Förändringar sker ständigt i organisationer av olika anledningar och som konsekvens av covid19 har distansarbete under den senaste tiden haft en snabb ökning, då många arbetsplatser tvingades ställa om till detta för att begränsa smittspridningen. Nya direktiv kom snabbt och förutsättningarna kunde ändras från dag till dag. Arbetet på distans resulterade i en ökad digitalisering och ledarskapet på plats fick i många fall skötas på distans och från det egna hemmet via en mobiltelefon eller dator. Flera faktorer påverkar ledares kommunikation och relationer till sina medarbetare och i föreliggande studie kommer fokus ägnas åt hur distansarbete som en förändring påverkat medarbetare och arbetsgrupper ur ett ledarskapsperspektiv. Vi har utfört en kvalitativ studie som undersökt de nya förutsättningarna och hur de påverkat kommunikation och relationer. För studien har vi genomfört nio semistrukturerade intervjuer med ledare inom kultur och fritidsenheten på olika kommuner som innan covid-19 inte arbetat så mycket på distans. Vår studie handlar om hur ledare upplevt denna tid och om de sett någon påverkan på relationer och kommunikation med medarbetarna, de har fått anpassa sig till nya arbetssätt och funnit nya strukturer.  Syfte och metod: Studiens syfte har varit att öka förståelsen för den upplevda förändringen och de upplevda möjligheter och svårigheter som kommit med att hålla relationer och kommunikation digitalt. LMX är den teori som beskriver relationens betydelse mellan ledare och medarbetare. Teorin används för att ge en teoretisk grund för det material som studien presenterar. Då studiens ska ge en djupgående beskrivning av det valda problemområdet är studien baserad på en kvalitativ metod. Studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer med ledare som arbetar i kommunal verksamhet som ger sina upplevda tankar kring ämnet. Intervjuerna genomfördes i form av videosamtal med samtliga respondenter med hänsyn till rekommendationerna om social distansering. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar utifrån det empiriska materialet och teorin att relationer som tidigare fungerat bra i stor grad fortsätter att fungera bra även vid ett distansledarskap. Kommunikationen har kunnat utvecklas med digital hjälp och det har funnits substitut till fysiska möten via digitala plattformar. Studiens viktigaste slutsats är att mycket tid får läggas på de relationer med medarbetarna som inte fungerat fullt ut, de relationer som är krävande från start blir inte mindre krävande i en tvingande förändring. / Background and problems: Changes are constantly taking place in organizations for various reasons and as a consequence of covid-19, teleworking has recently increased rapidly, as many workplaces were forced to switch to this to limit the spread of infection. New directives came quickly and the conditions could change from day to day. The work at a distance resulted in increased digitization and the leadership on site had in many cases had to be managed remotely and from one's own home via a mobile phone or computer. Several factors affect leaders' communication and relationships with their employees, and in the present study, the focus will be on how teleworking as a change has affected employees and workgroups from a leadership perspective. We have conducted a qualitative study that examined the new conditions and how they affected communication and relationships. For the study, we conducted nine semi-structured interviews with leaders in the culture and leisure unit in different municipalities who before covid-19 did not work that much at a distance. Our study is about how leaders experienced this time and if they saw any impact on relationships and communication with employees, they have had to adapt to new ways of working and found new structures. Purpose and method:The purpose of the study has been to increase the understanding of the perceived change and the perceived opportunities and difficulties that have come with keeping relationships and communication digital. LMX is the theory that describes the importance of the relationship between leader and employee. The theory is used to provide a theoretical basis for the material that the study presents. As the purpose of the study is to provide an in-depth description of the selected problem area, the study is based on a qualitative method. The study is based on nine semi-structured interviews with leaders who work in municipal activities who give their perceived thoughts on the subject. The interviews were conducted in the form of video interviews with all respondents concerning the recommendations on social distancing. Results and conclusion: The results of the study show, based on the empirical material and theory, that relationships that previously worked well to a large extent continue to work well even at a distance leadership. Communication has been able to be developed with digital help and there have been substitutes for physical meetings via digital platforms. The most important conclusion of the study is that a lot of time may be spent on the relationships with employees that have not worked fully, the relationships that are demanding from the start will not be less demanding in a compelling change.

