Introduktion: För att stoppa spridningen av covid-19-pandemin uppmanades alla som hade möjlighet att utföra digitalt distansarbete, att göra det. För att en chef skulle lyckas med chefskapet inom digitala distansarbetet behövde chefen förhålla sig till ett aktivt och stöttande ledarskap, där medarbetaren kände sig delaktiga och inte övervakade. Genom att behålla fokus på ett hälsofrämjande arbete kan arbetsmiljön förbättras. Teorin Self Determination Theory, SDT och Kravkontrollmodellen, användes som förklaringsmodeller, dels utifrån individens motivering och självständighet, dels till förklaring när en chef mötte sina medarbetare och deras enskilda behov av stöd vid digitalt distansarbete. Syfte: Var att ur chefens perspektiv belysa hur hälsofrämjande arbete påverkades av digitalt distansarbete, utifrån ett organisatoriskt och socialt arbetsmiljöansvar. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med sökningar i två databaser genomfördes. Analysen av 14 vetenskapliga artiklar gjordes med Braun och Clarke (2006) sex steg i tematisk analys. Resultat: Analysen genererade fyra teman: hälsofrämjande arbete, digitalt distansarbete, chefperspektiv och arbetsmiljö. Inom varje tema identifierades subteman: hälsofrämjande arbete innefattar, kommunikation, relation och balans. Digitalt distansarbete innefattar: strategi, autonomi och samarbete samt möjligheter. Chefskap innefattar: tillgänglighet, och attityder. Arbetsmiljö innefattar tre subteman: arbetsbeskrivningar, organisationskultur och kommunikationsteknik. Resultatet visade på att kommunikation mellan chefen och medarbetarna var viktigt för att ett hälsofrämjande arbete kunde genomföras med gemensamma insatser och att chefen tar ansvar för arbetsmiljön. Slutsats: Genom att chefen har ett öppet och uppmuntrande ledarskap förbättras det hälsofrämjande arbetet vid digitalt distansarbete. / Introduction: To stop the spread of the COVID-19 pandemic, anyone who had the opportunity to do digital teleworking was encouraged to do so. For a manager to succeed in the management of digital remote work, the manager needed to relate to an active and supportive leadership, where the employee felt involved and not supervised. By maintaining the focus on health promotion work, the work environment can be improved. The theory Self Determination Theory, SDT and the Requirements Control Model, were used as explanatory models, partly based on the individual's motivation and independence, and partly to explain when a manager met their employees and their individual needs for support in digital teleworking. Aim: From the manager's perspective, to highlight how health promotion work was affected by digital teleworking, based on an organizational and social work environment responsibility. Method: A structured literature review with searches in two databases was conducted. The analysis of 14 scientific papers was done with Braun and Clarke (2006) six steps of thematic analysis. Results: The analysis generated four themes: health promotion, digital teleworking, managerial perspective, and work environment. Within each theme, subthemes were identified: health promotion includes communication, relationship, and balance. Digital remote work includes strategy, autonomy and collaboration, and opportunities. Leadership includes accessibility, and attitudes. Work environment includes three subthemes: job descriptions, organizational culture, and communication technologies. The results showed that communication between the manager and the employees was important for health promotion work to be carried out with joint efforts and that the manager takes responsibility for the work environment. Conclusion: By the manager having an open and encouraging leadership, the health promotion work in digital teleworking is improved.

