Bakgrund och problem:  Till följd av Covid-19 pandemin så tvingades många företag att ställa om till distansarbete. I samband med detta har medarbetares och chefers möjlighet att interagera blivit lidande. Företagskultur kan definieras som ett företags gemensamma värderingar, åsikter och tankar. Kulturstyrningen finns då till för att styra och påverka dessa värderingar och åsikter så att de överensstämmer med de värderingar som chefer och ledning omfamnar och på så vis få önskvärt beteende från de anställda. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur företagskultur och kulturstyrningen har påverkats vid omställningen till distansarbete.  Metod:  Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där en intervjustudie har legat till grunden för arbetet. I studien har tre olika bolag intervjuats och undersökts. En intervjuguide låg till grund för intervjuerna som var av en semistrukturerad karaktär.  Slutsats:  Omställningen till distansarbete har inte påverkat företagskulturen och kulturstyrningen i någon större grad. Detta beror främst på att företagskultur skapas och styrs på arbetsplatsen och där av har kulturen och styrningen av den blivit lidande. Då företagskulturen lättast styrs genom att ledare och ledningen föregår med gott exempel och agerar på det sätt som de vill att alla anställda ska agera på så är det svårt att styra kulten på distans. Övergången till distansarbete har också en tendens att tära på den befintliga kulturen inom organisationen. Detta beror främst på avsaknaden av sociala interaktioner och att kommunikation rent generellt blir lidande. Dessutom är avsaknaden av sådant som medarbetare förknippar med företaget något som tär på kulturen ytterligare. / Background and problem:  In the mist of the Covid-19 pandemic many companies have had to convert to teleworking. In connection with the transition, employees and managers' possibilities to interact have been limited. Corporate culture can be defined as a company's joint values, opinions and thoughts. Cultural control exists to affect and manage these values and opinions so that they correspond with the values of the managers and management so they can expect the desired behavior of the employee.  Purpose:  The purpose of this study is to evaluate how corporate culture and cultural control have been affected by the transition to remote work.  Method:  It is a qualitative study with semi structured interviews. In this study three different companies have been interviewed. The interviews have been structured around a constructed interview guide.  Conclusion: The conversion to remote work has not had any major impact on the corporate culture and cultural control. This is because corporate culture first and foremost is managed and created at the workplace and therefore has the culture and the cultural control been harmed. Because corporate culture is most easily controlled via the managers and management's ability to lead by example and act the way they want the employees to act, it becomes hard when the work is constructed at home. The transition to remote work also has a tendency to to wear away the existing culture in the organization. This is because the lack of social interactions and communication generally suffer in this environment.

Abstract   Title: Work to home- Home to work        - A qualitative study of the changes that has taken place in communication between                      managers and employees after reorganization to teleworking.    Institution: School of Business, Society and Engineering, Malardalen University Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Mahsa Shirkhan (920617), Henrik Snell (910618) & Sara Wadii (910304) Tutor: Kerstin Nilsson Date: 2021-06-03   Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the leadership role and to research how leaders and employees compensate for the lost physical contact that the forced teleworking has entailed and how it has affected the communication between leader and employee. Through interviews, we intend to create an understanding of how leadership and communication play out with forced teleworking seen from the leader's and employees' perspective.   Research Questions: How can leaders and employees compensate for the lack of physical and social contact so that no information is lost through teleworking.    Method: Qualitative research method   Conclusion: The pandemic has meant that leaders and employees have been forced to work remotely. This comes with several challenges for companies and working groups that manifest themselves primarily in communication. From face-to-face communication in an office landscape to being spread out and only communicating digitally. Leaders and employees need to adapt to continue to be productive in the virtual work environment. The loss of body language that one could previously rely on and the rapid communication that could take place in the office needs to be compensated for. This study shows that leadership fulfils an important function for working remotely and by using the various digital communication solutions, one can compensate for the loss of the physical interactions so that productivity is maintained. In terms of work, efficiency and productivity can continue to be at levels like before in the office landscape. The study concludes that the biggest challenge lies in individuals' social and emotional needs.   Keywords: Communication, leadership, virtual teams, virtual leadership, teleworking

