Covid-19 pandemin har orsakat dödsfall, risk för människors hälsa och en världsekonomisk nedgång vilket resulterade i att restriktioner infördes för att minska smittspridningen. Restriktioner i form av fysisk distansering till följd av Covid-19 pandemin har skapat både utmaningar och möjligheter för olika branscher i världen. Ett flertal arbetsplatser fick drastiskt omstrukturera arbetssätt och införa ett distansarbete. Revisionsbranschen har inte varit ett undantag utan genomfört en drastisk implementering av distansarbete. Utvecklingen av digitala verktyg inom revisionsbranschen har varit ett pågående arbete under en längre period. Detta för att realisera ett ökat distansanpassat arbetssätt i framtiden, vilket påskyndades till följd av Covid-19. Trots teknologiska förberedelser har det inneburit utmaningar samt givit möjligheter inom revisionsbranschen vilket kan medföra inverkan på revisionskvalitén. Eftersom detta område i skrivande stund är outforskat, är syftet med studien att bidra med kunskap om hur distansarbetet under Covid-19 har inneburit utmaningar och möjligheter inom revisionsbranschen samt skapa förståelse om balansen mellan revisionskvalitet och oberoende och objektivitet.    Studien berör revisionsprocessens förändrade arbetssätt till följd av ökat distansarbete och dess inverkan på revisionskvaliténs slutprodukt. I studien presenteras centrala faktorer vilka vid införandet av distansarbete kan inverka på revisionskvaliteten. Via tio kvalitativa intervjuer med revisionsmedarbetare, vilka har varierande erfarenhet, har individuella-, organisatoriska-, privata- och teknologiska faktorer inom distansarbete ansetts betydelsefulla. Vidare har även input-, process- och output faktorer inom revisionskvalitén samt revisionsprocessens samtliga faser ansetts betydelsefulla. Ytterligare kvalitativ datainsamling har skett genom textanalys av tio företags revisionsberättelser för år 2019, 2020, samt 2021. Majoriteten av respondenterna i studien tillhör Big Four-byråer resterande fyra respondenter tillhör medelstora revisionsbyråer. Samtliga av respondenterna arbetar aktivt med K3-regelverket och är lokaliserade på kontor i olika delar av Sverige.    Studien bidrar med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar revisionsbranschen har mött i samband med den drastiska implementeringen av distansarbete. Vidare utfördes en analys angående om revisionskvalitén har påverkats på grund av de identifierade utmaningarna och möjligheterna. Tillvägagångssättet för studien var att undersöka distansarbetets inverkan på revisionskvalitetens dimensioner bestående av input-, process-, och outputfaktorer. Studien visade på att distansarbetet har medfört kommunikativa utmaningar och svårigheter att upprätthålla kunskapsutveckling. Distansarbetet har även medfört möjligheter för ökad effektivitet. En slutsats av studien var att distansarbetet inte påverkat den slutliga produktens kvalité och därmed uppfattades ingen inverkan på revisionskvaliteten i dagsläget. Vidare uppmärksammas gränsdragningen mellan revisorers oberoende och objektivitet i förhållande till kundrelationerna. Studien uppmärksammar även att om implementering av hybrid-arbetssätt fortsätter bör revisionsbranschen se över kunskapsförsörjningen hos revisionsmedarbetare. / The Covid-19 pandemic causes death, risk to human health and a world economic downturn. The pandemic led to the establishment of restrictions to reduce the spread of the infection and physical distancing have both brought challenges and opportunities for various industries in the world. Several workplaces had to drastically restructure their working methods and implement teleworking. The auditing industry has not been an exception to this, and a drastic implementation of teleworking took place in the line of business. The development of digital tools in the auditing industry has been an ongoing work for a long period. This is to implement an extended teleworking method in the future, which has been accelerated as a result of Covid-19. Despite technological preparations, it has posed challenges and provided opportunities in the auditing industry, which can have an impact on auditing quality. Based on this unexplored field at the time of writing, the purpose of this study is to contribute knowledge about how teleworking during Covid-19 has entailed challenges and opportunities in the auditing industry and to create an understanding of the balance between auditing quality and independence and objectivity   The study refers to the changed working methods regarding the audit process as a result of increased telework and its impact on the audit quality in the final product. The study presents key factors which, when introducing telework, can affect the quality of auditing. Through ten qualitative interviews with audit staff, with varying experience, has individual, organizational, private and technological factors in teleworking been considered significant. Furthermore, input, process and output factors within the audit quality and all phases of the audit process have also been considered significant. Further, qualitative data collection has taken place through text analysis of ten companies' audit reports for the years 2019, 2020, and 2021. The majority of the respondents in the study belong to Big Four-agencies, the remaining four respondents belong to medium-sized audit firms. All the respondents work actively with the K3 regulations and are located in offices in different parts of Sweden.    The study contributes with knowledge of the opportunities and challenges the auditing industry has faced in connection with the drastic implementation of teleworking. Furthermore, an analysis was performed regarding whether the audit quality has been affected due to the identified challenges and opportunities. The approach for the study was to investigate the impact of telework on the dimensions of audit quality consisting of input, process, and output factors. The study showed that teleworking has led to communicative challenges and challenges in maintaining knowledge development. The telework has also led to opportunities for increased efficiency. One conclusion of the study was that the telework did not affect the quality of the final product and thus no impact on the audit quality was perceived at present. Furthermore, attention is drawn to the demarcation between auditors' independence and objectivity in relation to customer relationships. The study also draws attention to the fact that if the implementation of hybrid working methods continues, the auditing industry should review the supply of knowledge among audit staff.

