Since COVID-19 was declared a pandemic by the World Health Organization(WHO) in March 2020, teleworking, or working from home, has been used to an increasing extent by companies and organisations all over the world. Evidence suggests that teleworking will become part of “the new normal”, why teleworking-related research will be of value in a long-term perspective. To estimate the potential for energy saving in relation to teleworking, and to identify possible measures to achieve such savings, a literature study and a retrospective case study of an office building in Gävle, Sweden, was conducted. The occupant presence during 2020 was mapped through conversations with representatives of the organisation using the offices. Data logs of energy usage in 2020, in the form of district heating and electricity, were provided by the energy supplier. The results showed that the number of permanent office workers had dropped by just over 40% around the middle of March 2020, and that the occupancy from November 2020 onwards was just over 20 % of that by the beginning of the year. The demand for heating, cooling, and ventilation in an office is the same regardless of the number of people present, which was believed to be the explanation of the lack of covariation between occupancy and district heating supply, as well as between occupancy and HVAC electrical loads. Earlier research has found that a common reason behind lack of impact from occupancy on plug loads and lighting is that equipment and lighting is turned on in office spaces with no one present. This was not the case in the present study. The study failed to identify the reason behind plug loads and lighting having poor correlation with occupancy. Further research of the matter is encouraged. Methods for improving energy efficiency in office buildings in relation to teleworking includes presence-based control strategies for HVAC systems and lighting, energy efficient behaviour, consolidating office space, and hotdesking. Due to the lack of reliable occupancy data, the study failed in quantifying the potential for energy saving in the building, regarding both district heating and electricity. The results give clear evidence of there being an energy saving potential, but not the extent of it. / Sedan covid-19 deklarerades som en pandemi av Världshälsoorganisationen WHO i mars 2020 har distansarbete tillämpats i allt högre grad av verksamheter världen över. Mycket tyder på att distansarbete kommer att bli en del av ”det nya normala”, varför studier på områden relaterade till distansarbete kommer att vara värdefulla ur energieffektiviseringsperspektiv på lång sikt. I syfte att ta reda på hur stor energibesparingspotential distansarbete kan medföra, och att identifiera åtgärdsförslag för att uppnå sådana besparingar, genomfördes en litteraturstudie samt en retrospektiv fallstudie av en kontorsbyggnad i Gävle. Personnärvaron under 2020 kartlades i samtal med representanter för den verksamhet som har kontor i byggnaden, medan uppgifter om energitillförseln, fördelad på fjärrvärme, fastighetsel och verksamhetsel, tillhandahölls av energileverantören. Det framkom att den fasta personnärvaron sjunkit med drygt 40 % i mitten av mars 2020, och att den från och med november 2020 utgjorde drygt 20 % av närvaron vid årets början. Inga samvariationer mellan energianvändning och personnärvaro observerades, och tillförseln av såväl fjärrvärme som fastighetsel och verksamhetsel var densamma vid årets slut som vid dess början. Behovet av uppvärmning, kylning och ventilation i ett kontor är detsamma oavsett hur många personer som befinner sig i det, vilket bedömdes vara orsaken till bristen på samvariationer mellan personnärvaro och fjärrvärme respektive fastighetsel. Tidigare studier har visat att en vanlig orsak till att personnärvaro har liten påverkan på verksamhetselkonsumtion är att utrustning och belysning är påslagna även i utrymmen där ingen uppehåller sig. Så var inte fallet i föreliggande studie. Studien kunde inte identifiera orsaken till att användning av verksamhetsel inte följde variationerna i personnärvaro, varför ytterligare forskning är nödvändig. Metoder för energieffektivisering i kontorsbyggnader vid distansarbete inkluderar närvarostyrd teknologi, energimedvetet beteende, minskning av totalt utnyttjat kontorsutrymme samt hotdesking. Då personnärvaron inte kunde kartläggas med tillfredsställande precision i föreliggande studie var det inte möjligt att kvantifiera byggnadens energieffektiviseringspotential, varken för fjärrvärme eller elektricitet. Studiens resultat visar tydligt att energibesparingspotential föreligger, men inte i vilket omfång.