Idag har Sverige en högre digitaliseringsgrad än många andra länder. Till följd av Covid-19 pandemin har många organisationer ställt om sitt arbete från verksamhetslokaler till distansarbete med hjälp av digitala verktyg. Denna omställning är en ny företeelse för många individer som har behövt anpassa sig till nya arbetsförhållanden. Därför är det av intresse att studera hur en svensk organisation, Karolinska Institutet, har genomgått en omställning till distansarbete. Omställningen har orsakat en rad olika utmaningar och har till följd av detta påverkat motivationen hos anställda. I avsikt att förstå hur motivationen har påverkats samt vilka åtgärder som vidtagits för att upprätthålla motivationen blir studiens syfte således att undersöka hur omställningen, med hjälp av digitala verktyg, upplevts påverkat motivationen hos administrativ personal på Karolinska Institutet. Frågeställningarna som studien ämnar besvara lyder: “Hur har KI:s administrativt anställda upplevt att motivationen påverkats under distansarbete”, samt “Hur arbetar administrativa chefer med åtgärder för att upprätthålla motivationen hos medarbetare?”. För att besvara dessa forskningsfrågor har en kvalitativ forskningsansats tillämpats där nio intervjuer har genomförts på två institutioner inom KI. Den samlade intervjudatan har i huvudsak analyserats med hjälp av de riktlinjer som faller inom teoretiska ramverket för meningsskapande. Resultatet visar på att det är svårt att svara på hur motivationen upplevts ha påverkats eftersom motivation ärindividuellt och motivationsfaktorerna skiljer sig åt från en person till en annan. Vidare visar resultatet att de utmaningar som främst framkommit var sociala, fysiologiska samt kommunikativa utmaningar. De administrativa cheferna har vidtagit åtgärder såsom teknisk utrustning till samtliga medarbetare, aktivt involverat medarbetare i digitala event samt haft kontinuerliga avstämningar med respektive medarbetare. Dessa åtgärder har fått positiv återkoppling samt konstruktiv kritik för att skapa mening för samtliga individer. / Today, Sweden has a higher digitization degree than many other countries. As a result of the Covid-19 pandemic, many organizations have shifted their work from offices to teleworking by using digital tools. This adjustment is a new phenomenon for many individuals who have had to adapt to new working conditions. Therefore, it is of interest to study how a Swedish organization, Karolinska Institutet in this case, has undergone a transition to teleworking. The change has caused several challenges that have affected the motivation of employees. To understand how the employees' experience regarding their motivation has been affected and what actions have been taken to maintain the motivation, the purpose of the study is to investigate how that adaptation, with the help of digital tools, affected the motivation of administrative staff at Karolinska Institutet. The questions that the study intends to answer are: "How have KI's administrative employees experienced that motivation was affected during teleworking, and how do administrative managers take actions to maintain the motivation of employees?". To answer these research questions, a qualitative research approach has been applied where nine interviews have been conducted at two departments within KI. The interview data has mainly been analyzed with the help of the guidelines that fall within the theoretical framework of sensemaking. The results show that it is difficult to answer how motivation is experienced because motivation is individual and the motivational factors differ from one person to another. Furthermore, the results show that the challenges that emerged were social, physiological and communicative challenges. The administrative managers have taken measures such as technical equipment for all employees, actively involving employees in digital events, and continuous individual meetings with employees. These measures have received positive feedback and constructive criticism to make sense for all individuals.