Detta examensarbete undersöker vilka konsekvenser som genereras av det flexibla arbetslivet. Det handlar framför allt om ett medarbetarperspektiv men inkluderar även ett chefsperspektiv. Studien utgörs av en fallstudie av en kommunal organisation isödra Sverige med ett fokus på yrkesrollen Human Resources (HR). Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer ligger som grund för studiens resultatavsnitt. Valen av teoretiska ramverk bestod av en teoribildning om gränslöst arbete samt balans mellan arbete och privatliv. Resultatet visar att distansarbete och flexibla arbetstider resulterar i såväl negativa som positiva effekter på HRmedarbetaren. Studien synliggör att medarbetaren huvudsakligen upplever de flexibla arbetslivet som positivt. Detta delvis på grund av ökat handlingsutrymme i arbetet, mindre stress och att balansen mellan arbete och privatliv främjas. De negativa konsekvenserna visar sig emellertid i form av exempelvis risk för övertid, bristande arbetsmiljö vid hemarbete samt avsaknad av fysiska interaktioner med kollegor och chef.

I och med Covid-19 pandemin började allt fler arbeta på distans i hemmamiljö och tidigare studier har visat olika utfall som till exempel ökade och minskade muskuloskeletala besvär. Det var lämpligt att genomföra en studie om upplevelser av fysisk hemarbetsmiljö hos tjänstemän inom IT branschen under Covid-19 pandemin för att eventuellt kunna komplettera befintlig forskning och bidra till arbetsgivares riktlinjer om fysisk arbetsmiljö för distansarbete. Det empiriska materialet samlades utifrån fem semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att informanterna kunde uppleva fysiska förändringar med två olika utgångspunkter, enklare att bli mer fysisk aktiv och enklare att bli sittande framför datorn i långa perioder. Informanterna upplevde även olika ergonomiska förutsättningar att skapa anpassade arbetsstationer både med möjligheter och begränsningar. Resultatet kan bero på ökad upplevd balans mellan arbete och fritid, tidsflexibilitet, familjesituation, bostadsyta och arbetsgivarens stöttning. Utifrån resultatet skulle det kunna vara väsentligt att arbetsgivare stöttar arbetstagare med kunskap i ergonomi och utrustning vid distansarbete i hemmet. Studien kan ses som en ingång till fortsatt kvalitativ forskning om fysiska aspekter av arbetsmiljö vid distansarbete.