Title: Management control in the trace of the pandemic - A qualitative study of Covid-19's impact on management control in knowledge-intensive business services Authors: Linette Amiryan and Jiota Eleftheriadou Supervisor: Svjetlana Pantic Dragisic Background: Covid-19 erupted in 2020 and struck the world on many levels. One of the consequences is that the employees had to start working from home. This can affect their motivation and performance in many different ways, both of which are essential parts of a company, especially in knowledge-intensive business services, where the employees are considered as their main assets. How do knowledge-intensive business services execute their management control in order to maintain the motivation and the performance? Purpose: The purpose of this paper is to examine and contribute with research on how management control, both from a performance and motivational perspective, has been adapted in knowledge –intensive business services as a result of the Covid-19 outbreak. Methodology: The study is conducted according to a qualitative method from a hermeneutic perspective. Purpose and research questions are answered based on a multiple case study of two IT companies. The empirical material has been obtained from interviews with their managers. Conclusion: The knowledge-intensive business services have greatly adapted their management control under Covid-19 in order to handle the new situation. This has mainly been reflected in a gradually increased control and tighter reconciliations. Furthermore, the organizational culture has provided great support for maintaining performance and motivation. Personnel control and personal responsibility have also been important elements for maintaining performance during Covid-19.

Den pågående Covid-19 pandemin har orsakat dödsfall, risk mot människors hälsa och världsekonomisk nedgång. Detta ledde till att flera organisationer runt om världen tog hänsyn till hälsomyndigheternas restriktioner och implementerade distansarbete för organisationers fortsatta överlevnad. Revisionsbranschen har inte varit ett undantag när det gäller implementering av distansarbete. Den snabba globaliseringen har möjliggjort stor utveckling inom digitalisering, vilket många revisionsbyråer anammat. Revisionsbranschen under skrivandets stund, är mer utrustad med digitala verktyg än för några år sen. Det har lett till att revisionsbranschen har varit omedvetet förbereda att implementera distansarbete till följd av Covid-19. Distansarbetes påverkan på revisionskvalitet är ett outforskat område vid skrivandets stund, därför är syftet med studien att bidra med kunskap om hur det ökade distansarbetet under Covid-19 har påverkat revisionskvalitet. I vår studie korsas två olika områden, revisionskvalitet och distansarbete. Studien presenterar faktorer som påverkar revisionskvalitet när distansarbete implementeras. Samtliga faktorer har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisorer som har varierande erfarenhet. Majoriteten av respondenterna i studien hör till Big-4 byråer och två respondenter i studien hör till en medelstor revisionsbyrå. Studien bidrar med kunskap om hur distansarbete påverkar revisionskvalitet. Studien gör detta genom att undersöka distansarbetets påverkan på två olika dimensioner som revisionskvalitet består av, input och process. Resultatet påvisar att distansarbete har lett till begränsad kommunikation och mänsklig interaktion, förändringar i revisionsgranskningsmetoder och sämre effektivitet. Vilket leder till en lägre sannolikhet att fel upptäcks och därmed påverkar revisionskvalitet negativt. Studien ger även bidrag till forskningen om distansarbete inom revisionsbranschen. / The ongoing Covid-19 pandemic has caused deaths, risks to human health, and a global economic downturn. The pandemic led several organizations worldwide to consider the public health authorities' restrictions and implementing teleworking for organizations' continued survival. The auditing industry has not been an exception when it comes to implementing teleworking. Rapid globalization has enabled significant developments in digitalization, which many auditing firms have embraced. As a result, today's auditing industry is more equipped with digital tools than a few years ago. As a result, the auditing industry has been unknowingly preparing to implement teleworking due to Covid-19. However, the impact of teleworking on audit quality is an unexplored area at the time of writing. Therefore, the purpose of the study is to contribute knowledge about how the increased teleworking during Covid-19 has affected auditing quality. In our study, two different areas are crossed, audit quality and telework. Many factors that can affect audit quality are indirect due to the increasing telework in auditing. All factors were explored through ten qualitative interviews with auditors who have varying experiences. The majority of the respondents in the study belong to Big-4 agencies, and two respondents in the study belong to a medium-sized auditing firm. The study contributes knowledge of how teleworking affects audit quality. The study does this by examining the impact of teleworking on two different dimensions that make up audit quality, input, and process. The results show that teleworking has led to limited communication and human interaction, changes in audit methods, and lower efficiency, leading to a lower probability that errors are detected and negatively affects audit quality. Thus, the study also contributes to research on teleworking in the auditing industry.