Bakgrund: Det svenska samhället har historiskt sett genomgått stora förändringar där utvecklingen präglats av fyra industriella revolutioner. På senare tid har ny teknik som internet, webbkamera och uppkoppling varit av stor vikt och bidragit till nya möjligheter för företagen. Det första fallet av covid19 rapporterades i december 2019 och blev startskottet på en pandemi. Sverige presenterade restriktioner kring covid-19 i mars 2020 där företagen uppmanas till distansarbete. Restriktionerna har visat löna sig då statistik från SCB, hösten 2020, visade att en av tre svenskar arbetade hemifrån. Hur omständigheterna kring covid-19 har påverkat företagets interna styrsystem framgår dock inte och är således något studien ämnar förklara. Syfte och forskningsfråga: Syftet med denna studie är att förklara hur styrsystemets funktionalitet uppfattas av anställda under distansarbete till följd av restriktioner kring covid-19 i Sverige. Hur har styrsystemets funktionalitet påverkats efter kravet om utökat distansarbete? Metod: Denna kvantitativa tvärsnittsstudie grundades i en enkät som riktar sig till anställda som varit med i omställningen till distansarbete. Enkäten är uppbyggd utifrån studiens fem områden; handlingsstyrning, kulturell styrning, personalstyrning, resultatstyrning och prestation. Resultat: Studien resulterade i ett statistiskt signifikant positivt samband för anställdas uppfattning av kulturell styrning och distansarbete. För styrformen resultatstyrning framkom att en av delhypoteserna visade statistiskt signifikant positivt samband angående förståelse av förväntade resultat och distansarbete. För resterande styrformer har inga statistiskt signifikanta samband påvisats och därmed kan inga ytterligare slutsatser dras / Background: The Swedish society has historically undergone major changes where the development has been characterized by four industrial revolutions. In recent times, new technology such as the internet, webcam and connection have been of great importance and contributed to new opportunities for companies. The first case of covid-19 was reported in December 2019 and was the start of a pandemic. Sweden presented restrictions on covid-19 in March 2020, where companies are encouraged to work remotely. The restrictions have proven to pay off when statistics from SCB, in the autumn of 2020, showed that one in three Swedes work from home. However, it is not clear how the circumstances surrounding covid-19 have affected the company's internal management control system and is thus something the study intends to explain.  Purpose and research question: The purpose of this study is to explain how the functionality of the control system is perceived by employees during telework as a result of restrictions on covid-19 in Sweden. How has the function of management control systems been affected by teleworking?  Methodology: This quantitative cross-sectional study was based on a questionnaire aimed at employees who had been involved in the transition to telework. The questionnaire is structured based on the study's five areas: action control, cultural control, personnel control, result control and performance.  Result: The study resulted in a statistically significant positive correlation for employees' perceptions of cultural control and teleworking. For the control system, result control, it emerged that one of the sub-hypotheses showed a statistically significant positive correlation regarding understanding of expected results and teleworking. For remaining control systems, no statistically significant correlation has been demonstrated and thus no further conclusions can be drawn.