Covid-19-pandemin och de åtföljande restriktionerna i samhället har haft stor effekt på våra liv och ekonomi. Företag har fått anpassa sig och digitala lösningar har implementerats för att möjliggöra arbete på distans, i hopp om att minska pandemins spridning. Distansarbete har hindrat fysiska träffar och därför har företag tvingats att hitta nya lösningar för att hjälpa de anställda att fortsätta sitt arbete. Följaktligen har kommunikation och samarbete på distans blivit viktiga faktorer för att kringgå de utmaningar som har uppstått till följd av pandemin. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utmaningar som finns inom semi-virtuella teams från medarbetarnas perspektiv. Även medarbetarnas upplevelser har undersökts med fokus på samarbete och kommunikation.  En kvalitativ intervjustudie har genomförts för att samla empiriska data om kommunikation och utmaningar inom semi-virtuella teams baserat på fynd av Daim et al. (2012). Författarna beskriver att kommunikation och utmaningar inom virtuella grupper är baserat på tillit, relationer, ledarskap och teknologi.  Empiriska resultatet har sedan analyserats och jämförts med litteraturen från litteraturstudien, samt har en metodreflektion gjorts om undersökningens metodval och genomförande. Utmaningar inom semi-virtuella teams har hittats och presenterats och likaså har informanternas erfarenheter angående samarbete och kommunikation undersökts och presenterats. Kommunikation räknas som det viktigaste kriteriet för ett lyckat samarbete. Även att samarbete och kommunikation i semi-virtuella grupper är sammanhängande eftersom bra kommunikation är avgörande för ett lyckat samarbete vid distansarbete. Svårigheten att kommunicera eller komma i kontakt med gruppmedlemmar är en utmaning. Brist på sociala interaktioner gör det svårt att främja relationer. Det leder till minskat förtroende inom gruppen speciellt för nya medarbetare. Forskning visar att teknologen har varit en har varit en utmaning när arbetet skiftades digitalt. / The Covid-19 pandemic and the subsequent restrictions in society have had a major impact on our lives and economy. Businesses have had to adapt and digital solutions have been implemented to allow remote work in the hopes of minimizing the spread of the pandemic. However, remote work has hindered physical encounters and so companies have been forced to find new solutions to help employees continue their work. Subsequently, communication and remote collaboration have become important factors in evading the challenges that have emerged due to the pandemic. The purpose of the thesis has been to investigate the challenges that exist within semi-virtual teams from the employees' perspective. Also, the employees' experience has also been examined with a focus on cooperation and communication. A qualitative interview study has been conducted to gather empirical data on communication and challenges within semi-virtual teams based on the findings by Daim et al. (2012). The authors explain that communication and challenges within virtual teams are based on trust, relationships, leadership, and technology. The empirical results has been analysed and compared with the literature from the literature study, and a method reflection has been made on the survey's method choice and implementation. Challenges within semi-virtual teams were found and presented and the informants' experience regarding cooperation and communication has also been investigated and presented. Communication is considered the most important criterion for a successful collaboration. Also that collaboration and communication in semi-virtual groups are coherent because good communication is crucial for successful collaboration in telework. The difficulty of communicating or getting in touch with team members is a challenge. Lack of social interactions makes it difficult to promote relationships. This leads to reduced trust within the group, especially for new employees. Research shows that technology has been a challenge when the work was shifted digitally.