Bakgrund Under år 2020 drabbades världen av Covid-19-pandemin. Många företag fick i och med detta rekommendationer att arbeta på distans (FHM, 2020). Detta har inneburit att team har övergått till att bli virtuella team och kontorsarbete har övergått till att bli distansarbete. Chefers ledarskap sattes nu inför utmaningar att kunna hantera den nya situationen och att utöva ledarskap på distans. Situationen har gjort att cheferna fått ändra sitt ledarskap till att likna ett situationsanpassat ledarskap. Syfte Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur en chefs ledarskap har förändrats med tiden, men främst förändringar som uppstått när Covid-19 drabbade världen. Studien undersöker hur ledare utövar sitt ledarskap i virtuella team på distans. Den har även belyst medarbetarnas syn på förändringen i chefens ledarskap. I studien har företrädesvis frågor ställts om ledarskapets förändring när det gäller: Hur övergång, kommunikation och samspel förändrats i ledarskapet i det virtuella teamet. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod med intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes med nio olika chefer från olika företag och branscher. Enkäterna utfördes av 32 medarbetare för att komplettera intervjuerna. Resultat Utifrån det empiriska resultatet kunde studiens författare se att övergången till distansarbete har varit väldigt olika för cheferna. Cheferna hade fått göra en anpassning i sitt ledarskap efter situationen de befann sig i. Cheferna hade alla satts på prov i sitt ledarskap för att anpassa sig efter den nya situationen och miljön, det som främst var skillnaden som cheferna upplevde är kontakten till sina medarbetare. Slutsatser Sammanfattningsvis har ledarskapet varit mer stödjande än styrande. Eftersom alla organisationer ser olika ut har de stått inför olika utmaningar beroende på deras situation. Studien visar på att ett mer stödjande beteende använts generellt. Det har vid några tillfällen visat sig att en styrande ledarstil har varit användbar men det går inte att säga vilken ledarstil som är bäst anpassad för team som går över till virtuella team under en pandemi eftersom alla organisationer står inför olika situationer och utmaningar. / Background In 2020, the world was affected by the COVID-19-pandemic. As a result, many companies were recommended to work remotely (FHM, 2020). This has meant that teams have transitioned to becoming virtual teams and office work has transitioned to teleworking. Managers' leadership has faced challenges in being able to handle the new situation and to exercise leadership remotely. The situation has led managers to change their leadership to resemble situational leadership. Purpose The purpose of the study is to create an understanding of how a manager's leadership has changed over time, but mainly changes that occurred when Covid-19 hit the world. The study examines how leaders exercise their leadership in virtual teams at a distance. It has also highlighted employees' views on the change in the manager's leadership. Method The study is based on a qualitative method with interviews and surveys. The interviews were conducted with nine different managers from different companies and industries. The surveys were conducted by 32 employees to complete the interviews. Result Based on the empirical results, the researchers were able to see to the study that the transition to teleworking has been very different for managers. The managers had had to adapt their leadership to the situation they were in. The managers had all been put to the test in their leadership to adapt to the new situation and the environment, which was mainly the difference that the managers experienced is the contact with their employees. Conclusions In conclusion, leadership has been more supportive than governing. Because all organizations look different, they have faced different challenges depending on their situation. The study shows that more supportive behaviour has been used in general. It has been shown on a few occasions that a governing leadership style has been useful, but it is not possible to say which leadership style is best suited for teams that transition to virtual teams during a pandemic because all organizations face different situations and challenges.

