Covid-19 pandemin har påverkat dels företagens sätt att arbeta men även chefernas sätt att leda. På grund av pandemin gjordes en omställning till distansarbete där samtliga medarbetare som hade möjlighet arbetade på distans stora delar av sin arbetstid. Detta har tvingat fram nya sätt att kommunicera och således krävs en omställning hos ledare för att leda och motivera sina medarbetare. Inom tidigare forskning finns begränsad insikt i vilken utsträckning distansarbetet påverkar motivationen. Syftet med detta arbete är att utöka förståelsen för hur chefer anpassar sitt ledarskap vid distansarbete. För att uppnå detta syfte ställdes följande forskningsfråga: hur anpassar chefer sitt ledarskap under den organisatoriska förändring som Covid- 19 inneburit och hur går dessa chefer tillväga för att leda och motivera sina medarbetare under det etablerade distansarbetet? Det teoretiska ramverket består av tre delar, distansarbete, ledarskap samt motivation. Distansarbete är det arrangemang där arbetstagaren arbetar utanför den traditionella arbetsmiljön. Med digitala framsteg och förbättrad teknik kan anställda fortsätta sitt arbete var de vill under förutsättning att de har en internetuppkoppling. Anställda som har mer flexibilitet tenderar att vara mer motiverade och stannar således längre på samma ställe. Denna förändring av i arbetslivet innebär att det ställs högre krav än innan på chefer att leda personalen, men också att chefsrollen behöver anta en ny skepnad, eftersom den direkta kontrollen över medarbetare tappas och arbetskontakter är mindre frekventa. Ur motivationssynpunkt kan hemmakontoret vara en stark drivkraft, som kan användas mycket bra och effektivt, liksom det även kan bli en mycket stark demotivator och därmed orsaka stora problem och förluster för både arbetsgivaren och arbetstagaren. För att möjliggöra ett konstruktivt förändringsarbete måste förändringsprocessen vara etisk, bygga på förändringsvilja och motivation, inkludera alla, präglas av tilltro, bygga på korrekt och tillräcklig information. Vidare behöver den beakta organisationskulturen och att de anställda känner sig trygga i förändringsarbetet, samt att förändringens omfattning, rytm, tempo och ursprung behöver medvetandegöras. Det avgörande ur ledarskapssynvinkel förefaller i en distansarbetssituation vara anpassningsförmåga till föränderliga kontexter, bland annat med hjälp av digitala arbetssätt samt lyhördhet för medarbetarna för att fånga upp såväl deras arbetsrelaterade svårigheter som drivkrafter, men också lyhördhet mot det egna ledarskapet genom anammandet av ett reflexivt förhållningssätt i syfte att förverkliga ett inkluderande, utvecklande och tillitsbaserat ledarskap. Studien har genomförts som en kvalitativ ansats där intervjuer genomförts med åtta kommunala chefer. Vidare har en tredelad analysmetod använts med innehållsanalys samt det hermeneutiska och reflexiva angreppssättet. Resultatet av denna studie visar att ledarskapet har förändrats i och med distansarbetet, det behövs en tydlig struktur, en värdeskapande kontext och en motiverande dimension för att bedriva ett distansledarskap, i det nya transformativa arbetslivet. / The Covid-19 pandemic has affected both the way companies work and manager’s way of leading. Due to the pandemic, a transition was made to teleworking, which led all employees who had the possibility to work mainly remotely. This course of events inevitally led to the emergence of new ways of communicating, which in turn require a change in managerial style to lead and motivate employees in a different way. Earlier research findings show limited insights regarding the extent to which telework affects motivation. The purpose of this study is to expand the understanding of how managers adapt their leadership style to teleworking. To achieve this goal, the following research question was asked: how do managers adapt their leadership style during the organizational change that Covid-19 has entailed and how do these managers lead and motivate employees during the established telework? The theoretical framework of this study consists of three parts, teleworking, leadership and motivation. Teleworking is the arrangement where the employee works from some other location than the traditional work environment, which is motly the office. With digital advances and improved technology, employees can continue their work wherever they want, provided they have an Internet connection. Employees who have more flexibility tend to be more motivated and thus stay longer with the same employer. This change in working life means that managers face higher demands than before regardring leading staff, but also that the managerial role needs to be taken to a new level, as direct control over employees is lost and working contacts are less frequent. From a motivational point of view, the home office can be a strong driving force, which can be used well and efficiently, just as it can also be a very strong demotivator and thus cause major problems and losses for both the employer and the employee. To enable constructive change management, the change process must be ethical, based on the will to change and on motivation, include everyone, be characterized by trust, and consist on correct and sufficient information. Furthermore, it needs to take into account the organizational culture and enable the employees to feel secure during the change, and that the extent, rhythm, pace and origin of the change needs to be made aware to the people it includes. The decisive factor from a leadership point of view in a teleworking