Bakgrund: Efter utbrottet av covid-19 har många branscher upplevt ökat behov av distansarbete. I synnerhet hos IT-konsultbolag efterfrågas distansarbete ännu mer bland IT-konsulterna. Vid distansarbete har formella styrmedel, det vill säga resultat- och beteendekontroll, visat sig användas i en större utsträckning eftersom att distansarbete försvårar kontroll över de anställda. Teknisk innovation, som är kritiskt för IT-konsultbolags överlevnad efter pandemins utbrott, riskerar däremot att bli hämmat av formella styrmedel. Dock finns det inte många undersökningar om hur formella styrmedel vidare påverkar teknisk innovation när IT-konsultbolag inför mer distansarbete. Därmed blir detta intressant att undersöka.  Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur pandemin har påverkat användning av styrmedel och styrmedlens påverkan på innovation när distansarbete har införts.  Metod: Studien genomförs med en kvalitativ forskningsstrategi och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Därtill används en abduktiv forskningsansats. En flerfallsstudie har utförts där empirisk data samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre IT-konsultbolag. Däribland intervjuades nio respondenter med positionerna IT-konsult, projektledare och chef och dessa har förståelse för företagets formella styrmedel och teknisk innovation.  Slutsats: Uppsatsen kommer fram till att pandemin delvis påverkat formella styrmedel via de tre studerade faktorerna produktivitet, förtroende och kommunikation. Produktivitet har ökat vid distansarbete, förtroende har bibehållits på samma nivå och kommunikationen fungerar generellt sett lika bra. Det leder till att resultatkontroll används på samma sätt och beteendekontroll används i något högre utsträckning. Vidare påverkas teknisk innovation av formella styrmedel via de tre faktorerna motivation, kortsiktigt tänkande och flexibilitet efter utbrottet av pandemin. För att uppnå ökad motivation och större flexibilitet bör företagen sträva efter att införa tight resultatkontroll och lös beteendekontroll. Vidare har inte tight resultatkontroll lett till något hot för teknisk innovation via varken kortsiktigt tänkande eller minskad motivation. Dessutom verkar den fortsatt lösa beteendekontrollen ha bidragit till goda möjligheter till teknisk innovation eftersom det möjliggjort stor flexibilitet och ökad motivation. / Background: Following the outbreak of covid-19, many industries have experienced an increased need for telework. Particularly with IT consulting companies, teleworking is even more in demand among IT consultants. When working remotely, formal control systems, i.e result and action control, have been shown to be used to a greater extent because teleworking makes it difficult to control employees. Technological innovation, which is critical for the survival of IT consulting companies after the outbreak of the pandemic, risks being hampered by formal control systems. However, there are not many studies on how the formal control systems affect technological innovation when more teleworking is introduced in IT consulting companies. Thus, this becomes interesting to investigate. Purpose: The study aims to create an understanding of how the pandemic has affected the use of formal control systems and the control systems' impact on innovation when teleworking has been introduced.  Methodology: The study is carried out with a qualitative research strategy and is based on a hermeneutic perspective. In addition, an abductive research approach is used. A multiple case study has been performed where empirical data was collected by semi-structured interviews from three IT consulting companies. Among them, nine respondents were interviewed with the positions IT consultant, project manager and manager and they had an understanding of the company's formal control systems and technological innovation. Conclusion: The pandemic has partly affected formal control systems through the three factors studied: productivity, trust and communication. Productivity has increased, trust has stayed the same and communication generally works just as well. This leads to result control being used similarly and action control being used to a somewhat greater extent. Further, technological innovation is influenced by formal control systems by three factors: motivation, short-term thinking and flexibility after the outbreak of the pandemic. To achieve increased motivation and greater flexibility, companies should strive to introduce tight result and loose action control. Tight result control has not led to any threat to technological innovation through either short-term thinking or reduced motivation. The continued loose action control seems to have contributed to good opportunities for technological innovation as it has enabled great flexibility and increased motivation.

Digitaliseringen i samhället har bidragit till utvecklade teknologier där den dagliga kommunikationen blivit mer digital och det har förändrat samhället vi lever i. Covid-19-pandemin har tvingat organisationer till att stänga ner sina arbetsplatser och ta till tvingande åtgärder för att minska smittspridningen. Åtgärderna har resulterat i ett påtvingat distansarbete där arbetet sker digitalt för medarbetarna. Tidigare forskningen kring påtvingat distansarbete under covid-19 har fokuserats på hur distansarbete påverkar medarbetarnas produktivitet ocheffektivitet. Få studier har gjorts med avseende på hur påtvingat distansarbete påverkar medarbetarnas arbetsmotivation och privatliv. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan påtvingat distansarbete och arbetsmotivation hos medarbetare. Studien bygger på en kvalitativ metod där det empiriska materialet består av fem semistrukturerade intervjuer som har genomförts på en organisation i västra Sverige. Studien finner att det finns olika faktorer som påverkar arbetsmotivationen där resultatet visar att påtvingat distansarbete till viss del påverkar arbetsmotivationen positivt. Resultatet redovisar även att balansen mellan arbetsliv och privatliv har varit både positiv och negativ under påtvingat distansarbete där personliga förutsättningar har legat till grund för variationen. / The digitalization in society has contributed to developed technologies where daily communication has become more digital and it has changed the society, we live in. The covid-19 pandemic has forced organizations to close their workplaces and take action to reduce the spread of the virus. The actions have resulted in forced teleworking where the daily work is done digitally by the workers. Previous research about forced telework during covid-19 has focused on how telework affects the workers productivity and efficiency. Few studies have been conducted with regards to how forced teleworking affects the workers work motivation and work-life balance. The purpose of this study is to examine the relationship between work motivation and forced teleworking. The study is based on a qualitative research method. The empirical materials consist of five semi-structured interviews that have been conducted on an organization in west Sweden. The Study finds that there are different factors that influence work motivation where the results show that forced teleworking has to some extent had a positive effect on work motivation. The result also shows that work-life balance has been both positive and negative during forced teleworking, where personal preferences have been the main reason for the variation.