In 2019, the world was faced with a global pandemic. For many workplaces, this meant acomprehensive transition to teleworking. The flexibility and digitalisation of workingconditions has led to different experiences from an individual perspective. The purpose of thisstudy is to provide an increased understanding of how the transition to distance education andreturn to local education has affected the self-perceived work effort. The intention is thus tocontribute with knowledge whether telework and new work systems can constitute a futureform of work, central to Swedens university.The design of the study is of a qualitative nature where the results are based on interviews fromteachers and students at Örebro University, who have worked or are working remotely. Thetheoretical framework of the study consists of Allvins et al. theory of flexibility and boundlesswork and Giddens (1983) theory of structuration. The results of this study indicate that the selfperceivedopportunity for good work effort differs, but that the working conditions within theflexible work are similar to those of Allvin et al. (2006) describe. The study also shows thatmotivation has decreased as a result of telework, something that can be put in relation toboundless work (Allvin et al., 2006). The result of the informant's work performance issomething that has also become both better and worse. There is thus a shared experience inhow individuals experience distance work as enabling or hindering. Finally, a lesson can belearned; that a moderate degree of flexibility enables individual adaptation in life and this inturn increased motivation and loyalty to the work (Hill et al., 2008:151). This is knowledge ofimportance in the face of the decline of on-site work. / År 2019 ställdes världen inför en global pandemi vilket, för många arbetsplatser, innebar enomfattande omställning till distansarbete. Flexibiliseringen och digitaliseringen avarbetsförhållandena har lett till skilda upplevelser utifrån ett individperspektiv. Studiens syfteär att ge ökad förståelse för hur omställningen till distansundervisning samt återgång tillplatsundervisning påverkat upplevd arbetsinsats. Avsikten är därmed att bidra med kunskapom distansarbete och nya arbetssystem kan utgöra en framtida arbetsform, centralt för Sverigesuniversitet.Studiens utformning är av kvalitativ karaktär där resultatet baseras på intervjuer från lärare ochstudenter på Örebro universitet, som har arbetat eller arbetar på distans. Studiens teoretiskaramverk utgörs av Allvins et al. (2006) teori om flexibilisering och det gränslösa arbetet samtGiddens (1984) struktureringsteori. Denna studies resultat tyder på att den självupplevdaarbetsinsatsen skiljer sig åt men att arbetsförhållandena inom det flexibla arbetet liknar de somAllvin et al. (2006) beskriver. Studien visar även att motivationen minskat till följd avdistansarbetet något som kan ställas i relation till det gränslösa arbetet (jfr. Allvin et al., 2006).Resultatet av informanternas arbetsprestation är något som också blivit både bättre och sämre.Det finns alltså en delad upplevelse i hur individerna upplever distansarbetet sommöjliggörande eller hindrande. Slutligen kan en lärdom dras; att en måttlig grad avflexibilisering möjliggör individuell anpassning i livet och detta i sin tur ökad motivation ochlojalitet inför arbetet (Hill et al., 2008:151). Detta är således kunskap av betydelse införtillbakagången av platsbelagt arbete.

Syftet med studien var att undersöka de förhoppningar som kontorsanställda hade om hur ett framtida arbetsliv, enligt deras mening, bör te sig efter det att de har blivit tvingade att arbeta på distans. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval vilket resulterade i tolv intervjudeltagare (n=12). De kom från flera olika verksamheter och hälften var kvinnor och hälften var män. Data från intervjuerna bearbetades med en tematisk analys och resulterade i fyra teman vilka var: 1) frihet i arbetslivet, 2) stöd från arbetsgivare, 3) socialt behov samt 4) attraktiv arbetsgivare. Slutsatsen av studien var att det viktigaste för alla deltagare var att ha en valfrihet gällande var de utförde sitt arbete och de hade en förhoppning att fortsättningsvis kunna ha någon form av hybridlösning. Flera deltagare hoppades även att deras arbetsgivare skulle ta ett större arbetsmiljöansvar vid distansarbete. Vidare uttryckte några deltagare en förhoppning att framöver fortsätta kunna utföra affärsresor för att få det fysiska mötet med kollegor och samarbetsparter från andra orter och länder. / The purpose of this study was to explore the wishes of office employees who have been distance working as prompted by the Covid-19 Pandemic. More specifically, we wanted to find out what wishes that the participants had for their future work life after the pandemic. The qualitative study was designed based on semi-structured interviews. A convenience sample, using a snowball strategy, was selected resulting in 12 participants (n=12) divided equally between men and women. Data was analysed with a thematic analysis resulting in four main themes: 1) a freedom of choice, 2) employer support experience, 3) social needs and 4) employer attractiveness. Overall, participants expressed wishes for choosing their own workplace and have some form of hybrid solution. The participants also hoped that the employer would take a greater work environment responsibility. Some participants wished for the opportunity to still have business trips to get the physical meeting with colleagues and partners from other cities in Sweden and other countries.