situation seems to be adaptability to changing contexts, which is facilitated by digital working methods and the sensitivity for employees in order to capture not only work-related difficulties and driving forces, but also the sensitivity to one's own leadership. This is done by adopting a reflexive attitude and by pursuing an inclusive, developing and trust-based leadership style. This study has a qualitative approach in which interviews were conducted with eight municipal managers. Furthermore, a three-part analysis method has been used with content analysis combined with a hermeneutic and reflexive approach. The results of this study show that leadership has changed as a result of remote work, and that a clear structure, a value-creating context and a motivating dimension are needed to pursue a distance leadership in the new transformative working life

Much has changed in the wake of the covid-19 pandemic, the view of working from home is one of those changes. Now that restricions and guidelines have been dropped, many institutions and companies choose to continue with working from home as a working method, even though the consequenses and risks of working from home during the pandemic in sweden have not been sufficiently investigated. The purpose of the study is to investigate how environmental effects, risks and experiences from pandemic restrictions look and are percieved in the transition to working from home in Karlstad municipality.The chosen method for the study is a survey via e-mail. 50 employees in Karlstad municipality answered the questionnaire, the data were collected via the survey tool Survey & Report and analysed using quantitative data analysis and thematic content analysis.  The results show that the main positive consequenses of working from home were more time for family, friends, hobbys and outdoor activites. The expressed negative consequenses were mainly linked to social risks and health risks, including loneliness, lack of colleagues, depression and pain. Neither the municipality nor the employees place any greater emphasis on the environmental benefits that working from home entails. The results also show differences in responses depending on underlying factors such as gender, age, etc. The advantages outweigh the disadvantages of working from home 2 to 3 days a week, which is the most desired level of working from home.

Bakgrund och problemdiskussion. Den globala Covid-19 pandemin har påverkat många, både personligt och professionellt. Företag och organisationer tvingades att bedriva verksamheten från distans och via digitala kanaler i ett försök att minska smittspridningen, där revisionsbyråer var en av de yrkesgrupper där detta var genomförbart. Revisorers yrkesroll är förknippad med en professionell identitet där både positiva och negativa förändringar har inflytande på denna identitet. För att säkerställa att klienter upplever fortsatt nytta med den tjänst revisorerna tillhandahåller bör dessa professionsutövare, även under oförutsedda situationer, kunna upprätthålla kvalitet och professionalitet i sitt arbete. Syfte. Studiens syfte är att bidra med kunskap och ökad förståelse kring den effekt Covid-19 pandemin haft på kvaliteten i revisionsprocessen i Sverige, för att sedan undersöka om detta medfört en förändring i de auktoriserade revisorernas professionella identitet. Studien avser även att bidra med kunskap kring huruvida revisorer upplever distansarbete som ett lämpligt tillvägagångssätt för arbetsprocessen samt i vilken utsträckning den professionella identiteten kan upprätthållas under dessa förutsättningar.   Teori. Den teoretiska referensramen utgörs av professionsteorin, där studien huvudsakligen utgår från den professionella identiteten. Den professionella identiteten innefattas av flertalet faktorer vilka alla har en påverkan på professionsutövarens identitet. Denna studie utgår från tre huvudsakliga aspekter från denna teori; social förmåga, kognitiv förmåga och personlig kunskap. Dessa aspekter är alla centrala i analysen av de auktoriserade revisorernas professionella identitet.   Metod. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med auktoriserade revisorer för att fylla studiens syfte. Intervjuerna med revisorerna avser att undersöka huruvida dessa upplever att omställningen till distansarbete och förändrade kommunikationskanaler påverkat kvaliteten i arbetsprocessen kring revisionsarbetet. Vidare tillämpas en abduktiv ansats då denna anses vara mest lämpad för studier där observationer av verkligheten kan kopplas samman med den teoretiska referensramen.   Studiens resultat. Trots att arbetsprocessen har förändrats för de auktoriserade revisorerna upplever respondenterna i denna studie att det varit möjligt att upprätthålla kvaliteten i arbetet och revisionen. Kvalitet och professionell identitet anses vara starkt sammankopplade vilket innebär att de auktoriserade revisorernas professionella identitet kan antas vara oförändrad då kvaliteten inte försämrats. / Background. The global Covid-19 pandemic has affected a lot of people, both personally and professionally. Companies and organizations were forced to conduct their business by teleworking and digital in an attempt to reduce the spread of the infection. Audit firms had to take this into consideration and adapt to this new way of working. The professional role of auditors is associated with a professional identity where both positive and negative changes have the power to influence this identity. To ensure that clients continue to benefit from the service provided by the auditors, these professionals should be able to maintain quality and professionalism in their work, even in unforeseen situations.   