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av en digital onboarding-process. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med intervjupersoner som hade genomgått en digital onboarding-process under de senaste 24 månaderna. Materialet från datan som insamlades transkriberades och analyserades utifrån Braun & Clarkes (2013) sexstegsmodell för en induktiv tematisk analys. Utifrån analysen hittades tre huvudteman varav ett huvudtema hade två underteman. Första huvudtemat var Att lära sig nya arbetsuppgifter med underteman Tillgänglighet och Kommunikation, andra huvudtemat var Företagskulturen, sista huvudtemat var Sociala kontakter på arbetet. Resultatet i studien visade att det har varit svårt för intervjupersonerna att ta del av alla relevanta delar som ingår i en onboarding-process när de har genomgått den digitalt. Exempelvis har det varit problematiskt att skapa sig en uppfattning om företagskulturen, att lära sig nya arbetsuppgifter samt att lära känna sina nya arbetskollegor på djupet. / The purpose of this study was to investigate the experience of a digital onboarding-process. The study was conducted using a qualitative method where eight semi-structured interviews were conducted with interviewees who had undergone a digital onboarding-process in the last 24 months. The material from the data collected was transcribed and analysed based on Braun & Clarke's (2013) six-step model for an inductive thematic analysis. Based on the analysis, three main themes were found, of which one had two sub-themes. The first main theme was Learning new tasks with subthemes Accessibility and Communication, the second main theme was Business culture, the last main theme was Social contacts at work. The results of the study showed that it has been difficult for the interviewees to learn the relevant and important elements involved in an onboarding-process when they have undergone it digitally. For example, it has been problematic to get an idea of the company culture, to learn new tasks and to get to know their new colleagues in depth.

Distansarbete har varit ett alternativ för många under en lång tid, men de senaste åren har det blivit alltmer vanligt att arbeta hemifrån på grund av Covid-19 pandemin. IT-branschen har haft en mycket god möjlighet att arbeta hemifrån under denna tid. Den senaste tiden har många arbetat hemifrån i stället för att arbeta på kontoret och efter cirka två år har det blivit mer av en självklarhet att få ha alternativet att kunna arbeta hemifrån. Men det finns en del problem som kan uppstå vid distansarbetet. Problem som har uppmärksammat är att kommunikationen mellan kollegor och teammedlemmar kan brista eftersom allting sker digitalt. Att gå in på en kollegas kontor och be om hjälp är inte lika lätt och det kan anses vara jobbigt ifall de måste ringa i stället. Risken för att gruppdynamiken försvinner är relativt stor, eftersom anställda sällan ses som grupp på distans och det är vanligare att arbetsuppgifter försöks lösas på egen hand i stället för tillsammans. Syftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera, beskriva och förklara de faktorer som påverkar gruppens grad av arbetsdynamik och kommunikationsgrad vid IT-baserat distansarbete ur ett projektgruppsperspektiv inom ett konsultföretag.  Under uppsatsens gång har en litteraturstudie genomförts, en analysmodell som genomfördes i samband med den insamlade litteraturen och fallstudiemetoden har applicerats. Utöver det har fem semi-strukturerade intervjuer genomförts med fallföretagets representanter för att samla in all den empiriska data.  De viktigaste slutsatserna som tagits fram under denna uppsats är:  Kommunikationen mellan medarbetare måste vara mer tydlig vid distansarbete för att minska missförstånd.  Ifall projektgruppen har ett bra samarbete vid distansarbete kan de prestera bättre och det blir enklare att komma fram till bättre lösningar vid problem. Dynamiken påverkar många delar i projektgruppen. Faktorer som påverkar gruppdynamiken är att hålla en öppen dialog, respekt för andras åsikter och olika tankesätt.