Dagens arbetsliv håller på att förändras och coronapandemin påskyndade processen med distansarbete och digitaliseringen i arbetslivet. För att kunna prestera på distans underlättar det med ett bra självledarskap, men vi vill även undersöka sambandet mellan självledarskap och upplevelsen av distansarbetet.  Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka relationen mellan anställdas självledarskap och upplevelsen av arbetsmiljön under distansarbetet, för att belysa hur organisationer kan åtgärda och förbättra situationen för medarbetarna under vidare distansarbete. - Hur ser sambandet ut mellan anställdas självledarskap och upplevda arbetsmiljön under distansarbete? - Hur upplever de anställda sin psykosociala och fysiska arbetsmiljö under distansarbetet? - Hur kan organisationer förbättra självledarskapet och arbetsmiljön för sina anställda på distans? Material och metoder Studien baseras på en kvantitativ metod, där en webbaserad enkätstudie ligger till grund för analysen. Huvudresultat Generellt utövades ett högt självledarskap, oavsett bakgrund. Studien visar att de med ett högre självledarskap hanterade balans mellan arbete och fritid bättre. De har även lättare att strukturera och prioritera sina arbetsuppgifter under distansarbetet samt uppskattar de att vara mer tillgängliga för familjemedlemmar. Organisationer bör vid fortsatt distansarbete ta hänsyn till individuella aspekter hos de anställda, då valfriheten i att välja sin arbetskontext främjar både måendet och självledarskapet. Vidare bör organisationer uppmärksamma den brist på delaktighet och sociala kontakt med kollegor som de anställda upplever sämre. / Today's working life is changing and the corona pandemic accelerated processes of teleworking and digitalisation in working life. To be able to perform at a distance, it facilitates good self-leadership, but we also want to investigate the connection between self-leadership and the experience of distance work. Purpose and research questions The purpose of the study is to investigate the relationship between employees' self-leadership and the experience of the work environment during telework, to shed light on how organizations can remedy and improve the situation for employees during further telework. - What is the connection between employees' self-leadership and perceived work environment during telework? - How do the employees experience their psychosocial and physical work environment during the telework? - How can organizations improve self-leadership and the work environment for their employees remotely? Materials and methods The study is based on a quantitative method, where a web-based questionnaire study is the basis for analyzes. Results In general, a high level of self-leadership was exercised, regardless of background. The study shows that those with higher self-leadership handled the balance between work and leisure better. They also find it easier to structure and prioritize their work tasks during the distance work and they appreciate being more accessible to family members. When continuing telework, organizations should take into account the individual aspects of the employees, as the freedom of choice in choosing their work context promotes both the mind and self-leadership. Furthermore, organizations should pay attention to the lack of participation and social contact with colleagues that employees experience less.