Syftet med studien var att undersöka hur förutsättningarna för informellt lärande mellan kollegor påverkats i en tid där distansarbete blivit allt mer etablerat bland organisationer och arbetstagare. Att lyckas med digitalt lärande i arbetslivet anses viktigt då detta leder till en konkurrenskraftig organisation som utvecklas. Vi har undersökt hur möjligheterna till informellt lärande påverkas och vilka fallgropar det kan resultera i, samt hur lärandet kan stärkas och ta nya former. Studien är av kvalitativ form och semistrukturerade intervjuer var vår metod för datainsamling. Tio intervjuer genomfördes där samtliga informanter arbetar i en offentlig förvaltning i en av Sveriges regioner. Vi har med ett induktivt synsätt och med inspiration av den fenomenologiska ansatsen kommit fram till vårt resultat genom informanternas egna upplevelser av arbetsplatslärande. Resultatet som framkom var att lärandet tvingats ta nya former i takt med att distansarbetet ökat, vilket gjort att möjligheterna till lärande förskjutits mer från arbetsgruppen till den enskilda medarbetaren. En brist på social närvaro har upptäckts när man sitter och arbetar på distans, samtidigt som känslan också är att man aldrig varit närmre kollegorna runt om i regionen, nu när alla sitter på samma digitala avstånd. En annan upptäckt är hur mentalt närvarande och delaktig man är under digitala möten då en upplevelse av skärmtrötthet uppdagats. Ett annat fynd vi hittat är hur arbetsplatsen i dagsläget implementerat strategier som både varit mer och mindre lyckade för att lärande ska kunna ske även på distans, samt hur kunskapssökande kan tas i uttryck. / The aim for this study was to investigate how the presumptions for informal workplace learning and knowledge transfer between colleagues were affected by the increase of teleworking, which has become more and more established among organizations and employees. The success of digital learning is essential if you wish to sustain or become a competitive and developing organization. We have examined how the possibilities for informal learning has been influenced by teleworking, and what sorts of shortcomings this might lead to. We also wanted to research how the knowledge transfer may be invigorated and transformed due to the possibilities with teleworking. With a qualitative method and 10 semi-structured interviews with employees in a government-controlled business in a Swedish region, we collected our data, which led to our result. Our approach to answer the study’s purpose has been with an inductive eye and a phenomenological point of view, trying to understand and make conclusions based on our informants’ experiences of learning during teleworking. Our presented result shows that the process of knowledge transfer has, as a consequence of teleworking, shifted from the working party to the individual worker who now must rely on its own abilities. A lack of social presence has been discovered, but at the same time, the feeling of being closer than ever with all your colleagues in the region has appeared, since the digital distance is now equal to everyone. Another discovery mentions the mental presence during digital meetings, and how involved you are in them during the working day, with an experienced increase of screen fatigue. Furthermore, our research also examined how currently implemented strategies were more or less successful to maintain a knowledge transfer among colleagues, together with how knowledge seeking is expressed in the organization.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin påverkat människors boendepreferenser, vilka effekter det fått på intresset för att bo på landsbygden och om trenden för en ny grön våg uppstått, likt den på 1970-talet. Detta för att erhålla ett bredare perspektiv på hur pandemin påverkat samhället, med utgångspunkt i betydelsen av hemmets egenskaper och närmiljö. Studien besvarar följande frågor: ● Hur har boendepreferenserna i Värmland förändrats under coronapandemin? ● Har coronapandemin blivit ett startskott för en ny utflyttningstrend till landsbygden, likt den gröna vågen som inträffade under 1970-talet? Studien grundar sig primärt i en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning riktad till urvalsgruppen Värmlandsbor över 18 år, för att undersöka frågeställningarna. Den bygger dessutom på en sekundäranalys av kommentarer till P4 Värmland Sveriges Radios Facebookinlägg om varför folk väljer att bo kvar på glesbygden. Perioden som studerats har avgränsats till åren 2020 och 2021. Utifrån studiens presenterade litteraturbakgrund visar analysen av det empiriska materialet påökad attraktivitet för landsbygden och mindre orter. Större boyta har efterfrågats i högre grad under pandemiåren än tidigare. Även betydelsen av närhet till natur- och grönområden samt tillgång till trädgård, uteplats eller balkong har ökat betydligt under