Efter att corona pandemin sveptes över världen ändrade detta det traditionella arbetssättet, människor runtom i världen fick anpassa sina arbetssätt efter pandemin och distansarbete blev standard. Syftet med denna studie är att undersöka hur distansarbete påverkar arbetsmotivationen och dess samband. De aspekter i arbetsmotivationen som har undersökts är autonomi, kompetens och samhörighet och hur de har påverkats av distansarbete och motivationsteorierna som behandlas i undersökningen är Maslows behovsteori och självbestämmandeteorin. Insamling av data har skett med en kvantitativ metod genom en egenutformad enkät. Resultat visar att det inte finns något samband vad gäller distansarbete och arbetsmotivation överlag, men lägger man till variabler som ålder och antal år på arbetsplatsen kan man se svaga samband. Resultatet visar inte heller något signifikant samband mellan autonomi och distansarbete, däremot visar resultatet ett negativt samband mellan distansarbete och aspekterna kompetens och samhörighet. / When the corona pandemic swept across the world, it changed the traditional way of working, people around the world had to adapt their ways of working when the pandemic ended and teleworking became the standard. The purpose of this study is to examine the way teleworking has affected work motivation among employees and its relations. The aspects of work motivation that have been examined in this study are competence, autonomy and relatedness, and how these aspects have been affected by telework and the motivation theories that are going to be discussed in this study are Maslow's Hierarchy of Need and the Self-Determination Theory. Data collection has been done with a quantitative method through a self-designed survey. Results show that there is no relation between telework and work motivation in general. When adding variables such as age and the number of years the employees have been at the current workplace, we would see weak relations. The result also does not show any significant relation between autonomy and telework, however, the result shows a negative connection between telework and the aspects of competence and relatedness.

Bakgrund: Distansarbete beskrivs vara en arbetsform där arbetstagare, på heltid eller deltid, utför arbetsuppgifter på annan plats än det centrala kontoret för organisationen. Tidigare forskning har lyft hur personliga egenskaper och olika grad av implementering av digitala verktyg kan påverka effektiviteten vid distansarbete.  Problemformulering: Personliga egenskaper och digitala verktygs inverkan på upplevd effektivitet vid distansarbete.  Syfte: Att ta reda på om arbetstagares självskattning av personliga egenskaper kopplade till FFM påverkar deras upplevda effektivitet vid distansarbete. Arbetet syftar även till redogörande för arbetstagares upplevda effektivitet vid distansarbete kopplat till användande av digitala verktyg vid arbetsformen. Metod: För att besvara frågeställningen användes kvantitativ metod. En enkätundersökning genomfördes på ett urval arbetstagare vilka hade erfarenhet av distansarbete. Den empiriska datan utgörs av 56 respondenter från tre kommuner i Västra Götalandsregionen. Analysen genomfördes med enkel linjär regression med effektivitet på distans som beroende variabel och en oberoende variabel satt utifrån respektive hypotes. Slutsats: Av de 8 hypoteser som utformats kan ingen av dem antas. Detta är en konsekvens av att det utifrån resultatet inte kunde påvisas några positiva samband mellan variablerna som sågs signifikanta. I föreliggande studie ses alltså inte hög grad av en viss personlighetstyp påverka den upplevda effektiviteten vid distansarbete. Resultatet visar heller inte att de arbetstagare som uppfattar kommunikationen som enkel, anser att arbetsgivaren anpassat sitt ledarskap eller fått utbildning inom ramen för arbetsformen upplever sig mer effektiva vid distansarbete. / Background: Telework is described as a form of work where employees, full-time or part-time, perform tasks in a place other than the central office of the organization. Previous research has highlighted how personal characteristics and different degrees of implementation of digital tools can affect the efficiency of teleworking. Problem formulation: Personal characteristics and the impact of digital tools on perceived efficiency in teleworking. Aim: To find out whether employees' self-assessment of personal qualities linked to FFM affects their perceived efficiency in teleworking. The work also aims to account for employees' perceived efficiency in teleworking linked to the use of digital tools in telework. Method: A quantitative method was used to answer the question. A survey was conducted on a sample of employees who had experience of teleworking. The empirical data consists of 56 respondents from three municipalities in the Västra Götaland region. The analysis is performed with simple linear regression with efficiency during telework as a dependent variable and an independent variable based on respective hypotheses. Conclusion: Of the 8 hypotheses formulated, none of them can be assumed. This is a consequence of the result not showing any positive relationships between the variables that were seen as significant. In the present study, therefore, a high degree of a certain personality type is not affected by the perceived efficiency of teleworking. The results nighter shows that those employees who perceive communication as simple, believe that the employer has adapted their leadership or have received training within the framework of telework, consider themselves more effective when working remotely.