Telecommuting, or working away from the office, has during the covid-19 pandemic proved both challenging and advantageous. The new prerequisites and lessons learned has led companies to adopt Hybrid Virtual Models (HVM), a combination between in office work and telecommuting. The purpose of this study has been to analyze this new way of working in order to provide practitioners with important insight into the implications and possibilities with HVM. The theoretical contribution consists of broadening scarce theoretical coverage by highlighting important aspects for its implementation and usage. Empirical data has been gathered using an abductive method and indicates that voluntary HVM leads to increased organizational performance in terms of less sick days and increased employer attractiveness as a result of being highly desired. Concluded in the study is that a balance between office work and flexible telecommuting is the best way to organize to meet the demands of the future. / Pandemin flyttade mycket av verksamheten från kontoret till anställdas hem. I takt med att restriktionerna lättas ställs företagen inför frågan hur de ska organisera sig givet de nya förutsättningarna. Distansarbete har visat vara både utmanande och fördelaktigt. Detta har lett till att företagen infört virtuella hybridmodeller (HVM). En kombination av arbete på kontoret och på distans. Studiens syfte har varit att analysera detta nya sätt att arbeta för att ge branschverksamma viktiga insikter om konsekvenser och möjligheter med hybridorganisering. Det teoretiska bidraget breddar det tidigare knapphändiga teoretiska underlaget genom att belysa aspekter för hybridarbetets genomförande och användning. Empirisk data har samlats in genom en abduktiv metod och visar att HVM tenderar att öka prestation på grund av färre sjukdagar och image av att vara en attraktiv arbetsgivare. Studien kommer fram till att en balans mellan kontorsarbete och distansarbete är det bästa sättet att organisera sig för att möta framtidens krav

Till följd av den världsomställande Covid-19-pandemin rekommenderas att alla som kan bör arbeta hemifrån. Detta har i sin tur medfört omställningar och inte minst för arbetsmiljön. Arbetsgivaren har inte i samma utsträckning kontroll över hur arbetstagarens arbetsmiljö ser ut, vilket i sin tur medför olika komplikationer. I denna studie har tjänstemän inom revisionsbranschen undersökts då de tillhör en bransch som behövt genomföra anpassningar samt omställningar till följd av Covid-19. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning övergången till distansarbete påverkat medarbetares upplevda motivation och produktivitet då de ålagts att arbeta hemifrån. Förhoppningen är att resultatet ska generera ett underlag för företag i skapandet av nya rutiner då kontorsanställda förväntas arbeta mer på distans i framtiden. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats med hjälp av en enkätundersökning som skickats ut till tjänstemän inom revisionsbranschen. Inom enkäten har operationaliserade frågor från tidigare forskning ställts gällande upplevd motivation och produktivitet. Resultatet från denna studie visar på att ökat distansarbete inte med säkerhet påvisar en effekt på upplevd motivation och produktivitet. Däremot påvisas ett svagt samband utifrån enstaka motivation och prestationsfaktorer. Till följd av att majoriteten av faktorerna inte visar ett signifikant samband, går det inte att förklara att antalet dagar tjänstemän inom revisionsbranschen arbetar hemifrån har en effekt på helhetsupplevelsen av motivations- och produktivitetsförändringar. Studien visar att upplevd motivation och produktivitet inte påverkar medarbetare i större utsträckning vid distansarbete. De faktorer som medarbetare upplevt förändrats är arbetsbelastning, kreativitet och hur mycket arbete som blir utfört. Även återkoppling från kollegor anses viktigare under distansarbete. Respondenternas svar skiljer sig till viss del, vilket kan påverkas av individuella faktorer. / As a result of the worldwide Covid-19 pandemic, everyone who has the ability is recommended that they work from home. This has led to adjustments for the work environment. The employer does not have the same control over what the employee's work environment looks like, which in turn leads to various complications. In this study, workers in the auditing industry have been chosen