Syfte: Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan internt varumärkesbyggande och personal som arbetar på distans. Detta för att hjälpa företag att identifiera utmaningar vid internt varumärkesbyggande vid distansarbete. Genom att identifiera utmaningar ämnar studien att bistå företagen vid internt varumärkesbyggande. Forskningsfrågor: 1. Vilka utmaningar finns det vid internt varumärkesbyggande när personalen sitter på distans? 2. Hur bygger företaget det egna varumärket internt när personalen sitter på distans? Metod: I denna studie har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiri. Våra respondenter har sen tidigare en bred kunskap om varumärket och har därför valts ut som lämpliga respondenter. Ett hermeneutiskt synsätt har genomförts för att kunna tolka samt förstå internt varumärkesbyggande vid distansarbete. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Slutsats: Våra respondenter har ett väletablerat internt varumärke och det har varit en bidragande faktor till ett lyckat distansarbete. Företag bör bygga upp ett starkt internt varumärke för att lättare kunna implementera distansarbete i sitt företag. Studiens resultat visade även att det finns flertalet utmaningar när det kommer till att bygga internt varumärke när personal sitter på distans. Därav har en egen modell tagits fram för att tydliggöra dessa utmaningar och vi har även identifierat viktiga faktorer som kan underlätta vid internt varumärkesbyggande vid distansarbete. / Purpose The purpose of the study is to investigate the relationship between internal branding and personnel who teleworks. The study aims to help organizations identify challenges and solutions in internal brand building in teleworking. Reserch question The purpose of the study is to investigate the relationship between internal branding and personnel who teleworks. The study aims to help organizations identify challenges and solutions in internal brand building in teleworking. Method Eight semi-structured interviews were conducted to collect empirical data. Our respondents have previous knowledge of the brand and have therefore been selected as suitable respondents. A hermeneutic approach has been implemented to be able to interpret and understand internal brand building in teleworking. The study was conducted with a qualitative research method with a mixture of inductive and deductive approach. Conclusion Our respondents have an established internal brand and this has been a contributing factor to successful teleworking. Companies should build up a strong internal brand to iii more easily implement teleworking in their organization. The study's results also showed that there are several challenges when it comes to building an internal brand when having personnel who are at a distance. Hence, a separate model has been developed to clarify these challenges and we have also identified important factors that can facilitate the internal branding of teleworking.

The theses Psychological aspects of teleworking is dedicated to actual theme of a teleworking from the perspective of psychological aspects and teleworkers. In the theses a concept of teleworking is introduced in the current social context with its historical development. The main focus is on introduction a teleworking in relation with personal characteristics of a teleworker, well-being, work-life balance and social dimension of teleworking. In the empirical part there is introduced a mixed methods research - a combination of mapping study and case study. The theme of the empirical part is teamwork and psychological safety of specific group of teleworkers - lectors from the non-profit organization. In the quantitative part got involved both teleworkers and their managers, in the qualitative part evaluated the teamwork and psychological safety in the team only managers of the teams. Keywords Teleworking, telecommuting, personal characteristics, well-being, work-life balance

Den här studien har undersökt hur COVID-19 pandemin har påverkat arbetssättet hos kunskapsarbetare och även hur de har hanterat övergången till ett digitalt arbetssätt. Kunskapsarbetare definieras som personer som arbetar på ett kontor, ofta med någon form av IT inriktning, och har någon form av högre utbildning. COVID-19 pandemin har orsakat stora förändringar i samhället, på bara några få månader ändrades i princip alla aspekter av våra liv. Studien ämnade att undersöka hur kunskapsarbetare upplevde distansarbete och hur distansarbete påverkade samarbetet hos kunskapsarbetare. Distansarbete är ett arbetssätt som många inte är vana vid, i vanliga fall befinner sig alla medarbetare på samma plats (exempelvis ett kontor) och har sina kollegor nära för att diskutera eller ställa frågor, vid distansarbete försvinner detta. Studien baseras på teori om distansarbete och CSCW. CSCW (Computer Supported Collaborative Work), även kallat datorstött samarbete på svenska är ett forskningsfält som innefattar datorbaserad teknik och hur denna teknik kan användas för att underlätta samarbetet mellan kollegor. CSCW kan även underlätta vid distansarbete då de inblandade drar nytta av datorbaserad teknik för att kunna samarbeta även när alla parter inte befinner sig på samma plats vid samma tidpunkt. I CSCW finns ett antal centrala aspekter; medvetenhet, artikulation, anpassning och tid och plats. Resultaten av denna studie visar att kunskapsarbetare upplever att produktiviteten i deras arbete generellt sett ökar vid distansarbete, de upplever färre störningsmoment, och att den största utmaningen för distansarbete är avsaknaden av sociala interaktioner.