Den psykosociala arbetsmiljön har tydliga kopplingar till medarbetares psykiska hälsa och välbefinnande. Höga krav i arbetet i samband med låg kontroll som att kunna styra sitt arbete och otillräckligt med stöd är bland de främsta indikatorerna på en arbetsmiljö som föregår med stressrelaterade sjukdomar och missnöje bland medarbetare. I människovårdande yrken är stressrelaterade sjukdomar överrepresenterade bland samhällets övriga yrkesgrupper, därför är en studie om hur olika faktorer antingen bidrar till en bättre arbetsmiljö eller inte av relevans för området där medarbetare lider på grund av arbetsförhållandena idag. År 2020 utlöste Covid-19 en pandemi som fick en hel värld att ställa om i spåren av att begränsa virusets framfart. För mig blev pandemin tydlig i en nära kontext av socialtjänstens arbete då jag befann mig på min verksamhetsförlagda praktik i utbildningen. Som en del i ett större program som anordnades av kommunen där jag gjorde min praktik fick jag möjlighet att bekanta mig med flera delar av socialtjänstens verksamhet, såsom Barn- och ungdom, Försörjningsstöd, Missbruk, Funktionsnedsättning och Äldreomsorgen. Varje område hade sitt sätt att organisera arbetet på, men även olika strategier för att ställa om i verksamheterna för att begränsa en smittspridning av Coronaviruset bland både klienter och medarbetare. Denna studie tar avstamp i vad tidigare statistik och forskning visat om arbetsmiljön i människovårdande yrken och den omställning som socialtjänsten genomförde där arbetet till stor del förlades på distans. Min förhoppning är vidare att denna undersökning ska bidra med kunskap om hur distansarbetet har fungerat i relation till arbetsmiljön. Sammanfattningsvis har denna undersökning visat att distansarbetet är önskvärt om än i varierande grad. Majoriteten av socialtjänstens medarbetare vill alltså i viss mån arbeta på distans, vissa mer än andra, men dock inte för att arbetet görs mycket bättre hemifrån alla gånger. Därmed finns det anledning att fördjupa sig mer i orsakerna till att socialarbetare vill arbeta på distans. / The psychosocial work environment has clear links to employees' mental health and well-being. High demands at work in connection with low control to be able to manage their work and insufficient support are among the main indicators of a work environment that precedes stress-related illnesses and dissatisfaction among employees. Stress-related diseases is overrepresented in human service professions among, therefore is a study of how various factors either contribute to a better work environment or not is relevant to the area. In 2020, Covid-19 triggered a pandemic that caused an entire world, societies to change their ways of operating. Companies and institutions had to adapt and change its traditional way of conducting its work in order to best limit the spread of covid-19 infection. For me, the pandemic became clear in a close context of the Social services government work, when I had my internship in education. As part of a larger program organized by the municipality where I did my internship, I had the opportunity to gain insight in several parts of the Social services government work, such as helping Children and Youth, Financially support, Addiction support, Disability and Elderly Care. Each area had its own way of organizing the work, but also different strategies for reorganizing their ways of work to limit the spread of the dangerous virus among both clients and employees. Against the background of what previous statistics and research have shown about the work environment for human care professions and the adjustment that the social services carried out where the work was largely placed at distance from the traditional office work to employees' homes, this study will be an attempt to contribute with knowledge of how telework has worked. In summary, this study has shown that teleworking is desirable, albeit to varying degrees. The majority of social service employees thus want to work remotely to some extent, some more than others, but not because the work is done much better from home all the time. Thus, there is reason to delve more deeply into the reasons why social workers want to work remotely.

Under slutet av 2019 påträffades det en virustyp (COVID-19) i Kina som kommer att förändralivet för majoriteten av människor och de organisationer dem arbetar hos. Den globala katastrofen har gjort att många har blivit av med sitt arbete och den ekonomiska trygghetensom skapar ett frodande land. COVID-19 har varit förödande för majoriteten av sektorer i hela världen där verksamheterna har varit tvungna att antingen permittera eller hitta en lösning till distansarbete för sina anställda. Denna omställning har gjort att många organisationer och anställda har fått ändra sina arbetsvanor över natt, där flera för första gången antar distansarbete i stor utsträckning som det nya normala. Verksamheterna som har gjort det möjligt för deras medarbetare att arbeta på distans har även haft problemet med att få allt att fungera som vanligt. Dock har den tekniska framgången inom kommunikationsenheter och system gjort det möjligt för organisationer att kunna bedriva sin verksamhet online med samma precision som innan vilket har gett förutsättningarna för att fler kan arbeta på distans. Nu behövs aktuell forskning om faktorer som gör distansarbete hållbart. Mycket forskning har gjorts kring distansarbete och dess påverkan på arbetstillfredsställelse, där arbetstillfredsställelse setts som en central del i ett fungerande distansarbete. Dock har få studier sett på personlighetens effekt på arbetstillfredsställelse, ännu färre under kontexten aven pandemi. Studien undersöker relationen mellan arbetstillfredsställelse och personlighet vid distansarbete under en pandemi. En kvantitativ metod användes i form av en webbenkätstudie med ett snöbollsurval på (N=91) respondenter. Resultatet tyder på en signifikant positiv korrelation mellan extraversion och arbetstillfredsställelse vid distansarbete under enpandemi. Skillnader urskildes i resultatet från tidigare studier utförda innan pandemin vilket motiverar att tidigare kunskap behöver ses över under kontexten av en pandemi. Äve nobserverades en generellt hög arbetstillfredsställelse