlades in från ett företag och därför kan våra resultat vara begränsade avseende generaliserbarhet. Validering av våra resultat i andra branscher skulle därför vara aktuellt för framtida studier.

Distansarbete är ett arbetssätt som har blivit alltmer populärt. Tillsammans med teknikens framgång har det blivit alltmer tillgängligt för företag att arbeta utanför den traditionella arbetsplatsen. Det ökade distansarbetet kan leda till kulturella förändringar inom en organisation som leder till mer ansvar för ledaren att bibehålla organisationskulturen. Syftet med denna kvalitativa studie är att få insikt kring hur ledare använder organisationskultur för att styra organisationer både på fysiska arbetsplatser och vid distansarbete. Ledare använder organisationskultur för att få anställda att uppnå organisationens mål samt gemensamma värderingar. Studien presenterar ritualer, artefakter och kulturstyrning som tre variabler inom organisationskulturen som ledare och organisationerna använder sig utav. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem organisationer. De fem organisationer som analyserats är inom bank, statligt ägt företag, ideell organisation, social omsorg och redovisningsbyrå. Alla organisationer använder sig utav en tydlig organisationskultur men har olika strategier samt tillvägagångssätt kring hur de arbetar mot organisationskulturen. De alla arbetar med tydliga strategier för att få sina anställda att arbeta mot samt uppnå organisationens gemensamma mål och värderingar. En likhet som finns inom organisationerna är att de alla har tydliga målsättningar, arbetar mot gemensamma värderingar, utfärdar ritualer, använder sig utav artefakter och arbetar med kommunikationsteknologier. Det som skiljer dem åt är att företaget inom bank, social omsorg och redovisningsbyrån arbetar mer med värderingar. Utöver det arbetar dessa tre företag mer med tydliga ritualer som de genomför tillsammans med sina anställda. En annan skillnad är att artefakterna ser olika ut hos alla organisationerna där vissa artefakter är mer synliga än andra som exempelvis arbetskläder. Ledarna inom organisationerna använder sig utav organisationskultur som ett styrmedel och har olika tillvägagångssätt samt strategier för att nå dit. Slutsatsen som kan dras är att alla fem organisationer arbetar mot en tydlig organisationskultur, där de använder sig av strategier, kommunikation samt uppföljning för att få sina anställda att uppnå organisationens gemensamma mål och värderingar. Ledarna använder sig utav ritualer, artefakter och kulturstyrning för att uppnå organisationskultur, detsamma gäller vid distansarbete. Alla organisationer har implementerat information och kommunikationsteknologier för att upprätthålla organisationskulturen under distansarbete. Däremot har organisationen inom social omsorg och redovisningsbyrån lyckats upprätthålla organisationskulturen bäst under distansarbete. Banken, det statliga företaget och den ideella organisationen har arbetat med att upprätthålla kulturen vid distansarbete men utmaningar som tillgänglighet och delaktighet har försvårat processen. / Teleworking is a way of working that has become increasingly popular. Along with the success of technology, it has become increasingly accessible for companies to work outside the traditional workplace. The increased telework can lead to cultural changes within an organization that lead to more responsibility for the leader to maintain the organizational culture. The purpose of this qualitative study is to gain insight into how leaders use organizational culture to control organizations both in physical workplaces and in teleworking. Leaders use organizational culture to get employees to achieve the organization's goals and common values. The study presents rituals, artifacts and cultural management as three variables within the organizational culture that leaders and organizations use. The study was conducted using semi-structured interviews with five companies. The five companies analyzed are a bank, a state-owned company, a non-profit organization, a company within social care and an accounting firm. All companies use an organizational culture but have different strategies and approaches to how they work towards the organizational culture. They all work with clear strategies to get their employees to work towards and achieve the organization's goals and common values. A similarity that exists within the companies is that they all have clear goals, work towards common values, use rituals, artifacts and work with communication technologies. What sets them apart is that the company in banking, social care and the accounting firm works more with values. In addition, these three companies work more with rituals that they perform together with their employees. Another difference is that the artifacts look different in all companies where some artifacts are more visible than others such as work clothes. The leaders within the organizations use organizational culture as a tool and have different approaches and strategies to get there. The conclusion that can be drawn is that all five companies work towards an organizational culture, where they use strategies, communication and follow-up to get their employees to achieve the organization's goals and common values. The leaders use rituals, artifacts and culture management to achieve organizational culture. All organizations have implemented information and communication technologies to maintain the organizational culture during teleworking. The company in social care and the accounting firm has managed to maintain the organizational culture best during telework. The bank, the state-owned company and the non-profit organization have worked to maintain the culture through teleworking, but challenges such as accessibility and participation have made the process more difficult.