coronapandemin, jämfört med innan. Samtidigt har viljan att bo citynära sjunkit. Under 1970-talets gröna våg var politiken det främsta motivet till utflyttning till landsbygden. Idag är det snarare längtan till naturen och lugnet som ligger bakom, men också att flytta närmare familj och vänner som redan bor där. Dessutom har intresset för odling ökat under pandemin, vilket delvis lockar till ett liv på landsbygden. Det finns även en trygghetsfaktor i att odla sin egen mat och vara självförsörjande i osäkra tider, såsom under coronapandemin. Övergången till distansarbete har för många gjort det möjligt att ta steget att flytta till landsbygden, eftersom arbetsplatsen inte längre kräver fysisk närvaro i samma utsträckning som innan pandemin. Det har dessutom visat sig att majoriteten vill fortsätta arbeta hemifrån i viss mån i även i framtiden. Det är dock för tidigt att säga om trenden kommer bestå. / The purpose of this study is to investigate how the corona pandemic has affected people's housing preferences, how it has affected the interest in living in rural areas and whether the trend for a new green wave has emerged, similar to the one that occurred in the 1970s. This to obtain a broader perspective on how the pandemic has affected society, based on the valuation of different characteristics of homes and their local environment. This study has answered the following questions: ● How housing preferences in Värmland have changed during the corona pandemic? ● Has the corona pandemic become the starting point for a new emigration trend to rural areas, like the green wave that occurred in the 1970s? The study is primarily based on a quantitative method in the form of an internet-based survey aimed at the selection group of residents in Värmland over the age of 18, to investigate the research questions. The study is also based on a secondary analysis of comments to a Facebook post published by the Swedish radio channel P4 Värmland Sveriges Radio about why people choose to stay in rural areas. The examined period has been limited to the years 2020 and 2021. Based on what is presented in the literature background, the analysis of the empirical material shows increased attractiveness for rural areas and smaller towns. Larger living space has been in greater demand during the pandemic years than before. The importance of closeness to nature and green areas as well as access to garden, patio or balcony increased significantly during the corona pandemic, compared with before. At the same time, the desire to live close to a city has declined. During the green wave of the 1970s, political motives were the main reason for moving to rural areas. Today, it is rather the longing for nature and tranquillity that lies behind the decision, but also to move closer to family and friends who already live there. Moreover, the interest in cultivation has increased during the pandemic, which in part attracts people to the countryside. In addition, there is a security factor in growing your own food and being selfsufficient during uncertain times, such as during the corona pandemic. The transition to teleworking has made it easier for people to take the step of moving to rural areas, as many workplaces no longer require physical presence to the same extent as before the pandemic. Besides, the majority want to continue working from home to some extent in the future as well. However, it is too early to say whether the trend will continue.

Offentlig verksamhet står inför ett pågående förändringsarbete mot att införa tillitsbaserad styrning i sina verksamheter. Tillitsbaserad styrning är en relationsbaserad styrform där informella styrmedel som socialt arbete och företagskultur används för att skapa tillit och målöverensstämmelse. Men samtidigt som förändringsarbetet pågår orsakar coronapandemin verksamheter att ställa om till distansarbete. Denna fallstudie syftar till att öka kunskapen för hur distansarbete påverkar användningen av tillitsbaserad styrning och det pågående förändringsarbetet. Det görs genom en kvalitativ metod som studerar hur chefers inom en offentlig verksamhet upplevelser att distansarbete påverkar användningen av tillitsbaserad styrning. Resultatet visar att distansarbete har en negativ påverkan på användningen av tillitsbaserad styrning i form av en kedjeeffekt där försämrad kommunikation vid distansarbete påverkar relationer, motivation och företagskultur negativt. Det skadar i sin tur tilliten och målöverensstämmelsen. Men studien visar förmildrande omständigheter som minskar den negativa påverkan. Genom ökade avstämningssamtal och extrainsatta aktiviteter kan den negativa effekten på informella styrmedel begränsas vilket förbättrar användningen av tillitsbaserad styrning på distans. Men det kräver extra arbetsinsatser av chefer för att upprätthålla informella styrmedels effekt i en digital kontext. Studiens resultat