The purpose of the study. The purpose of this study is to contribute with knowledge and increase the understanding of the effect the Covid-19 pandemic has had on the quality of the audit process in Sweden. This in order to investigate whether this has led to any changes in the professional identity of the certified auditor. Furthermore, the study aims to contribute knowledge about whether auditors perceive telework as a suitable approach to the work process and to what extent the professional identity can be maintained under these conditions. Theoretical framework. The theoretical framework consists of the professional theory where the study is mainly based on the professional identity. The professional identity consists of several different factors which all have a direct impact on the professional identity of the professional. This study is based on three main aspects of this theory; social ability, cognitive ability and personal knowledge. These aspects are all important to the analysis of the professional identity of the certified auditors during the Covid-19 pandemic.   Method. This study is based on a qualitative method. To fulfill the purpose of the study semi-structured interviews with certified auditors were conducted. The purpose of these interviews is to examine whether the auditors experienced that the transition to telework and the change in communication has had a negative effect on the quality of the audit process. Furthermore, an abductive approach is applied as this approach is considered to be most suitable in studies where observations of reality can be linked to the theoretical framework.    Results of the study. Despite the fact that the audit process has changed for the certified auditors, the respondents in this study all agree that it has been possible to maintain the quality in the audit. Quality and professional identity are considered to be strongly interconnected. This indicates that the professional identity of the certified auditors can be assumed to be unchanged as the quality has not deteriorated

Organisationer genomgår ständiga förändringar av olika anledningar. En förändring till följd av covid-19 är att distansarbete har haft en snabb ökning då rekommendationerna för arbetsplatser var att ställa om för att begränsa smittspridning. Att arbeta på distans kan medföra många utmaningar som ställer krav på ledare att förändra eller anpassa sitt ledarskap för att hantera omställningen effektivt. Studier om effektivt ledarskapsbeteende i en snabb och oförutsägbar organisationsförändring som under covid-19 pandemin finns det färre av.  Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse hur ledarskap har påverkats av en påtvingad förändring till distansledarskap till följd av covid-19 samt hur ledare upplever förändringen. För att genomföra studien och få en djupare förståelse har en kvalitativ forskningsmetod använts. För att samla in data har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts.  Genom en kvalitativ studie med intervjuer visar resultatet att ledarskapets främsta utmaningar var att fånga upp medarbetarnas välmående, avsaknaden av den sociala distansen och spontana möten. Studiens reslutat visar att relationer som tidigare funnits i hög grad fortsätter fungera bra även vid distansledarskap. Kommunikationen har utvecklas med digital hjälp och på grund av digitaliseringen och distansarbete funnits som substitut till fysiska möten. För att behålla den sociala kontakten har kommunikationen ökats för att kunna ha regelbundna möten och avstämningar.  Denna studie drar slutsatsen att det finns egenskaper ledare upplever som viktiga i deras ledarskap under distansarbete. Kommunikation, närvara och bygga relationer samt välmående anses som viktiga under distansarbete. / Organizations are undergoing constant changes for various reasons and one change as a result of covid-19 is that teleworking has had a rapid, increase as the recommendations for workplaces were to change to limit the spread of infection. Working remotely can lead to many challenges that require leaders to change or adapt their leadership to handle the transition effectively. Studying effective leadership behavior in a rapid and unpredictable organizational change the during the covid-19 pandemic has been less studied.  The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how leadership has been affected by a forced change to distance leadership as a result of covid-19 and how leaders experience the change. A qualitative research method has been used to conduct studies and gain a deeper understanding. To collect data, eight semi-structured interview were conducted.  Through a qualitative study and interviews and theory, the results show that the main challenges of leadership were to capture the well-being of employees, the lack of social distance and spontaneous meetings. The results of the study show that relationships that previously existed to a large extent continue to work well even with distance leadership. Communication has been developed with digital help and has been a substitute for physical meetings. In order to maintain social contact, communication has increased in order to have regular meetings and reconciliations.  This study concludes that there are other qualities that leaders perceive as important in their leadership during teleworking. Communication, presence and building relationships as well as well-being are considered important during telework.