to be examined, as they belong to an industry that has had to carry out adaptations and adjustments as a result of Covid-19 pandemic. The purpose of this study is to examine the extent to which the transition to telework has affected employees' perceived motivation and productivity when they were required to work from home. The hope is that the result will generate a basis for companies in the creation of new routines as office employees are expected to work more remotely in the future. A quantitative method has been applied in this study, through a survey that has been sent to employees in the auditing industry. In this survey were operationalized questions from previous research asked, regarding perceived motivation and productivity. The results from this study show that increased telework does not reliably demonstrate an effect on perceived motivation and productivity. A weak connection is demonstrated based on individual motivational and performance factors. Due to the fact that the majority of the factors do not show a significant relationship, it is thereby not possible to explain that the number of days during telework in the auditing industry has an effect on the overall perceived motivation and productivity. The study shows that teleworking does not affect employees' perceived motivation and productivity. The factors that have been experienced as changed are workload, creativity and the experience of how much work that gets done. Feedback from co-workers is also considered more important during telework. The answers from the survey vary to some extent which may be caused by individual factors. The language in this following study is written in Swedish.

Syftet med studien är att undersöka hybridarbetets påverkan på work-life balance utifrån småbarnsföräldrars upplevelse av vad som sker när sfärerna arbetsliv och privatliv flyter samman och gränsdragningarna tenderar att suddas ut. Fokus ligger på att ta reda på hur deltagarna i studien definierar begreppet work-life balance samt vilka potentiella möjligheter och utmaningar det finns med att segmentera respektive integrera sfärerna arbetsliv och privatliv. Resultatet har samlats in genom åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer. En abduktiv förståelseansats och ett hermeneutiskt förhållningssätt har tillämpats. För att analysera resultatet har teorier om gränser, flexibilitet och konflikter, segmentering och integrering samt krav, resurser och stöd använts. Det huvudsakliga resultatet visar att en optimal kombination av arbetsliv och privatliv är högst individuellt och preferenserna skiljer sig åt mellan deltagarna. Det som däremot inte skiljer sig åt är den positiva attityd som samtliga har till hybridarbete som ses som en viktig förutsättning för att sfärerna ska kunna balanseras och manövreras. Med ett flexibelt arbete framkommer ett flertal möjligheter som bland annat berör tid och plats för utförande av arbetet men också utmaningar med bland annat social samvaro, gränsdragning och återhämtning. / The aim of this study is to investigate the impact of hybrid work on work-life balance based on the experience of parents of young children, focusing on the aspect of what happens when the spheres of work life and private life merge and the boundaries tend to blur. The focus is on understanding how the participants in this study define the concept of work-life balance and what opportunities and challenges may occur by segmenting or integrating the spheres of work life and private life. The results have been collected through eight semi-structured qualitative interviews. An abductive understanding approach and a hermeneutic approach have been used. To analyze the results, theories about boundaries, flexibility and conflicts, segmentation and integration as well as requirements, resources and support have been used. The main result shows that an optimal combination of work life and private life is highly individual and the preferences differ between participants. What does not differ, however, is the positive attitude expressed towards hybrid work as an important prerequisite for the spheres to be balanced and maneuvered. Along with flexible work several opportunities arise which, among other things, concern time and place for carrying out the work, but also challenges regarding aspects such as team building, boundary setting and time for recovery.