visar även att distansarbete ger en skjuts i ett förändringsarbete mot tillitsbaserad styrning eftersom digitala arbetssätt naturligt får chefer att minska sin övervakning och istället utöva tillit. Däremot visar resultatet svårigheter med att använda informella styrmedel digitalt för att skapa tillit och målöverensstämmelse. Men med extrainsatta dialoger och aktiviteter förbättras förutsättningarna för att effektivt använda informella styrmedel digitalt. / Public sector is facing an ongoing change in work towards introducing trust-based governance in public operations. Trust-based governance is a relationship-based form of governance where informal management controls such as social work and corporate culture are used to create trust and goal congruence. But at the same time as the change in work is ongoing, the corona pandemic is causing businesses to switch to teleworking. This case study aims to increase the knowledge of how telework affects the use of trust-based governance and how it affects the ongoing change in work. This is done by a qualitative method that studies how managers in the public sector experience that teleworking affects the use of trust-based governance. The results show that teleworking has a negative impact on the use of trust-based governance in the form of a chain effect where impaired communication during teleworking has a negative effect on relationships, motivation and corporate culture. This in turn damages trust and goal congruence negatively. But the study shows mitigating circumstances that reduce the negative impact. Through increased reconciliation calls and extracurricular activities, the negative effect on informal management controls can be limited which improves the use of informal management controls while teleworking. But it requires extra work by managers to maintain the effect of informal management controls in a digital context. The results of the study also show that teleworking gives a boost in the change in work towards trust-based governance since digital working methods naturally make managers reduce their supervision and exercise trust. On the other hand, the results show difficulties in using informal management controls digitally to create trust and goal congruence. But with extra dialogues and activities the conditions for effectively using informal management controls digitally are improved.

Till följd av utbrottet av covid-19-pandemin gick många företag över till distansarbete. Syftet med denna studie att undersöka vilka effekter det ofrivilliga distansarbetet har haft på anställda som arbetar med agil utveckling. För att besvara detta formulerades två frågeställningar: Hur har ledare i agila team upplevt att deras psykosociala arbetsmiljö har påverkats av det påtvingade distansarbetet under Covid-19-pandemin? Samt: Hur har ledare i agila team upplevt att gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv har förändrats? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med 7 deltagare som innehar ledande positioner i agila utvecklingsteam. För att analysera det som framkom i studien användes en gränsteori samt krav-kontroll-stödmodell. Slutsatsen visar att studiedeltagarna har hög kontroll över sin arbetssituation, trots att de har behövt arbeta enligt nya arbetsmetoder. Det framkom att det finns möjligheter att få hjälp/stöd från kollegor och chef, men att det inte finns utrymme för spontanitet i lika hög grad som tidigare. De uppgav vidare att gränserna mellan arbetsliv och privatliv har suddats ut. Flera menade dock att det inte har varit något problem då de identifierar sig med sitt jobb. / As a result of the outbreak of the covid-19-pandemic, many companies switched to teleworking. The purpose of this study is to investigate the effects of involuntary teleworking on employees working with agile development. To answer this, two questions were formulated: How have leaders in agile teams experienced that their psychosocial work environment has been affected by the forced teleworking during the Covid-19-pandemic? As well as: How have leaders in agile teams experienced that the demarcation between private life and working life has changed? To answer the questions, semistructured interviews were conducted with 7 participants who hold leading positions in agile development teams. To analyze what emerged in the study, a border-theory and job-demand-control-support model were used. The conclusion shows that the study participants have high control over their work situation, even though they have had to work according to new working methods. It emerged that there are opportunities to get help from colleagues and the manager, but that spontaneity does not exist as much as before. They further stated that the boundaries between work and private life have been blurred. However, many believe that there has been no problem as they identify with their job.