<p>The unexpected and unprecedented global pandemic of COVID-19 has brought dramatic changes to the whole world. As a result of social distancing instituted to slow the pandemic, teleworking has become the new norm in many organizations. The prevalence of teleworking has brought not only benefits to organizations, but also security risks. Although teleworking has existed for decades and many security related issues have been studied by previous research, the researcher didn’t find any studies that have assessed organization employee’s security awareness and concerns in teleworking. Considering the vital importance of human security awareness in protecting information security, it is necessary to learn the security awareness situation in teleworking. Furthermore, employees with low security awareness should be trained to improve the awareness level. Therefore, this research intends to examine the current teleworking security awareness and concerns in organizations by conducting a survey of workers. Through the survey answers, the researcher found that the security awareness varies in groups of teleworkers who are at different ages, from different industries and different-sized organizations. Meanwhile, the researcher also found that COVID-19 pandemic does not have much impact on people’s security concern in teleworking scenarios. <br></p>

Background: The pandemic Covid-19 has led to large-scale changes globally; in the workplace setting, it has entailed a distinct increase in remote work. For individuals to deal with organizational changes in the workplace has historically been considered a significant challenge. Therefore, it is essential to understand how individuals cope with these changes and drive themselves while working remotely. Purpose: The purpose of this qualitative study was to develop a deeper understanding of how respondents in different organizations in Sweden coped with the change to remote work caused by Covid19 by viewing their coping strategies from a self-leadership perspective. In addition, the main affecting factors of this change process will be identified. Method: | Ontology: Relativism | Epistemology: Social Constructionism | Research Approach: Inductive | Data Collection: 12 Semi-Structured Interviews | Sampling: Purposive / Convenience | Data Analysis: Thematic Analysis | Conclusion: This study has developed a new terminology; Self-leadership coping strategies that showcase how the respondents of this study reacted, acted, and proactively coped with the change in the workplace setting due to Covid-19. Subsequently, challenging the passive view individuals have been assigned in previous literature and provided coping strategies in a new and highly relevant context. Additionally, three paradoxical affecting factors are presented and problematized.

Under december 2019 upptäckte smittskyddsmyndigheten ett nytt coronavirus från Kina som kan ge sjukdomen covid-19. Viruset spred sig snabbt globalt och blev en pandemi. För att minska på smittspridningen och begränsa den fysiska kontakten så övergick många arbetsplatser till distansarbete. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur det ofrivilliga distansarbetet påverkar chefers arbetssituation och balans samt vilka strategier de använder sig av för att upprätthålla en god balans mellan arbete och privatliv när arbetsplatsen och hemmet, som tidigare varit två starkt åtskilda domäner, i stället delar på samma plats. Undersökningens empiriska material har samlats in genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats med utgångspunkt i Clarks (2000) modell kring gränsteori. Vi valde att avgränsa studiens urvalsgrupp till individer med någon form av chefsposition som i samband med covid-19 tvingats att arbeta på distans. Resultatet visar på att informanternas upplevelser och strategier för gränsdragning skiljer sig åt beroende på individuella förutsättningar, som till exempel ålder, hur mycket arbetslivserfarenhet individen har eller familjesituation. Vissa av informanterna har som strategi att bryta arbetsdagen med en promenad eller liknande, andra började i stället dagen med att göra sig i ordning som om de ska till den fysiska arbetsplatsen. De individer som föredrog att segmentera domänerna såg framför allt till att stänga av notiser på mejlen efter att arbetsdagen tagit slut. De av informanterna som i stället valde att integrera domänerna gjorde det bland annat genom att vara tillgänglig på tekniska hjälpmedel utöver arbetstiden. Avslutningsvis kan vi dra slutsatsen utifrån tidigare forskning och studiens resultat att distansarbete kommer till viss del fortsätta även efter covid-19 pandemin. / In December 2019, the authorities discovered a new coronavirus from China that could cause the disease covid-19. The virus spread rapidly globally and soon became a pandemic. To reduce the spread of infection and limit physical contact, many