[pt] Esta pesquisa teve como objetivo central compreender a influência da adoção do home office na relação conflito trabalho-família para mulheres, com idades entre 25 e 60 anos, que passaram a trabalhar de forma remota ou híbrida a partir do advento da pandemia da Covid-19. A base conceitual considerada para análise desse fenômeno se concentrou nos temas conflito trabalho-família, teletrabalho e gênero. Diante do fato de a ampliação do trabalho remoto, modalidade de trabalho adotada pelas empresas durante a pandemia, ter impactado significativamente a vida das trabalhadoras, buscou-se compreender como tal mudança vem afetando a conciliação das esferas do trabalho e da vida familiar dessas mulheres. A metodologia adotada para este estudo foi de natureza qualitativa, com base nos relatos de quinze mulheres entrevistadas que atuam em diversos segmentos da economia. Dentre elas, sete tem filhos ou filhas. Os resultados obtidos indicam que onze se sentem sobrecarregadas, tanto as que são mães como as que não são. Destaca-se, ainda, que a maioria das entrevistadas prefere a modalidade de teletrabalho parcial, o denominado modelo híbrido, por conta da flexibilidade proporcionada. Observou-se, também, que grande parte continua assumindo a maior carga do trabalho doméstico e de cuidados, reforçando a visão estereotipada das mulheres como multitarefa e de que o trabalho remunerado exercido pelo marido é mais desgastante do que o exercido por elas. / [en] The main objective of this research was to understand the influence of the adoption of the home office on the work-family conflict relationship for women, aged between 25 and 60, who started to work remotely or in a hybrid way after the advent of the Covid-19 pandemic. The conceptual basis considered for the analysis of this phenomenon focused on the themes work-family conflict, telework and gender. Given the fact that the expansion of remote work, the work modality adopted by companies during the pandemic, has significantly impacted the lives of workers, we sought to understand how this change has affected the reconciliation of the spheres of work and family life of these women. The methodology adopted for this study was qualitative in nature, based on the reports of fifteen women interviewed who work in different segments of the economy. Among them, seven have sons or daughters. The results obtained indicate that eleven feel overwhelmed, both those who are mothers and those who are not. It is also noteworthy that most of the interviewees prefer the partial telework modality, the so-called hybrid model, due to the flexibility provided. It was also observed that a large part continues to assume the greatest burden of housework and care, reinforcing the stereotyped view of women as multitasking and that the paid work performed by the husband is more exhausting than the one performed by them.

Covid-19 pandemin har påverkat dels företagens sätt att arbeta men även chefernas sätt att leda. På grund av pandemin gjordes en omställning till distansarbete där samtliga medarbetare som hade möjlighet arbetade på distans stora delar av sin arbetstid. Detta har tvingat fram nya sätt att kommunicera och således krävs en omställning hos ledare för att leda och motivera sina medarbetare. Inom tidigare forskning finns begränsad insikt i vilken utsträckning distansarbetet påverkar motivationen. Syftet med detta arbete är att utöka förståelsen för hur chefer anpassar sitt ledarskap vid distansarbete. För att uppnå detta syfte ställdes följande forskningsfråga: hur anpassar chefer sitt ledarskap under den organisatoriska förändring som Covid- 19 inneburit och hur går dessa chefer tillväga för att leda och motivera sina medarbetare under det etablerade distansarbetet? Det teoretiska ramverket består av tre delar, distansarbete, ledarskap samt motivation. Distansarbete är det arrangemang där arbetstagaren arbetar utanför den traditionella arbetsmiljön. Med digitala framsteg och förbättrad teknik kan anställda fortsätta sitt arbete var de vill under förutsättning att de har en internetuppkoppling. Anställda som har mer flexibilitet tenderar att vara mer motiverade och stannar således längre på samma ställe. Denna förändring av i arbetslivet innebär att det ställs högre krav än innan på chefer att leda personalen, men också att chefsrollen behöver anta en ny skepnad, eftersom den direkta kontrollen över medarbetare tappas och arbetskontakter är mindre frekventa. Ur motivationssynpunkt kan hemmakontoret vara en stark drivkraft, som kan användas mycket bra och effektivt, liksom det även kan bli en mycket stark demotivator och därmed orsaka stora problem och förluster för