Denna uppsats baseras på en kvalitativ intervjuundersökning inom tre organisationer. Intervjupersonerna har bestått av tre chefer och fem nyanställda. Våren 2020 spreds Covid-19-viruset och skapade en global pandemi och myndigheterna rekommenderade hemarbete. Organisationers verksamheter har fortgått och i den nya tillvaron har organisationer behövt genomföra introduktionen hemifrån. Utmaningen med hemarbete är hur redan existerande introduktionsprocesser ska anpassas till digital kommunikation. Syftet med studien har varit att dels utveckla en förståelse för nyanställdas upplevelse av tillhörighet samt lärande i ett vidare perspektiv när introduktionen sker vid hemarbete, dels undersöka hur personalansvariga har styrt introduktionen. I resultatet framkommer det att de personalansvariga intervjupersonerna använt både formella och informella introduktionsprocesser. Det fysiska avståndet har försvårat tillhörigheten och lärandet under introduktionen. Mentorskap, mindre arbetsgrupper samt dagliga avstämningsmöten har lyfts som framgångsfaktorer. Därför blir vår slutsats utifrån resultatet att formella introduktionsprocesser är att föredra då den nyanställde har högre möjlighet att uppleva högre socialisation och lärande. Bristen på spontan social interaktion och kameraanvändning har påverkat upplevelsen av isolering. Vår slutsats är att de nyanställdas upplevelse av tillhörighet reduceras under introduktion vid hemarbete. Användning av gruppintroduktioner har främjat de nyanställdas känsla av att bli en del av arbetsgruppen. / This thesis is based on a qualitative interview survey within three organizations. We have interviewed three managers and five newcomers. In the spring of 2020, the Covid-19 virus spread and created a global pandemic, and the authorities recommended teleworking. Organizations' operations have continued and in the new circumstances, organizations have implemented the introduction from home. The challenge with telework is how to adapt already existing introductory processes to digital communication. The purpose of the study has been to develop an understanding of newcomer's experience of belonging and learning in a broad perspective during introduction when teleworking, and to survey how managers have controlled the introduction. The results show that managers used both formal and informal introduction processes. The physical distance has made it difficult to belong and learn during the introduction. Mentorship, small working groups, and daily stand-up meetings are highlighted as success factors. Therefore, our conclusion based on the result is that formal introduction processes are preferable as the newcomers’ experiences higher socialization and learning. The lack of spontaneous social interaction and camera use has affected the experience of isolation. Our conclusion is that the newcomers’ sense of belonging is reduced during introduction when teleworking. The use of group introductions has facilitated the newcomer’s sense of belonging to the working group.