Titel: Motivationsskapande ledarskap på distans: En studie utifrån målvägsteorin Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Maria Wihlborg och Emilia Wästlund Handledare: Monika Wallmon Datum: 2022 - Juni  Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett ledarperspektiv skapa förståelse för vilka ledarbeteenden och motivationstekniker som svenska ledare inom privat och offentlig sektor använder när distansarbete införts på arbetsplatsen.  Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt, vilket tar sig i uttryck i 10 semistrukturerade intervjuer. Vidare har studien en deduktiv ansats som grundar sig i målvägsteorin, som är en motivationsteori inom ledarskapsområdet.  Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar på att relationen till gruppen är en framstående källa till motivation hos medarbetarna när arbetet sker på distans. Arbetet med att stärka relationen inom gruppen har sker ofta genom att använda kommunikationen som verktyg. Studien fastställer att det framstående ledarbeteendet inom privat sektor är det prestationsorienterade medan det deltagande är vanligast förekommande inom offentlig sektor.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ökad kunskap för hur ledare inom privat och offentlig sektor arbetar med motivation när arbetet sker på distans. Den privata sektorns prestationsorienterade ledarbeteende och den offentliga sektorns deltagande ledarbeteende visar på en markant skillnad mellan sektorernas ledarskap. Detta ger en ökad förståelse för hur de olika sektorerna leder organisationen när arbetet varit på distans. Studien har även gett insikter om vilka nytänkande strategier som kan tillämpas på en distanserad arbetsplats för att öka motivationen hos medarbetarna. Några av dessa strategier är att hålla möten utomhus, strukturerad kommunikation samt distansarbetesbingo.  Förslag till fortsatt forskning: En intressant aspekt att undersöka är hur arbetet efter covid-19 pandemin hanterats, vilka lärdomar tar man med sig och vilka kommer rutiner kommer man gå tillbaka till? Utöver detta föreslår vi att man i en framtida studie kan använda sig av samma empiriska material men i stället utgå från motivationsteorin Self Determination Theory. Slutligen föreslår vi att vidare forskning på ämnet skulle kunnat beröra hur upplevelsen av arbetet förändrats när det skalats ner till dess kärna och även huruvida aktiviteten på arbetsmarknaden påverkats till följd av detta.  Nyckelord: Målvägsteorin, Ledarskap, Distansarbete, Motivation, Privat sektor, Offentlig sektor. / Title: Motivational leadership at teleworking: A study based on the path goal theory. Level: Final assignment for Bachelor’s degree in business administration Authors: Maria Wihlborg and Emilia Wästlund Supervisor: Monika Wallmon Date: 2022 - June  Aim: The purpose of this study is to create an understanding from a leadership perspective of the leadership behaviors and motivational techniques that Swedish leaders in the private and public sector use when teleworking is introduced.  Method: The study has a qualitative method, which is expressed by 10 semi-structured interviews. Furthermore, the study has a deductive approach based on the path goal theory, which is a motivation theory in the field of leadership.  Result and conclusion: The results of the study show that the relationship with the group is a prominent source of motivation among employees during teleworking. The work of strengthening the relationship within the group has often been done by using communication as a tool. The study establishes that the prominent leadership behavior in the private sector is the achievement-oriented leadership behavior, while the participative leadership behavior is most common in the public sector.  Contribution of the thesis: The study contributes with increased knowledge of how leaders in the private and public sector work with motivation when the work takes place at a distance. The achievement-oriented leadership behavior of the private sector, and the participative leadership behavior of the public sector show a marked difference between the leaderships of the sectors. This provides an increased understanding of how the various sectors lead the organization when the work has been at a distance. The study has also provided insights into which innovative strategies can be applied in a remote workplace to increase employee motivation. Some of these strategies are outdoor meetings, structured communication and telework bingo.  Suggestions for further research: An interesting aspect to investigate is how the work after the covid-19 pandemic was handled, what lessons do you take with you and what routines will you go back to? In addition to this, we suggest that in a future study one can use the same empirical material but instead start from the motivation theory SDT - Self Determination Theory. Finally, we suggest that further research on the subject could have touched on how the experience of work changed when it was scaled down to its core and whether activity in the labor market was affected as a result.  Keywords: Path goal theory, Leadership, Teleworking, Motivation, Private sector, Public sector.