bland respondenterna som indikerar på en lyckad övergång från kontorsarbete till distansarbete. Resultaten från studien bidrar till existerande litteratur, ger praktiska implikationer i form av förslag till organisationer för hantering av anställda på distansarbete samt förslag på viktig framtida forskning utifrån resultaten. / In late 2019 a virus type (COVID-19) was found in China which would change the lives of most people and the organizations they work for. The global catastrophe has caused many to lose their jobs and the economic security that creates a thriving country. COVID-19 has been devastating to many sectors around the world where businesses have had to either lay off employees or find a way to operate teleworking. This change has meant that many organizations and employees have had to change their work habits overnight, with many for the first time adopting telework to a large extent as the new normal. The organizations that have made it possible for their employees to work remotely have also had the problem of making everything work as usual. However, the technical success in communication units and systems has made it possible for organizations to conduct their business online with the same precision as before which has made it viable for more people to work remotely. Up-to-date research is now needed on factors that make teleworking sustainable. Much research has been done on telework and its impact on job satisfaction, where job satisfaction is seen as a central part of functioning telework. However, few studies have looked at the effect of personality traits on job satisfaction and even fewer in the context of a pandemic. The study examines the relationship between job satisfaction and personality in teleworking during a pandemic. A quantitative method was used in the form of a web survey with a snowball sample of (N = 91) respondents. The results indicate a significant positive correlation between extraversion and job satisfaction during teleworking in a pandemic. Differences were distinguished in the results from previous studies conducted before the pandemic, which justifies that previous knowledge needs to be reviewed in the context of a pandemic. A generally high level of job satisfaction was also observed among the respondents, which indicates a successful transition from office work to telework. The results from the study contribute to existing literature, yield practical implications in the form of suggestions for organizations on how to handle employees that are teleworking and proposals for important future research based on the results.

Spridningen av Covid-19 har påverkat människor i många avseenden varav ett är i arbetslivet då distansarbete blivit det nya normala för att hålla smittspridningen i schack. Arbetsmiljön har stor påverkan på individens arbetstillfredsställelse och allmänna välmående, där även ledares beteenden kan ha stor inverkan. Dagsaktuella studier visar en generell försämring av anställdas välmående under pandemin. Samtidigt som annan forskning menar att flexibla arbetsarrangemang som distansarbete kan reducera stress och utbrändhet. Revisionsbranschen har länge präglats av stress, utbrändhet, hög arbetsbelastning och konkurrens. Vidare är forskningen kring revisorers välmående begränsad. Därav ämnar detta examensarbete undersöka hur revisorers psykosociala arbetsmiljö påverkas av distansarbete som arbetsform samt vilken betydelse ledarbeteende har för revisorers arbetssituation. Metoden är av kvalitativ karaktär med inslag av kvantitativ genom en enkät med delvis öppna frågor för att kunna hantera ett något större urval med till viss grad djupare svar. Studien tyder på att distansarbete påverkar revisorers psykosociala arbetsmiljö genom flera faktorer såsom bland annat social interaktion, relationer och tydlighet, där personliga preferenser verkar spela en avgörande roll. Trots att många verkar upplevt negativa effekter av arbetsformen tyder resultatet på att flertalet kan tänka sig fortsätta arbeta på distans. Sammantaget visar denna studie att flertalet faktorer kan ha inverkan på revisorers psykosociala arbetsmiljö och att de kan upplevas på olika sätt. Vidare lyfts flertalet uppgifts- och relationsorienterade ledaregenskaper som enligt empirin anses vara relevant att ta i beaktning vid distansarbete. Därigenom tyder studien på att ledares beteenden kan ha påverkan på revisorernas välmående. / As a result of the COVID-19 pandemic, many people now find themselves in a position where they must adapt to a new way of work. As an effort to stop the virus from spreading, many businesses opt to let their employees telework from home. The work environment has a vast impact on individuals' job satisfaction and general wellbeing, which also can be affected by leaders' behavior. Recent studies show a negative trend in general wellbeing amongst teleworkers, while other studies suggest that flexible work arrangements as teleworking can reduce stress and burn-out. The audit industry has a history of struggles with stress, burn-out, high workloads and high competition. The research in this particular field is limited, which is why this paper aim to study how auditors' psychosocial work environment is impacted by telework, as well as what significance leader behavior has for the situation. The method used is of qualitative nature with quantitative elements through a survey with partially open-ended questions, to be able to handle a large number of slightly deeper answers. The study suggests that telework affects the auditors' psychosocial work environment through several factors such as social interaction, relationships, and clarity where it seems that personal preferences play an important role. Although many seem to have experienced negative effects from telework, the study shows that a majority can imagine continuing teleworking. Furthermore, several task- and relationship-oriented leadership qualities are highlighted as relevant to take into consideration in relation to telework. As a result, the study suggests that leader behaviors may affect the auditors' wellbeing. Overall, this study shows that several factors can have an impact on auditors' psychosocial work environment and that they can be experienced in different ways.