Digitaliseringen har skapat nya sätt att arbeta som suddar ut de tidigare begränsningarna vad gäller tid och plats. En sådan arbetsform är distansarbete som ökat drastiskt under de senaste två åren eftersom företag, på grund av Coronapandemins restriktioner, tvingats övergå till en virtuell verksamhet. En fysisk arbetsplats har dock visat sig vara viktig för exempelvis företagskulturen och kulturen i sin tur är en viktig del i företag eftersom den kan vara en konkurrensfördel och påverka prestationer. Detta väckte ett intresse om i vilken utsträckning företagskulturen påverkas av distansarbete eftersom det sociala samspelet mellan kollegor försvinner till stor del. Företag kan även kategoriseras i olika kulturtyper, vilket väckte ett fördjupat intresse som mynnade ut i studiens syfte - att undersöka i vilken utsträckning företagskultur påverkas av distansarbete med utgångspunkt i de fyra kulturtyperna Klan, Adhocrati, Hierarki och Marknad. För att besvara syftet har en kvantitativ enkätundersökning genomförts där ett antal hypoteser prövats med statistiska test. Enkäten utformades med hjälp av Cameron och Quinns (2011) mätinstrument, innehållande olika frågor som fastställer en kulturtyp, och riktade sig till anställda som hade arbetat på distans i någon utsträckning under de senaste två åren. Med hjälp av den data som framkom av enkätundersökningen kunde en kulturtyp och distansarbetets genomsnittliga påverkan på kulturen fastställas för varje respondent. För att undersöka om det fanns skillnader i påverkan mellan de olika kulturtyperna utfördes ett ANOVA-test med ett tillhörande Post hoc-test för att ta reda på mellan vilka kulturtyper det eventuellt fanns en skillnad. De statistiska testerna visar att det finns signifikanta skillnader i vilken utsträckning distansarbetet påverkar de olika kulturtyperna. Det framkom att klankulturen försvagas mer än alla de andra samt att marknadskulturen försvagas mer än den hierarkiska kulturen. Därmed visar studien att distansarbete inte passar alla kulturtyper i samma utsträckning och att det därför kan vara en fördel för företag, som planerar att fortsätta med distansarbete, att granska sin kultur för att förstå sina förutsättningar. / Digitalization has created new ways of working that blur the previous limitations in terms of time and place. One such form of work is teleworking, which has increased drastically in the past two years as companies, due to the corona pandemic restrictions, have been forced to switch to virtual operations. However, a physical workplace has proven to be important for, for example, corporate culture and culture in turn is an important part of companies because it can be a competitive advantage and affect performance. This evoked interest in the extent to which the corporate culture is affected by teleworking as the social interaction between colleagues largely disappears. Companies can also be categorized into different types of culture, which evoked an in-depth interest that resulted in the purpose of the study – to investigate the extent to which corporate culture is affected by telework based on the four types of culture: Clan, Adhocracy, Hierarchy and Market. To answer the purpose, a quantitative survey has been conducted where several hypotheses have been tested with statistical tests. The survey was designed using Cameron and Quinn's (2011) measuring instrument, containing various questions that determine a culture type, and was directed to employees who had worked remotely to some extent during the past two years. With the data that emerged from the survey, a culture type, and the average impact of telework on culture could be determined for each respondent. To investigate whether there were differences in influence between the different types of culture, an ANOVA test was performed with an associated Post Hoc test to find out between which culture types there may have been a difference. The statistical tests show that there are significant differences in the extent to which telework affects the different culture types. It was shown that clan culture is weakened to a greater extent than the other types and that market culture is more weakened than the hierarchical culture. Thus, the study shows that telework does not suit all culture types to the same extent and therefore, it can be an advantage for companies to examine their culture to understand what conditions they have regarding teleworking.

Under coronapandemin har distansarbete blivit ett vanligt förekommande arbetssätt och är, som det verkar, här för att stanna. Tidigare forskning på området belyser fördelar som tidsbesparing och mer flexibilitet men distansarbete är inte helt fritt från utmaningar då det bland annat sätter prov på anställdas organisationsidentitet (OI). Föreliggande studies ändamål var således att undersöka sambandet mellan OI och upplevelse av distansarbete. För att besvara frågeställningen utformades en enkät som besvarades av anställda på en av Luleå kommuns förvaltningar (N=56). Undersökningen kom även att undersöka de anställdas inställning till distansarbete framöver. För att beräkna OI hos förvaltningens anställda mättes respondenternas uppfattning av transformativt ledarskap (TL) på förvaltningen samt deras upplevda psykologiska isolering, psykologiska bemyndigande och trivsel på förvaltningen i allmänhet. Resultatet indikerade höga nivåer av OI bland de anställda (M = 65.38, SD = 9.65 på en skala av 16–80) och positiva upplevelser av distansarbetet (M = 28.52, SD = 5.12 på en skala av 7–35). En enkel linjär regressionsanalys visade att en positiv upplevelse av distansarbete hade en positiv inverkan på OI och majoriteten av respondenterna (80%) föredrar att distansarbeta 1–3 dagar i veckan. / During the corona pandemic telework has become increasingly more common in the workplace and is, as it seems, here to stay. Existing research on telework has found benefits of telework concerning time-saving as well as more flexibility. Still, telework is not free from challenges as it, among other things, tests the employees’ organizational identity (OI). This study thus aimed to investigate the relationship between OI and how employees experience teleworking. To answer the research question, a survey was designed and distributed to employees of one of the departments in Luleå Kommun (N=56). The study also came to examine the employees’ outlook on telework moving forward. To calculate OI at the department, the respondents' experience of transformational leadership (TL), psychological isolation, psychological empowerment and well-being at the department were measured. The result indicated high levels of OI among the employees (M = 65.38, SD = 9.65 on a scale of 16–80) and a positive outlook on telework (M = 28.52, SD = 5.12 on a scale of 7–35). A simple linear regression analysis showed that a positive outlook on telework has a positive impact on OI and most of the respondents (80%) prefer to telework 1-3 days a week.