workplaces switched to teleworking. The purpose of the study is to develop knowledge about how involuntary telework affects managers' work situation, balance, and what strategies they use to maintain a good balance between work and private life. Previously work and home were two separate domains, however since individuals must work from home now, it is becoming increasingly important to be able to draw a line and separate work from private life and not to risk blurring the boundaries between them. The studies empirical material has been collected through eight qualitative semi-structured interviews and then analyzed based on Clark's (2000) model on boundary theory. We chose to limit the studies sample group to individuals with some form of managerial position who in connection with covid-19 were forced to work remotely. The results show that the informants experiences and strategies for demarcation differ depending on individual conditions, such as age, how much work experience the individual has or family situation. Some of the informant’s strategy is to break the working day with a walk or something similar, others instead started the day by getting ready as if they were going to the physical workplace. The individuals who preferred to segment the domains mainly made sure to turn off notifications on the email after the working day ended. Those of the informants who instead chose to integrate the domains did so, among other things, by being available on technical aids in addition to working hours. Finally, we discuss the results of the study based on purpose and questions and previous research.

Denna studie har som syfte att undersöka nyanställdas introduktionsprocess under ett påtvingat distansarbete. Det görs med hjälp av Malin Lindelöws teoretiska modell för en introduktion av nyanställda. Modellen bidrar till en djupare förståelse och fungerar som en referensram när intervjupersonernas upplevelser av sin introduktionsprocess analyseras och tolkas. I analysen används även Randall Collins teori om interaktionsritualer. Collins (2004) menar att interaktionsritualer fungerar som sociala processer där känslan av solidaritet kan stärkas och emotionell energi skapas mellan gruppens medlemmar vilket gör att gruppen vill träffas igen (Wettergren et al., 2008).  Studien är utförd efter en kvalitativ forskningsdesign där sex personer har intervjuats i rollen som nyanställda och där introduktionsprocessen delvis eller helt har genomförts på distans. Det empiriska resultatet av studien visar att intervjupersonerna beskriver skilda upplevelser av introduktionsprocessen. De som upplever den lyckad har blivit varmt välkomnande, fått möjlighet att lära känna kollegor, haft en regelbunden kommunikation med den som varit ansvarig samt att de upplevt att de fått ett stort stöd under introduktionen. Deras introduktionsprocess har även varit löpande och därmed har arbetsuppgifterna och arbetskraven successivt stegrat vartefter de känt sig trygga i sin nya befattning. De som istället har upplevt introduktionen som mindre lyckad har inte upplevt stöd från den ansvarige, kommunikationen beskrivs som mycket bristfällig och de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem. / This study aims to investigate the introduction process of new employees during forced teleworking. This is done using Malin Lindelöw's theoretical model for an introduction of new employees. The model contributes to a deeper understanding and serves as a frame of reference when the interviewees' experiences of their introductory process are analyzed and interpreted. The analysis also uses Randall Collins' theory of interaction rituals. Collins (2004) argues that interaction rituals act as social processes where the sense of solidarity can be strengthened and emotional energy is created between the members of the group, which makes the group want to meet again (Wettergren et al., 2008). The study is conducted according to a qualitative research design where six people have been interviewed in the role of new employees and where the introduction process has been carried out partly or completely remotely. The empirical results of the study show that the interviewees describe different experiences of the introduction process. Those who experience it successfully have been warmly welcomed, given the opportunity to get to know colleagues, had regular communication with the person responsible and that they experienced that they received great support during the introduction. Their introductory process has also been ongoing and thus the tasks and work requirements have gradually increased as they have felt confident in their new position. Those who have instead experienced the introduction as less successful have not experienced support from the person responsible, the communication is described as very inadequate and they have had difficulty knowing what is expected of them.