Denna fallstudie hade som syfte att studera chefers upplevelser av vad som krävs av dem för att kunna utöva sitt ledarskap idag, med hänsyn taget till en högre grad av distansarbete i den “nya vardagen” på Trafikverket, utifrån ett e-ledarskapsperspektiv. Den “nya vardagen” på Trafikverket innebär att i första hand välja digitala möten och minska resande. Syftet operationaliserades genom frågeställningarna: Vilka utmaningar finns i den “nya vardagen” enligt cheferna? samt Hur hanterar cheferna de upplevda utmaningarna i den “nya vardagen”?. Empirin samlades in med kvalitativ intervju. Urvalet var i ett första steg ett bekvämlighetsurval och den andra delen var ett snöbollsurval. Respondenterna var tio chefer som arbetat på Trafikverket i mer än två år. Intervjuerna transkriberades enligt följande koder: utmaningar med ledarskapet på distans, utmaningar med den “nya vardagen” och exempel på hur cheferna hanterar utmaningar. Resultatet och analysen presenteras enligt studiens två frågeställningar. Resultatet visade att det finns flera utmaningar med den “nya vardagen” såsom exempelvis att skapa tillfällen för spontan kommunikation, skapa delaktighet, välja vilka möten som ska vara på distans eller fysiskt, leda hybridmöten, begränsningar med IKT-verktyg samt att få medarbetare tillbaka till kontoret. Dessa utmaningar hanterades genom att cheferna var mer strukturerade, valde mellan mötesformer, skapade tid för spontana samtal samt undvek vissa mötesformer. Denna fallstudie påvisade att Trafikverkets chefer kan vara så kallade e-ledare då deras utsagor är lika de e-kompetenser som finns i teorin för e-ledarskap. / The aim of this case study was to examine how managers experience what is required of them to exercise their leadership considering a higher degree of remote working at the Swedish Transport Administration (Trafikverket), which the authority calls the “new everyday”, from an e-leadership perspective. The “new everyday” in practice means primarily choosing digital meetings and reducing travel. The purpose of the study was operationalized through the questions: What challenges are there in the “new everyday” according to the managers? and How do the managers handle the perceived challenges in the “new everyday”?. The empirics were collected by qualitative interview. The selection was in a first step a convenience sampling and in the second step a snowball sampling. The respondents were ten managers. The interviews were transcribed according to the following codes: challenges with remote leadership, challenges with the “new everyday” and examples of how managers manage challenges. The results and the analysis were presented according to the study's two questions. The results showed that there are several challenges with the "new everyday" such as, for example, creating opportunities for spontaneous communication, creating participation, choosing which meetings should be remote or at the office, leading hybrid meetings, restrictions with ICT tools and getting employees back to the office. These challenges were managed by the managers being more structured, choosing between meeting forms, creating time for spontaneous conversations, and avoiding certain forms of meeting. This case study showed that e-leadership can be applied to managers' statements and that communication is an important part of leadership in both a physical and digital environment.

In 2020, a global pandemic spread resulting in restrictions limiting working conditions in many workplaces resulting in the escalation of remote work. The purpose of this study is to investigate how remote work affect management accounting to strengthen existing knowledge and identify possible areas for improvement of this research area. From a leadership perspective, the study draws on rule-based and normative pillar of institutional theory to theorize how formal and informal control systems are affected by remote work. Providing relevant insight to control systems and remote work the empirical evidence is derived from interviews with managers in both the public and private sector. The findings illustrate frictions that have occurred between advocates of formal and informal management because of escalating remote work. The long distance between managers and employees in turn forces management to adapt a more informal governance amongst themselves yet increases the use of formal control systems towards the employees. In conclusion, internal documents stipulating how to work remotely are needed to optimize the balance between formal and informal control systems to reduce uncertainty in the management group.