De tekniska aspekterna saknas idag inom många ramverk inom hybrid arbetsmodelltrots att de är viktiga för övergången från fysiskt till helt eller delvis distansarbete.Covid-19 pandemin har medfört att många företag varit tvungna att ställa om frånfysiskt till distansarbete. Vilket har lett till att vissa företag har haft det svårare änandra.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka tekniska aspekter som kan underlättaövergången från fysiskt kontor till helt eller delvis distansarbete. Med hjälp avintervjuer, tidigare forskning samt existerande ramverk så kommer nya tekniskaaspekter att presenteras och delas in i kategorierna teknik och organisation. Uppsatsenhar till avsikt att genomföra en kvalitativ datainsamling, datainsamlingen skeddegenom kvalitativa intervjuer. Informanterna som intervjuades arbetar inom ITbranschen.Det empiriska resultatet presenterar informanternas svar i olika kategorier såsomteknik, arbetsmiljö och hybrid arbetsmodell. Detta visade bland annat flera olikatekniska aspekter samt att informanterna föredrar en hybrid arbetsmodell.Vidare efter det empiriska resultatet så genomfördes en analys. Analysen visade attdet finns värde i att med hjälp av digital transformation implementera de tekniskaaspekterna i ett hybrid arbetssättramverk. Vidare visade analysen att hybrid ettarbetssätt kommer vara en del av ett framtida arbetssätt.Det empiriska resultatet ställdes mot den tidigare forskningen där det visade sig attflera av punkterna i tidigare forskning till viss del stämmer överens med vadinformanterna berättade.Sammanfattningsvis presenteras flera olika förbättringsförslag vad gäller teknik ochorganisation till framtida ramverk. Dessa förslagen är kompletterande till existeranderamverk och ska inte ses som en ersättning för ramverken.

I slutet av 2019 utbröt covid-19 pandemin vilket ledde till en ökad mängd distansarbete för företag och dess medarbetare samtidigt som användningen av digitala kommunikationsverktyg ökade. Distansarbetet har lett till att företag och organisationer har behövt utforma nya arbetssätt och strategier för att verksamheterna skall kunna fortlöpa utan att medarbetarnas motivation blir lidande. Denna studie innehåller motivationsteorier, distansarbetets påverkan på medarbetarnas motivation samt vilka följder detta kommer att ha på den framtida arbetssituationen inom mediebranschen. Genom kvalitativa intervjuer och en surveyundersökning riktad till medarbetare inom mediebranschen har ett bredare perspektiv framkommit inom ämnet. Studiens slutsats visar på att det finns utmaningar gällande implementeringen av distansarbete och användandet av digitala kommunikationsverktyg men att det kan leda till fördelar om vissa aspekter tas hänsyn till på olika sätt. Slutligen har studien även påvisat att distansarbetet lett till en förändrad arbetssituation i form av en hybridvariant av arbete på plats och distansarbete. / At the end of 2019, the covid-19 pandemic broke out, which led to an increased amount of teleworking for companies and their employees at the same time as the use of digital communication tools increased. Teleworking has led companies and organizations to design new working methods and strategies so that the operations can continue without the employees' motivation suffering. This study contains motivation theories, what impact teleworking has on employees' motivation and what consequences this will have on the future work situation in the media industry. Through qualitative interviews and a survey aimed at employees in the media industry, a broader perspective has emerged in the subject. The study's conclusion shows that there are challenges regarding the implementation of telework and the use of digital communication tools, but that it can lead to advantages in certain aspects due to different ways. Finally, the study has also shown that teleworking has led to a changed work situation in the form of a hybrid variant of on-site work and teleworking.