Året 2020 blev ett minst sagt ett annorlunda år vilket lett till förändrade arbetsförhållanden inom ett flertal organisationer, som på grund av Covid-19 fått anpassa verksamheten till att arbeta på distans. Fler digitala möten och en avsaknad av de vardagliga sociala kontakterna på kontoret kan leda till att cheferna måste finna nya sätt att leda och motivera sina medarbetare på. Därav väcktes ett intresse att studera hur chefer inom en privat organisation som tvingats ställa om till distansarbete kan leda och upprätthålla en motivation hos sina medarbetare, trots en avsaknad av ett nära arbete på kontoret. Syftet med den här studien var att undersöka chefers upplevelser av att leda och motivera på distans. För att besvara syftet och studiens fyra forskningsfrågor bestod den insamlade empirin av sju semistrukturerade intervjuer med chefer som ansvarar över minst fem medarbetare inom den valda organisationen. Undersökningen följde en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Studiens teoretiska avsnitt delades in i kategorierna ”Tidigare forskning” som inkluderar vetenskapliga artiklar som är av relevans för det valda området och ”Teori” innehållande ledarskaps - och motivationsteorier. Resultatet visade att det verkar krävas mer tid och engagemang från cheferna för att kunna leda och motivera sina medarbetare på distans. Det visade sig att en aktiv kommunikation, skapande av delaktighet genom dagliga möten, rutiner och samtal kan vara ett sätt att upprätthålla medarbetarnas motivation. Resultatet visade även att distansarbetet kan ha medfört både möjligheter och utmaningar med att leda och motivera på distans, vilket är något som cheferna bör ta i beaktande för att öka medarbetarnas motivation och engagemang vid distansarbetet.

Våren 2020 förändrades stora delar av vårt samhälle och arbetsmarknaden i stort. Ett nytt virus hade upptäckts i Kina vilken kunde överföras mellan människor. Viruset har fått namnet SARS-coronavirus-2 och den officiella benämningen är Covid-19. Utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer uppmanade arbetsgivare sina anställda att arbetet skulle bedrivas hemifrån i sådan stor omfattning som möjligt. Att bedriva det dagliga arbetet har på det sättet skapat nya utmaningar både för arbetsgivaren och medarbetare. Då begränsningar setts av att arbeta på distans utifrån ett chefsperspektiv blir därför syftet med denna studie att undersöka hur chefer upplever det att ofrivilligt behöva arbeta på distans under rådande pandemi, med fokus på de positiva samt de negativa effekterna av distansarbetet. Studien baseras på åtta kvalitativa intervjuer med chefer på Region Dalarna vilka gått över till att arbeta på distans i samband med pandemin. Det insamlade materialet från intervjuerna har jämförts med den tidigare forskningen utifrån fastställda teman vilken sedan mynnat ut i en resultatanalys. Resultatet visar på att distansarbetet är komplext och att många olika faktorer påverkar chefernas upplevelser samt att det finns både positiva och negativa sidor av denna arbetsform. Effektiviteten upplevs öka vid distansarbete samtidigt för den med sig flertalet negativa effekter som ett uppskruvat arbetstempo, minskad social interaktion och avsaknad av informella mötesarenor. Studien kan bidra till att medvetandegöra de positiva och negativa effekterna av distansarbete vilka kan problematiseras och skapa diskussion. / In the spring of 2020, large parts of our society and the labor market in general changed. A new virus had been discovered in China which could be transmitted between humans. The virus was named SARS-coronavirus-2 and the official name is Covid-19. Based on the Swedish Public Health Agency's recommendations, employers urged their employees to work from home to the greatest extent possible. Conducting the daily work has in this way created new challenges for both the employer and employees. As limitations have been seen of working remotely from a managerial perspective, the purpose of this study will therefore be to investigate how managers experience working involuntary remotely, during the current pandemic, with a focus on the positive and negative effects of teleworking. The study is based on eight qualitative interviews with managers at Region Dalarna who have switched to working remotely in connection with the pandemic. The material collected from the interviews has been compared with the previous research based on established themes, which then resulted in a results analysis. The results show that working from distance is complex and that many different factors affect managers' experiences and that there are both positive and negative sides to this form of work. Efficiency is perceived to increase in teleworking at the same time as it brings with it the majority of negative effects such as an increased work pace, reduced social interaction and a lack of informal meeting arenas. The study can help to raise awareness of the positive and negative effects of telework which can be problematised and create discussion.