This thesis aspires to analyse unique strategies of teleworking mothers with childcare responsibilities. Teleworking as a relatively new form of flexible working arrangement may provide them with distinctive opportunity to reconcile their role within family and labour market at the same time, at the location of their home. In the theoretical part of my diploma thesis I pay special attention to the Czech labour market and family policies from gender point of view and I also introduce the concept of teleworking in relation to gender specifics. Afterwards in the analytical part I analyse three key areas to understand the whole reconciliation strategy - motivation to choose teleworking instead of parental leave, ways of workday organization and different forms of securing childcare. Keywords: Teleworking, work from home, work-life balance, gender, labour market, childcare responsibilities

Trenden är tydlig, vi arbetar flexiblare nu för tiden och det verkar vara början på en strukturomvandling av arbetsmarknaden, det har blivit extra tydligt under Covid-19 pandemin. De absolut flesta som arbetar på distans arbetar hemifrån och våra hem måste anpassas till dessa flexibla arbetsformer. Den vanligaste lösningen på problemet är att ta med kontoret hem. Arbetsgivare erbjuder ofta de anställda att ta med stolen eller skrivbordet hem men storleken och estetiken på kontorsmöbler passar inte in i hemmiljön. Vi vill inte ha ett kontor som ser ut som ett hem, inte heller ett hem som ser ut som ett kontor. I det här arbetet undersöker jag estetiken och hur förutsättningarna för distansarbete hemifrån kan förbättras. Ett tidigare projekt kallat Home, som behandlade distansarbete ligger till bakgrund för mitt examensarbete och är en anledning till att jag valt att djupare syna ämnet. Jag har lärt känna problematiken och behoven genom en litteraturstudie där jag granskat olika rapporter och vetenskapliga artiklar för att förstå distansarbete och dess för- och nackdelar. Användarstudier har också genomförts för att lära känna användarna och förstå deras behov, samt samtalat med experter för att fånga in detaljkunskap inom området. Det har lagt grunden för den kreativa fasen bestående av idégenerering och prototyparbete. Det resulterade i ett designförslag som heter Pop, ett flexibelt och kompakt skrivbord för deltidsdistansarbete med platsbrist i hemmet. / There is a distinct trend that we work more flexible nowadays and it seems to be the beginning of a structural transformation of the labour market. This has become clear during the Covid-19 pandemic. The majority of remote workers are stationed in their homes. Therefor our homes must adapt to the change in favor for these flexible working conditions. The quick solution is often to bring the office home, but the size and the aesthetics of office furniture does not fit in the environment of the home. We do not want to have an office that looks like home, or a home that looks like an office. In this essay I investigate the aesthetics and how the conditions for remote work from home can be improved.  An earlier concept called Home, a project about remote work has laid the foundation for my bachelor’s degree essay and is one of the reasons I wanted to explore the subject further.  By studying reports and scientific research I have deeply got to know the conditions for remote work, user’s needs, and the associated problems.  I have also interviewed users as well as professionals, to gather expertise. This has laid the base for my creative work – generating ideas and prototyping. This resulted in a design proposal called Pop, a flexible and compact desk for part-time remote workers who has a lack of space.

Studiens syfte är att frambringa en ökad förståelse kring chefers informationsinsamling under distansarbete genom en jämförelse mellan två chefsgrupper inom olika verksamhetsområden. Chefsgrupperna utgörs av dels chefer inom produktionsledning och chefer i en administrativ ledning. Intentionen med en jämförande studie är att åskådliggöra skillnader i vilka alternativa tillvägagångssätt chefsgrupperna tillämpar i informationsinsamlingen under distansarbete. Tidigare forskning har avhandlat grunderna i chefsarbete samt chefsarbete på distans. Den aktuella studien fokuserar på chefsarbete under distansarbete via en jämförande karaktär där studien identifierat ett aktuellt forskningsgap. En jämförande studie är relevant för att åskådliggöra hur chefsgrupperna agerat vid omställningen mot distansarbete eftersom arbetet vanligtvis inte utförts på distans tidigare. Eftersom cheferna arbetar inom olika verksamhetsområden är det av intresse att belysa vilka skillnader som kan utläsas mellan grupperna. Studien tar sin utgångspunkt i den deduktiva ansatsen via kvalitativa intervjuer utförda med åtta stycken chefer inom olika företag fördelade på två chefsgrupper.  