The combination of growth in gross domestic product, population, and employment in an area usually implies a growth in demand for workplace properties, somewhere employees can carry out work. This, in combination with a deindustrialization process where more and more people shift to jobs within the service sector has historically fuelled the demand for office space in most across the western world, not least in Sweden. During the year of 2020, due to the ongoing pandemic many employees have been forced or encouraged to work from home, telework. With so many employees teleworking and many organisations reconsidering where work should be carried out, the importance and future of offices is questioned. The aim of this thesis was to obtain a deeper understanding of how increased telework will affect the office space market. In doing so, four research questions were formulated assessing the effect of telework on the office space market, the drivers and obstacles towards increased telework, and finally the Corona pandemic effect on the future of telework. The approach of finding evidence to answer research questions was interviewing real estate professionals, employers and employees, conducting a survey, and performing an extensive literature review on previous work surrounding the topic. The result shows that telework will likely lead to decentralisation of offices, increased demand for flexibility, changes in requested office design and eventually a somewhat weakened demand for office space. Result further shows that the main drivers towards increased telework were found to be the event of a crisis, improved results, development of information and communication technology (ICT), and improved work-life balance. The main obstacles were found to be social isolation, loss of organisational culture, and teamwork suffering. Lastly, results show that the Corona pandemic has served as a catalyst for many to realise the potential of telework while simultaneously helping many to realise the importance of the office as a meeting place. In conclusion, the Corona pandemic has pushed the change towards increased telework and possibly, we need to reconsider what is implied with work in our society. / Kombinationen av tillväxt i bruttonationalprodukt, befolkning och antal arbetare i ett område medför vanligtvis en ökad efterfrågan på arbetsplatsfastigheter, någonstans arbetare kan utföra sitt arbete. Detta, i kombination med en avindustrialiseringsprocess där fler och fler människor jobbar inom tjänstesektorn har historiskt sett drivit på efterfrågan för kontor i de flesta länder i västvärlden, inte minst i Sverige. Under året 2020 har den pågående pandemin resulterat i att många arbetare tvingats eller uppmuntrats arbeta hemifrån, distansarbete. Med så många som arbetar på distans och då många organisationer ser över var arbete helst ska utföras, ifrågasätts betydelsen och framtiden av kontor. Syftet med detta arbete var att få en djupare förståelse för hur ökat distansarbete kan komma att påverka marknaden för kontorsyta. Därigenom formulerades fyra forskningsfrågor som granskar effekten av distansarbete på kontorsmarknaden, drivkrafterna och hindren för ökat distansarbete och slutligen Coronapandemins effekt på framtiden för distansarbete. Tillvägagångssättet för att hitta bevis som kan svara på forskningsfrågor var att intervjua yrkesverksamma inom fastighetsmarknaden, arbetsgivare, anställda, genomföra en enkätundersökning samt utföra en omfattande litteraturgranskning av tidigare arbete kring ämnet. Resultatet visar att distansarbete sannolikt kommer att leda till decentralisering av kontor, ökad efterfrågan på flexibilitet, förändringar i efterfrågad kontorsdesign och så småningom en något försvagad efterfrågan på kontor. Resultatet visar även att de viktigaste drivkrafterna mot ökat distansarbete är inträffandet av en kris, förbättrat resultat, utveckling av informations- och kommunikationsteknik och förbättrad balans mellan arbete och privatliv. De största hindren visade sig vara social isolering, försvagad organisationskultur och att samarbete kan gå förlorad. Slutligen visar resultatet att Coronapandemin har fungerat som en katalysator för många att inse potentialen med distansarbete samtidigt som många insett betydelsen av kontoret som mötesplats. Sammanfattningsvis har Coronapandemin drivit på förändringen mot ökat distansarbete och möjligtvis måste vi tänka om kring vad arbete betyder i vårt samhälle.