både arbetsgivaren och arbetstagaren. För att möjliggöra ett konstruktivt förändringsarbete måste förändringsprocessen vara etisk, bygga på förändringsvilja och motivation, inkludera alla, präglas av tilltro, bygga på korrekt och tillräcklig information. Vidare behöver den beakta organisationskulturen och att de anställda känner sig trygga i förändringsarbetet, samt att förändringens omfattning, rytm, tempo och ursprung behöver medvetandegöras. Det avgörande ur ledarskapssynvinkel förefaller i en distansarbetssituation vara anpassningsförmåga till föränderliga kontexter, bland annat med hjälp av digitala arbetssätt samt lyhördhet för medarbetarna för att fånga upp såväl deras arbetsrelaterade svårigheter som drivkrafter, men också lyhördhet mot det egna ledarskapet genom anammandet av ett reflexivt förhållningssätt i syfte att förverkliga ett inkluderande, utvecklande och tillitsbaserat ledarskap. Studien har genomförts som en kvalitativ ansats där intervjuer genomförts med åtta kommunala chefer. Vidare har en tredelad analysmetod använts med innehållsanalys samt det hermeneutiska och reflexiva angreppssättet. Resultatet av denna studie visar att ledarskapet har förändrats i och med distansarbetet, det behövs en tydlig struktur, en värdeskapande kontext och en motiverande dimension för att bedriva ett distansledarskap, i det nya transformativa arbetslivet. / The Covid-19 pandemic has affected both the way companies work and manager’s way of leading. Due to the pandemic, a transition was made to teleworking, which led all employees who had the possibility to work mainly remotely. This course of events inevitally led to the emergence of new ways of communicating, which in turn require a change in managerial style to lead and motivate employees in a different way. Earlier research findings show limited insights regarding the extent to which telework affects motivation. The purpose of this study is to expand the understanding of how managers adapt their leadership style to teleworking. To achieve this goal, the following research question was asked: how do managers adapt their leadership style during the organizational change that Covid-19 has entailed and how do these managers lead and motivate employees during the established telework? The theoretical framework of this study consists of three parts, teleworking, leadership and motivation. Teleworking is the arrangement where the employee works from some other location than the traditional work environment, which is motly the office. With digital advances and improved technology, employees can continue their work wherever they want, provided they have an Internet connection. Employees who have more flexibility tend to be more motivated and thus stay longer with the same employer. This change in working life means that managers face higher demands than before regardring leading staff, but also that the managerial role needs to be taken to a new level, as direct control over employees is lost and working contacts are less frequent. From a motivational point of view, the home office can be a strong driving force, which can be used well and efficiently, just as it can also be a very strong demotivator and thus cause major problems and losses for both the employer and the employee. To enable constructive change management, the change process must be ethical, based on the will to change and on motivation, include everyone, be characterized by trust, and consist on correct and sufficient information. Furthermore, it needs to take into account the organizational culture and enable the employees to feel secure during the change, and that the extent, rhythm, pace and origin of the change needs to be made aware to the people it includes. The decisive factor from a leadership point of view in a teleworking situation seems to be adaptability to changing contexts, which is facilitated by digital working methods and the sensitivity for employees in order to capture not only work-related difficulties and driving forces, but also the sensitivity to one's own leadership. This is done by adopting a reflexive attitude and by pursuing an inclusive, developing and trust-based leadership style. This study has a qualitative approach in which interviews were conducted with eight municipal managers. Furthermore, a three-part analysis method has been used with content analysis combined with a hermeneutic and reflexive approach. The results of this study show that leadership has changed as a result of remote work, and that a clear structure, a value-creating context and a motivating dimension are needed to pursue a distance leadership in the new transformative working life