Resultatet påvisar att det existerar skillnader i tillvägagångssätten kring informationsinsamling för de olika cheferna. Från cheferna i produktionsledning kan urskiljas att ett delegerat arbetssätt varit ett genomgående förekommande tillvägagångssätt vilket effektiviserat informationsflödena och informationsinsamlingen inom organisationerna. En tydlig distinktion gentemot chefer inom den administrativa chefsgruppen är att cheferna inom den senare kategorin anammat ett större fokus på att utforma procedurer för att göra den digitala mötesformen mer effektiv och välfungerande. Anledningen är att det digitala formatet utgör det huvudsakliga forumet för att delge och samla in information under distansarbete. Skillnaden i tillvägagångssätt utgörs av de underordnades roll och arbetsuppgifter inom organisationerna. Eftersom de anställda som lyder under produktionsledningen fortsättningsvis behövt befinna sig fysiskt på arbetsplatsen för att upprätthålla verksamheten har cheferna modifierat ett arbetssätt anpassat efter förutsättningarna. Inom den administrativa gruppen har både chefer och anställda möjlighet att bedriva arbetet från distans vilket ställt krav på cheferna att finna effektiva tillvägagångssätt kopplat till digitala kommunikationsverktyg för att skapa förutsättningar att kunna samla in information om verksamheten. / The purpose of the study is to generate an increased understanding of managers' information gathering during telework through a comparison between two management groups in different business areas. The management groups consist of managers within operations management and managers in administrative management. The intention of a compared study is to visualize differences in which alternative approaches the management groups apply in the information gathering during teleworking. Previous research has discussed the premises of managerial work and managerial work during telework. The current study focuses on managerial work during telework via a comparison where the study identified a current research gap. A comparative study is essential to illustrate how the management groups have acted in the transition to telework, as the work has usually not been performed remotely before. Since the managers work in different areas of activity it is interesting to highlight the differences that can be read between the groups. The study is based on the deductive approach via qualitative interviews accomplished with eight managers in different companies divided into two management groups. The results show that there are differences in the approaches to information gathering for the various managers. In operations management it can be distinguished that a delegated method has been a common procedure, which has streamlined the information flows and information gathering within the organizations. An explicit distinction towards managers within the administrative management group is that the managers within the latter category have adopted a considerable focus on forming procedures to make the digital form of meeting more efficient and well-functioning. The reason is that digital communication is the main forum för communicating and gathering information during telework. The difference in approach consists of the role and tasks of the subordinates within the organization. As the employees who are under the operations management continued to need to be physically at the workplace to maintain the business, managers have modified a way of working adapted to the conditions. Within the administrative group both managers and employees have the opportunity to conduct the work remotely, which requires managers to find effective procedures linked to digital communication tools to create conditions for being able to gather information about the organization.

Hemarbete har blivit vardag för många med ett administrativt yrke. Det har funnits olika syn på huruvida hemarbete bidrar till högre produktivitet eller inte. Flera organisationer har börjat fundera på om de ska implementera hemarbete som en beständig förändring efter Corona-pandemins slut. Det finns tidigare forskning på hur produktivt det är att arbeta hemifrån men forskning som är inriktad på upplevd produktivitet vid hemarbete identifierades inte. Med bakgrunden av egen erfarenhet av hemarbete och en nyfikenhet kring konsekvenserna av hemarbetet växte syftet med studien fram. Syftet med denna studie är att utforska anställdas upplevda produktivitet vid förändringen till hemarbete i en verksamhet och vilka faktorer som påverkar den. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän som arbetat hemifrån under Corona-pandemin. Genom den insamlade data som intervjuerna bidrog med, identifierades centrala teman genom sortering och kodning av materialet. Av analysen genererades det totalt 13 teman där fem av dessa valdes ut som mest återkommande och som sedan genererade i sig sju underkategorier. Underkategorierna var kontorsspring, familjemedlemmar, missar att ta pauser, vågar inte ta pauser, anpassat efter individen, organisationskultur och balans. Dessa teman kopplades till teori för att skapa mening. Analysen bidrog till en diskussion kring vikten av individens och organisationens samspel. Att en strategi går åt samma riktning, vilken både individen och organisationen är en del av, skapar en samstämmighet. Respondenterna ville fortsätta arbeta hemifrån efter Corona-pandemin i en balans med kontorsarbete. Anställdas upplevda produktivitet vid hemarbete konstaterades vara högre än