Bakgrund: Företag blir alltmer beroende av sina medarbetare då organisationens värdeskapande process till stor del sker genom dem. Det är således viktigt att motivera, bibehålla och utveckla sina medarbetare. Tidigare studier om hur motivationen påverkas av distansarbete skiljer sig åt, där vissa menar att distansarbetet har en positiv inverkan på motivationen medan andra menar motsatsen. Innan Covid-19-pandemin har distansarbetet skett på en mer frivillig nivå men till följd av Covid-19-pandemin har många företag varit tvungna att införa det. Syfte och problemformulering: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur medarbetare upplever att motivationen påverkas av det påtvingade distansarbetet. Studiens problemformulering är “Hur upplever medarbetare som innan Covid-19-pandemin inte arbetade på distans samt medarbetare som innan Covid-19-pandemin arbetade deltid på distans att motivationen har påverkats av det påtvingade distansarbetet?” Litteraturgenomgång: I litteraturgenomgången presenteras teorier kring konceptet motivation där inre och yttre motivation samt amotivation behandlas. Även teorier kring distansarbetet presenteras där kommunikation och work life balance behandlas.  Metod: Vid genomförandet av studien har forskarna i föreliggande rapport använt sig av en kvalitativ metod. För att samla in det empiriska materialet har forskarna använt sig av semistrukturerade intervjuer. Det har intervjuats fyra respondenter som innan Covid-19-pandemin inte arbetade på distans samt fyra respondenter som innan Covid-19-pandemin arbetade deltid på distans.  Slutsats: Det har framgått att det påtvingade distansarbetets påverkan på motivationen är oberoende av ifall medarbetaren har en vana av distansarbete eller inte. Det framgår snarare att det är hur väl medarbetarens individuella behov uppfylls som avgör hur motivationen påverkas av det påtvingade distansarbetet. / Background: Companies are becoming increasingly dependent on their employees, as the organization's value-creating process largely takes place through them. It is thus important to motivate, retain and develop the company's employees. Previous studies on how motivation is affected by teleworking differ, where some believe that telework has a positive effect on motivation while others believe the opposite. Before the Covid-19 pandemic, teleworking took place on a more voluntary level, but as a result of the Covid-19 pandemic, many companies have had to implement it. Purpose and research question: The purpose of the study is to increase the understanding of how employees feel that motivation is affected by the forced distance work. The study's research question is "How do employees who before the Covid-19 pandemic did not work remotely and employees who before the Covid-19 pandemic worked part-time remotely feel that motivation has been affected by the forced telework?" Literature review: The literature review presents theories about the concept of motivation, where internal and external motivation as well as amotivation are treated. Theories about telework are also presented where communication and work life balance are treated. Method: The researchers in the present study have used a qualitative method. To collect the empirical material, the researchers used semi-structured interviews. Four respondents who before the Covid-19 pandemic did not work remotely and four respondents who before the Covid-19 pandemic worked part-time remotely were interviewed. Conclusion: It has emerged that the impact of forced telework on motivation is independent of whether the employee has a habit of telework or not. It is rather clear that it is how well the employee's individual needs are met that determines how motivation is affected by the forced distance work.