Distanseringen under pandemin har ändrat förutsättningarna för hur vi människor kan kommunicera och interagera med varandra. Detta kan i sin tur ha en påverkan på organisationskulturen. Förut fysiska och sociala interaktioner sker nu digitalt och detta har medfört en distansering kollegor emellan. Beroende på hur organisationer har valt att använda sig av digitaliseringen som följde pandemin har olika effekter skett och därav påverkat organisationskulturen på olika sätt. Syftet är att undersöka och bidra med kunskap om hur distansarbete via digitala kanaler kan påverka organisationers kultur och om sociala mönster har förändrats. För att få fram hur organisationer har påverkats har vi genomfört intervjuer med åtta olika individer på åtta olika organisationer. Det som är mest tydligt är att digitaliseringen är här för att stanna och att ingen av de individerna vi har undersökt kan tänka sig att återvända till samma arbetssätt som före pandemin. Förändringen av kommunikation har medfört en försämring när det rör sig om beslutsfattande inom organisationer och det har även skapat en distansering kollegor emellan. / The distancing during the pandemic has changed the conditions for how we humans can communicate and interact with each other. This in turn can have an impact on the organizational culture. Before, physical and social interactions now take place digitally and this has led to a distance between colleagues. Depending on how organizations have chosen to use the digitalisation that followed the pandemic, different effects have taken place and therefore affected the organizational culture in different ways. The purpose is to investigate and contribute knowledge about how teleworking via digital channels can affect organizations' culture and whether social patterns have changed. To find out how organizations have been affected, we conducted interviews with eight different individuals at eight different organizations. What is most clear is that digitalisation is here to stay and that none of the individuals we have examined can imagine returning to the same way of working as before the pandemic. The change in communication has led to a deterioration when it comes to decision-making within organizations and it has also created a distance between colleagues.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare har upplevt de sociala och psykologiska aspekterna av distansarbete och distansundervisning, i och med den snabba omställningen för att förhindra smittspridningen av coronaviruset. En kvalitativ metod har tillämpats och datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, varav fyra var kvinnor och en man. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval med inslag av snöbollsurval. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av tematiska analys. Genom den tematiska analysen framkom tre olika teman vilka var: den digitala undervisningen, hemarbetets positiva och negativa aspekter samt vikten av socialt stöd. Resultatet visar på att respondenterna har upplevt det som utmanande att undervisa på distans, då upplägget har behövt förändras. Men det jobbigaste har varit den förlorade sociala interaktionen med eleverna, vilket också gjort att undervisningens kvalité upplevts som sämre. Respondenterna är mer produktiva i hemmet men är mycket sämre på att ta pauser och raster som vanligtvis kommer naturligt på arbetsplatsen, därmed blir de mer stillasittande. Det sociala stödet har varit av stor betydelse för alla parter och en anledning till att distansarbetet och distansundervisningen fungerat så bra. / The purpose of the study was to investigate how high school teachers have experienced the social and psychological aspects of distance work and distance education, since the rapid adjustment to prevent the spread of the coronavirus. A qualitative method has been applied and data collection has been done through semi-structured interviews. Five respondents participated in the study, four women and one man. The participants were selected through a convenience selection with elements of snowball selection. The interviews have been transcribed and analyzed using thematic analysis. Through the thematic analysis, three different themes emerged which were: the digital teaching, the positive and negative aspects of homework and the importance of social support. The results show that the respondents have experienced it as challenging to teach at a distance, as the structure has had to change. But the hardest part has been the lost social interaction with the students, which has also made the quality of teaching perceived as worse. The respondents are more productive at home but are much worse at taking breaks that usually come naturally in the workplace, thus they become more sedentary. Social support has been of great importance to all parties and a reason why distance work and distance education have worked so well.