Bakgrund och problem I tidigare forskning inom organisering av ledning antas ofta ett perspektiv utifrån ledaren. Då det är medarbetarna som utgör större delen av organisationen kan ett sådant perspektiv utelämna betydande delar av området, vilka kan inkluderas i begreppet medarbetarskap. Medarbetarskap avser hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och det egna arbetet samt relationen till kollegor. Forskning visar att det är av vikt att förstå begreppet medarbetarskap i sitt kontextuella sammanhang. Medarbetarskapets beroende av det kontextuella sammanhanget är nära förenat med förändringar och följaktligen förändras också medarbetarskapet kontinuerligt. Dialog och möjligheten att träffas fysiskt ses som förutsättningar som påverkar medarbetarskapet, dessa förutsättningar ser vid distansarbete annorlunda ut. Förändringar i arbetssätt som uppkommit i samband med COVID-19 pandemin gör det således intressant att studera hur medarbetarskap kan bevaras vid rekommenderat distansarbete. Syfte och metod Studiens syfte har varit att öka förståelsen för förutsättningar som är viktiga för att bevara medarbetarskap vid distansarbete. En kvalitativ forskningsansats valdes för att skapa en ökad förståelse för begreppet. Det empiriska materialet samlades in genom elva semistrukturerade intervjuer och genomfördes på en kommunal HR-enhet. Val av metod möjliggjorde en ökad förståelse för viktiga förutsättningar som bevarar ett väl utvecklat medarbetarskap. Resultat och slutsats Studiens resultat visar utifrån det empiriska materialet och teorin att studieobjektet har ett väl utvecklat medarbetarskap. Det framkommer också att medarbetarskapet hos studieobjektet har skapat goda förutsättningar vid övergången till digitala arbetssätt vid rekommenderat distansarbete. Studiens slutsats redogör för förutsättningar som förändrats vid rekommenderat distansarbete. En medvetenhet kring dessa förändrade förutsättningar kan leda till värdefulla insikter för att bevara medarbetarskap även vid distansarbete grundat i andra orsaker. / Background and problem In previous research on the organization of management, a perspective is often assumed based on the leader. Since the employees make up the majority of the organization, such a perspective can omit significant parts of the area, which can be included in the concept of co-workership. Co-workership refers to how employees handle the relationship with their employer and their own work as well as the relationship with colleagues. Research shows that it is important to understand the concept of co-workership in its full context. The dependency of the co-workership on the conceptual context is closely linked to changes and consequently, co-workership are also continuously changing. Dialogue and the opportunity to meet physically, are considered as prerequisites that affect co-workership, these conditions change during teleworking. Changes in working conditions caused by the COVID-19 pandemic, therefore makes it interesting to study how co-workership can be maintained during recommended teleworking. Purpose and method The purpose of this study was to increase the understanding of conditions that are important for maintaining co-workership in teleworking. A qualitative research approach was chosen to create an increased understanding of the concept. The empirical material was collected through eleven semi-structured interviews and conducted at a municipal HR unit. The choice of method enabled an increased understanding of important conditions that maintain a well-developed co-workership. Results and conclusion The results of our study, based on the empirical material and theory, show that the study object has a well-developed co-workership. It is also clear that the co-workership of the study object has created good conditions for the transition to digital working methods for recommended teleworking. The conclusions of the study describe the conditions that have changed during recommended telework. An awareness of these changed conditions can lead to valuable insights to preserve co-workership also in telework based on other causes.