En betydelsefull förutsättning för ett hållbart arbetsliv är den psykosociala arbetsmiljön och dess inverkan på arbetstagarens arbetsengagemang. Syftet med studien var därmed att utifrån Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell undersöka i vilken utsträckning de psykosociala faktorerna (arbetskrav, arbetskontroll samt socialt stöd) predicerar arbetsengagemang, samt vilken påverkan distansarbetet har haft på dessa faktorer. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ datainsamling genom en enkätundersökning som skickades ut till ett större företag i Sverige som tillhör handelsbranschen samt via LinkedIn. I studien deltog 109 deltagare där samtliga var över 18 år och hade arbete som huvudsaklig sysselsättning. Mätinstrumenten som användes var UWES-9 och QPS Nordic som var välbeprövade och höll en god validitet. Resultatet från regressionsanalysen och tvåvägs-ANOVAn visade att det förelåg en signifikant relation mellan arbetsengagemang och de psykosociala faktorerna var för sig där arbetskrav hade störst effekt på arbetsengagemang. Det fanns däremot ingen interaktionseffekt på arbetsengagemang mellan arbetskrav och arbetskontroll. Vidare uppvisade resultatet att Covid-19 pandemin ej hade förändrat deltagarnas upplevelse av arbetsengagemang, arbetskrav, arbetskontroll och socialt stöd. Avslutningsvis utföll slutsatsen till att studien kan bidra med ökad förståelse gällande dessa prediktorers enskilda påverkan på arbetsengagemanget. / An important condition for a sustainable working life is the psychosocial work environment and its impact on the employee's work engagement. The aim of the study was therefore to investigate how the psychosocial factors (work demand, control at work and social support), based on Karasek och Theorells demand-, control- and support model, predict work engagement and what impact teleworking has. To answer the purpose, a quantitative data collection was performed through a survey that was sent out to a larger company in retail industry and through LinkedIn. The study involved 109 participants, all of them were over 18 years old and had work as their main occupation. The measuring instruments that were used were UWES-9 and QPS Nordic, which were well-proven and had good validity. The results from the regression analysis and the two-way ANOVA showed that there was a significant relation between work engagement and the psychosocial factors separately, where work demands had the biggest effect on work engagement. However, there was no interaction effect on work engagement between work demand and work control. Furthermore, the results showed that the Covid-19 pandemic had not changed the participants' experience of work engagement, work demand, work control and social support. The conclusion was that the study can contribute to an increased understanding of these predictors' individual impact on work engagement.

Under år 2020 infördes restriktioner i Sverige då Covid-19 pandemin spreds över världen, distansarbete var en åtgärd som infördes för att minska smittspridningen. Detta medförde en stor omställning för många arbetstagare då de började att utföra sitt arbete på distans från hemmet. Studien ämnar skapa fördjupad förståelse för upplevelser av socialt samspel mellan kollegor under distansarbete till följd av covid-19. Studien avser också att undersöka hur kontorsarbetare beskriver samarbete och sociala relationer vid ensamarbete på distans samt att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som kan identifieras i relation till begreppet emotionell energi då arbetet sker på distans. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys där mönster och repetitioner eftersökts. Genom en abduktiv ansats har sedan ett växelspel mellan empiri och teori ägt rum under hela studiens gång, där det teoretiska ramverket bestående av Randall Collins (2004) interaktionsritualer och Erving Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv tillämpats för att få fördjupad förståelse för resultatet. Resultatet av studien påvisar att upplevelsen av distansarbete är individuell där kontorsarbetarna både upplever positiva och negativa effekter av distansarbete. När det gäller positiva upplevelser framkommer upplevelser av högre effektivitet då arbetstagarna blir mindre störda när de arbetar från hemmet. De negativa effekterna av distansarbete som framkommit berör främst det sociala samspelet då kontorsarbetarna inte träffar sina kollegor dagligen på arbetsplatsen, vilket haft en negativ inverkan på samarbete och sociala relationer mellan kollegor. Då distansarbetet skett under lång tid beskrivs en inverka över arbetsglädjen, kreativiteten och välmående hos arbetstagarna. Kontorsarbetarna påtalar en saknad av att inte träffa sina kollegor där de naturliga mötena i arbetets lokaler framhålls som viktiga. Vidare framkommer videofunktionens relevans för det sociala samspelet då det framhålls att funktionen stärker digitala interaktioner. Vidare anses att svårigheter kan uppstå om arbetstagarna inte ser varandra vid möten då kroppsspråket är viktigt för ett gott samarbete och socialt samspel. Distansarbete har också medfört en upplevd ensamhet då de fysiska mötena uteblivit och kontorsarbetarna behöver utföra sitt arbete på distans från hemmet. Trots detta beskriver kontorsarbetarna att arbeta på distans är något som de ställer sig positiva till att fortsätta med några dagar i vecka. / In 2020, restrictions were introduced in Sweden when the Covid-19pandemic spread across the world, teleworking was a measure that was introduced to reduce the spread of infection.  