Som en konsekvens av covid-19 har fysiska möten blivit ersatta med digitala möten. Företag har insett stora fördelar med digitala möten och distansarbete kan därmed fortsätta till viss del efter pandemin. Digitala möten innebär att människor interagerar bakom en skärm, där andra beteenden kan uppstå i jämförelse med fysiska möten. Vidare har tidigare forskning visat att personlighetsdrag är en god prediktor för beteenden. Det fanns begränsad forskning inom området, därför hade studien ett explorativt syfte att undersöka förhållandet mellan personlighetsdrag och individens beteende vid digitala möten. En kvantitativ metod användes, där studien bestod av totalt 167 deltagare (M = 41 år, SD = 13 år; 131 kvinnor). För att samla in data gjordes en internetbaserad enkät med självskattade påståenden. Enkäten byggde på påståenden utifrån personlighetstestet IPIP-30 och egna utformade påståenden. De avsåg att mäta personlighetsdragen i femfaktormodellen och en individs beteende vid digitala möten. Materialet analyserades genom en korrelationsanalys och multipla regressionsanalyser. Vår studie visade att det fanns ett förhållande mellan personlighetsdrag och beteenden vid digitala möten. Resultatet bidrog därav till en ökad förståelse om individuella skillnader vid digitala möten. Vidare för en mer ingående beskrivning av förhållandet rekommenderas att fler studier utförs och mätinstrument vidareutvecklas. Personlighetsdraget samvetsgrannhet hade störst betydelse för specifika beteenden vid digitala möten och uppvisade positiva samband till ett flertal beteenden. Det innebär att ju högre grad av personlighetsdraget samvetsgrannhet individer har, desto mer tenderar individer att hålla med om specifika beteenden vid digitala möten. / Because of covid-19 physical meetings have been replaced with digital meetings. Companies have perceived great advantage with digital meetings and teleworking may therefore continue partially after the pandemic. At digital meetings peoplecommunicate behind a screen and other behaviors may arise in comparison with physical meetings. Previous research has shown that personality traits are a good predictor for behaviors. There was limited research in the field, therefore the study had an exploratory purpose where the relationship between personality traits and individual behaviors at digital meetings were investigated. A quantitative method was used, and a total of 167 people participated in the study (M = 41 years, SD = 13; 131 women). To collect data an internet-based survey was made with self-rated questionnaires. The survey was based on the personality test IPIP-30 and self-designed statements, intended to measure the personality traits in The Big Five and individual behaviors at digital meetings. The data collection was analyzed through a correlation analysis and multiple regression analysis. Our study showed that there was a relationship between personality traits and behaviors at digital meetings and contributed to an increased knowledge of individual differences. For a deeper understanding of the relationship, more studies need to be accomplished and the instrument needs further development. The personality trait conscientiousness had the most meaningful impact of specific behaviors at digital meetings and showed positive correlation with several behaviors. This means that the higher value the individuals have of the personality trait conscientiousness, the more they tend to agree with specific behaviors at digital meetings.