vid kontorsarbete i fallstudien, de faktorer som påverkar är de teman som ovan presenterats. / Working from home has become commonplace for many with an administrative profession. There have been various findings as to whether homework contributes to higher productivity or not. Several organizations have begun to consider whether to implement remote working as a strategy after the Corona pandemic's end. There is previous research on how productive it is to work from home, but research that focuses on perceived productivity when working at home was not identified. With the background of our own experience of working from home and a curiosity about the consequences of it, the purpose of the study emerged. The purpose of the study is to explore employees perceived productivity when changing to working from home in an organization and what factors that affect it. The thesis is a qualitative case study with an inductive approach. The data collection is based on a qualitative semi-structured interview with white-collar workers who worked from home during the Corona pandemic. Through the collected data that the interviews contributed, key themes were identified through sorting and coding of the material. The analysis generated atotal of 13 themes, five of which were selected as the most recurring and which then generated seven subcategories. The subcategories were office running, family members, failing to take breaks, not daring to take breaks, adapted to the individual, organizational culture, and balance. These themes were linked to theory to create meaning. Analyze contributed to a discussion about the importance of the individual and the organization's interaction. That a strategy goes in the same direction, of which both the individual and the organization are a part, creates a coherence. The respondents wanted to continue working from home after the Corona pandemic in a balance of office work. Employees' perceived productivity in working from home was found to be higher than in office work in the case study, the factors that affect are the themes presented above.

Anställdas återhämtning är en viktig aspekt av individens och organisationens välmående. Traditionellt arbete, distansarbete och en kombination av de båda är arbetssätt som kan tänkas föra med sig vissa fördelar och/eller begränsningar i relation till återhämtning som i sin tur kan komma att påverka hur HR bör arbeta med detta. Studiens syfte är därför att jämföra anställdas upplevda återhämtning från arbete mellan traditionellt arbete och distansarbete samt förklara hur HR kan arbeta för att främja återhämtning inom de olika arbetssätten. Kvalitativa data samlades in genom en enkätundersäkning och en dokumentundersökning som sedan analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att anställda använder sig av olika strategier för återhämtning beroende på arbetssätt och det ses även individuella skillnader i anställdas upplevda återhämtning. HR bör för att främja återhämtning ata olika roller och säkerställa att anställdas individuella behov tas hänsyn till vid arbetet med återhämtning. / Employee's recovery is a vital aspect of individual and organizational well-being. Traditional work, remote work and a combination of both are ways of workning that may bring certain benefits and/or limitations in relation to recovery which in turn may affect how HR should approach this. The aim of the study is therefore to compare employees' perceived recovery from work between traditional work and remote work and also explain how HR can work in order to promote recovery within the different ways of working. Qualitative data ere collected through a survey as well as a documentation review and was later analyzed by using a thematic analysis. The result shows that employees use different strategies for recovery depending on the way of work and individual differences can also be seen in employee's recovery. HR should, in order to promote recovery, adopt different roles and ensure that indivdidual needs are taken into consideration when working with recovery.

Distansarbete har blivit allt vanligare och många väljer att nyttja ett coworkingspace som arbetsplatslösning i stället för att arbeta från hemmet. Coworking-spacesskiljer sig markant från traditionella arbetsplatser eftersom de delas av flera olikaorganisationer och individerna som nyttjar arbetsplatsen arbetar tillsammans medmänniskor som inte är organisatoriska kollegor. Syftet med studien var att undersökahur tillhörighet upplevs vid arbete på ett coworking-space. En induktiv tematisk analysav kvalitativa data visade att begreppet tillhörighet kan beskrivas som ett brett spektrumav ingående ämnen. Fyra huvudteman av begreppet tillhörighet utkristalliserade sig idatamaterialet; social tillhörighet, tillhörighet till omgivning, professionell tillhörighetoch delade oskrivna sociala koder. Behovet av tillhörighet visade sig vara olika förinformanterna, några söker en mer social tillhörighet medan andra är mer intresseradeav tillhörighet kopplat till profession. Ett coworking-space fungerar således som ettkomplement till de tillhörighetsbehov som respektive individ har svårt att uppfyllaunder distansarbete.