This brought about a major shift for many workers as they began to perform their work remotely from home. The purpose of the study is to create a deeper understanding of experiences of social interaction between colleagues during remote work as a result of COVID-19.  In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative study with seven semi-structured interviews has been conducted. The collected material has then been analyzed using thematic analysis where patterns and repetitions have been sought. Through an abductive approach, an interaction between empirical and theory has then taken place throughout the course of the study, where the theoretical framework consisting of Randall Collins (2004) interaction rituals and Erving Goffman's (2009) dramaturgical perspectives has been applied to gain a deeper understanding of the result. The results of the study show that the experience of telework is individual where office workers experience both positive and negative effects of telework. When it comes to positive experiences, experiences of higher efficiency emerge as employees become less disturbed when they work from home. The negative effects of telework that have emerged mainly concern the social interaction as office workers do not meet their colleagues daily in the workplace, which has had a negative impact on cooperation and social relations between colleagues. When teleworking has taken place for a long time, it is described that there is an impact on the job satisfaction, creativity and well-being of employees. The office workers point out a lack of not meeting their colleagues where the natural meetings in the premises of the work are highlighted as important. Furthermore, the relevance of the video function to social interaction emerges when it is emphasized that the function strengthens digital interactions. Furthermore, it is considered that difficulties can arise if the employees do not see each other at meetings as body language is important for good cooperation and social interaction. Teleworking has also led to a perceived loneliness as physical meetings have not been available, and workers need to perform their work remotely from home. Despite this, office workers describe that working remotely is something they are in favor of continuing with a few days a week.

Studien är en kvalitativ fallstudie avseende att utforska ämnet kompetens och kompetensutveckling i studieobjektet som varit en mindre sektion inom Västra Götalandsregionens förvaltning Regionservice. Covid-19 har påverkat åtskilliga aspekter inom organisationer där många har tvingats ställa om till distansarbete. Studiens syfte har varit att utforskande skapa en djupare förståelse för- samt analysera hur chefer inom studieobjektet arbetat med medarbetarnas kompetensutveckling, då verksamheten ställt om arbetsformen till distans. Chefer har vid djupintervjuer beskrivit arbetet med kompetensutveckling. Målet med studien har också varit att undersöka hur chefer arbetat med kompetensutveckling före respektive under pandemin för att kunna bidra till kunskap om hur chefers arbete påverkats och förändrats av distansarbete. Resultatet visade att en ökad digitalisering och användning av digitala verktyg främjat chefers arbete med medarbetarnas kompetensutveckling vid distansarbete. Därigenom har kompetensutveckling blivit mer flexibelt och tidsbesparande och andelen utbildningar har ökat. Vidare resultat har visat att chefers arbete med kompetensutveckling påverkats och förändrats då arbetsmiljön förflyttats från arbetsplatsen till hemmet. Innan pandemin genomfördes kompetensutveckling fysiskt på arbetsplatsen, vid distansarbete genomfördes det digitalt vilket främjat kompetensutveckling i stort inom studieobjektet och verksamheten. / This bachelor thesis is a qualitative case study with the intention of exploring the subject’s competence and skills development within a smaller section in the study object Västra Götalandsregionen´s administration Regionservice. Covid-19 has affected several aspects within organizations as many have been forced to adapt to teleworking. The purpose of this study has been to investigate, analyse and develop a deeper understanding of how managers within the study object have worked with employee’s skills development during teleworking. Managers have described their work with skills development through in-depth interviews. The purpose of the study has also been to examine how managers have worked with skills development before the pandemic with the purpose of developing knowledge of how managers work has been affected and changed by teleworking. The results showed that 5 increased digitization and the use of digital tools promoted managers' work with employee’s skills development in teleworking. As a result, skills development has become more flexible and timesaving, and the proportion of education has increased. Further results show that managers' work with competence development was affected and changed when the work environment was moved from the workplace to the home. Before the pandemic competence development was carried out physically in the workplace, during teleworking it was carried out digitally, which promoted competence development in general within the study object.