Förändringar i organisationer kan ske både externt och internt, snabbt eller långsiktigt. När pandemin med COVID-19 slog till under våren 2020 så tvingades många organisationer att snabbt ändra sina arbetssätt genom att låta sina medarbetare arbeta på distans för att minska smittspridningen. När tiden inte finns för att förbereda medarbetarna för en förändring kan det ge negativa konsekvenser på organisationskulturen. Det är därför av stor vikt att organisationerna arbetar med förändringen och den nya kommunikationen, både för att skapa sig en egen förståelse för hur kulturen ska uppehållas på distans samt hur den mottas av medarbetarna. Forskning visar att en god organisationskultur med alla dess involverade delar, ökar den anställdes trivsel och motivation, vilket leder vidare till en framgångsrik organisation. Med vårt syfte, att undersöka hur det tvingande distansarbetet kan påverka organisationers kultur och om det går att urskilja några specifika framgångsfaktorer för ett positivt arbetsklimat, skapades en kvalitativ studie där 87 personer svarade på ett digitalt frågeformulär med öppna frågor. Genom denna metod fångades respondenternas uppfattning och erfarenheter gällande deras upplevda situation vid tvingande distansarbete. Empirin tolkades sedan och analyserades med stöd av en teoretisk referensram samt tidigare forskning inom området där organisationskultur, organisationsförändring och kommunikation berörs. Genom detta kunde vi svara på syftet och konstatera att tvingande distansarbete har stor påverkan på kulturen, utifrån antagandet att kultur förändras av externa/interna händelser, organisationsförändringar samt sättet vi kommunicerar på. Vi har även identifierat framgångsfaktorer för ett positivt arbetsklimat, vilka är att ge medarbetarna friheten att själva planera sin tid och arbete samt att tillhandahålla flertalet kommunikationskanaler. / Changes in organizations can take place both externally and internally, quickly or in the long term. When the pandemic with COVID-19 struck in the spring of 2020, many organizations were forced to quickly change their working methods by letting their employees work remotely to reduce the spread of infection. When there is no time to prepare employees for a change, it can have negative consequences on the organizational culture. It is therefore of great importance that the organizations work on change and the new communication, both to create their own understanding of how the culture is to be maintained at a distance and how it is received by the employees. Research shows that a good organizational culture, with all its involved parts, increases the employee's well-being and motivation, which in turn leads to a successful organization. With the aim, to investigate how mandatory telework can affect the culture of organizations and whether it is possible to distinguish some specific success factors for a positive work climate, a qualitative study was created where 87 people answered a digital questionnaire with open-ended questions. This method captured the respondents´perceptions and experiences regarding their perceived situation during compulsory teleworking. The empiric was then interpreted and analyzed on the basis of a theoretical frame of reference as well as previous research in the field where organizational culture, organizational change and communication are touched upon. Through this, we were able to respond to the purpose and state that compelling telework has a great impact on culture, based on the assumption that organizational culture is changed by external/internal events, organizational changes and the way we communicate. We have also identified success factors for a positive work climate, which are to give employees the freedom to plan their time and work themselves and to provide a range of communication channels.

Due to the COVID19-pandemic many companies and organisations in Sweden have changed their ways of working from location dependent to teleworking. It has been discussed if flexible working conditions benefits or disadvantages workers possibilities to balance work life and family life. Previous research show that women and men traditionally have been responsible for different parts of the unpaid work at home. Studies also show that women tend to spend more time on unpaid work than men. The purpose of this study is to examine if and how the increase of teleworking, as a result of the pandemic, is perceived to have changed the boundaries between work life and family life. The purpose is also to examine whether the experience of the conflict between work and family life has changed due to the pandemic. The aim of the study is also to examine if the distribution of unpaid work is perceived to have changed. The results of the study are based on the answers from qualitative interviews of four women and three men who were teleworking as a result of the pandemic. The results of the study indicate that the responsibility for the boundaries between work life and family life has shifted from the employer to the employee. The conflict between work life and family life is expressed in different ways and has to some extent changed as a result of teleworking. When and how the unpaid work is performed has changed but the distribution between the sexes seems to be the same as before. The social aspect seems to be an important factor for the wellbeing and is lacking in this new way of working. / Till följd av COVID-19-pandemin har många företag och organisationer i Sverige ändrat sin verksamhet från platsberoende till arbete på distans. Det har diskuterats huruvida flexibla arbetsförhållanden gynnar eller missgynnar arbetstagarens möjligheter att balansera arbetsliv och familjeliv. Tidigare forskning visar att kvinnor och män traditionellt sett har ansvarat över olika delar av det oavlönade arbetet i hemmet. Samtidigt visar studier att kvinnor lägger mer tid på oavlönat arbete än män. Syftet med denna studie är därför att undersöka om och hur det ökade distansarbetet till följd av pandemin upplevs ha förändrat gränsdragningen mellan arbetsliv och familjeliv. Syftet är även att undersöka om upplevelsen av konflikten mellan arbete och familj har förändrats till följd av pandemin. Syftet med studien är dessutom att undersöka om fördelningen av det oavlönade arbetet upplevs ha förändrats. Studiens resultat baseras på svaren från kvalitativa intervjuer med fyra kvinnor och tre män som arbetar på distans till följd av pandemin. Studiens resultat tyder på att ansvaret för gränsdragningen mellan arbetsliv och familjeliv har förflyttats från arbetsgivaren till arbetstagaren. Konflikten mellan arbetsliv och familjeliv tar sig i uttryck på olika sätt och har till viss del förändrats till följd av distansarbetet. När och hur det oavlönade arbetet utförs har förändrats, men fördelningen mellan könen verkar vara densamma som innan. Den sociala aspekten verkar vara en viktig faktor för välbefinnandet som saknas i och med det nya arbetslivet.

Trends have shown an increasing interest of moving out of the city to live near the nature. Since the beginning of the industralization in the 19th century the population have decreased in rural areas. The ongoing pandemic has forced several humans to work from their homes. As humans have been spending more time in their homes new values have been discovered which hasn’t been recognized before. Teleworking is giving humans the opportunity to move further away from their offices, out to the countryside. The Swedish countryside consists in majority of villas which may only suit a certain type of people. To attract a variation of population in rural areas a solution could be building alternative residences. In this study an investigation has been made according to what kind of residences students finds attractive. Results have shown the majority of the students would wish to have open, common areas and live nearby service and nature. Further the students would prefer an assorted residential area containing residences in different colours and shapes. Using the results from the investigation a proposal was designed.

The overall development of the digitalization of workplaces has led to an increase in telework. Additionally, the recent Covid-19 pandemic along with following societal lockdowns and social distancing rules has led to a significant escalation of teleworking since workers had to relocate from their offices to their homes. However, this study examines a team working distributed even before the start of the pandemic, and who will continue working remotely following the pandemic. The team is distributed throughout the Nordic, with respondents located within Sweden.  The purpose of this study is to investigate an organization's use of information and communication technology (ICT) to handle telework. Furthermore, the study aims to make visible how the organization handles aspects of teleworking and the challenges posed by ICT, as well as to develop suggestions for improvements to support the organization. As well as investigate whether the Covid-19 pandemic has had an impact on the organization's work processes during teleworking. For this study, a qualitative research method was applied, and individual experiences were gathered through interviews. The data was examined and analyzed in light of recent research and literature relating to the subject. The study finds that the respondents do not face any major challenges with working remotely and they have a good communication tone and trust in each other. The organization also provides their employees with technical support, IT-equipment, education, and other support to manage teleworking. Furthermore, the study concludes that the team leader has his own strategies for promoting teleworking cohesion within the team. The Covid-19 pandemic did not cause major changes in circumstances for the team due to their experience of teleworking. Lastly, the study presents the organization with suggestions for improvement regarding the studied areas related to previous research. We hope that our findings will assist the organization and others in order to provide the best working conditions for their employees.