I samband med olika nationella rekommendationer under Covid-19-pandemin har utvecklingen av distansarbete ökat. Den här studien har undersökt huruvida upplevd stress och allmän hälsa skiljer sig åt mellan arbetstagare med olika grad av flexibelt arbete. Inverkan av arbetsmiljöfaktorer som krav och socialt stöd har också undersökts. En blandning av att arbeta på distans och på arbetsplatsen, definieras i denna studie som flexibelt arbete. Insamling av data genomfördes med en kvantitativ metod där data samlades in via enkät. 152 respondenter i åldrarna 20–67, varav 104 kvinnor och 48 män valde att delta i studien. Den insamlade datan analyserades i SPSS med hjälp av variansanalys ANOVA, post-hoc-analys och korrelationsanalyser. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad beträffande allmän hälsa och grad av flexibelt arbete, mellan grupperna med olika grad av flexibelt arbete. Däremot framkom tendenser att de som arbetar en till två dagar i veckan på distans upplever bättre allmän hälsa jämfört med övriga grupper. Vidare visade resultatet en statistiskt signifikant gruppskillnad, de som arbetar en till två dagar i veckan på distans upplever högre socialt stöd från chef jämfört med de som arbetar tre till fem dagar i veckan på distans. Slutsatserna visar att arbetstagare som arbetar i snitt en till två dagar upplever högst socialt stöd. / The occurrence of teleworking has increased, not least in connection with various national recommendations during the Covid-19 pandemic. This study has examined whether perceived stress and general health differ between workers who work in varying degrees of telework. The impact of work environment factors, such as demands and social support has also been investigated. A combination of working remotely and in the workplace is defined by this study as flexible work. The data collection was performed using a quantitative method, a survey was used to collect data. The sample consisted of 152 respondents, aged 20-67, 104 women and 48 men. The collected data were analyzed in SPSS using variance analysis ANOVA, post-hoc analysis and correlation analysis. The results showed no statistically significant difference in general health and degree of telework when comparing the different sample groups, however, there were tendencies that those who telework one to two days a week, experience better general health. Furthermore, the results showed a statistically significant group difference, those who telework one to two days a week, experience higher social support from managers, compared with those who telework three to five days a week. The conclusion can be drawn that workers who telework at an average of one to two days a week, appear to have the highest social support.

[pt] As facilidades oferecidas pelas tecnologias de informação e comunicação (TICs) e o acesso ao computador pessoal — laptops, tablets e smartphones — incrementaram o trabalho remoto. Pelo uso das tecnologias móveis, o trabalho de escritório vem sendo feito em qualquer lugar e a qualquer hora. Levanta-se, então, a questão: como os trabalhadores estão vivenciando essas interações, inclusive em relação à diversidade de locais para a realização do trabalho? O objetivo desta pesquisa foi mapear as transformações do escritório, ocasionadas pelas rotinas de uso das TICs, iniciadas com a inserção da Internet até os dias de hoje. Trabalhou-se com a hipótese de que a Internet e as facilidades oferecidas pelas TICs vêm contribuindo para que esse tipo de trabalho migre do ambiente de escritório convencional para outros locais alternativos, e que essa migração vem influenciando a relação entre vida pessoal e trabalho. Para a coleta de dados junto aos trabalhadores em relação à mobilidade das atividades laborais, foram realizadas entrevistas e discussões em grupos de foco. Os resultados das técnicas aplicadas apontaram tanto para benefícios com o uso dos dispositivos móveis na realização das atividades de trabalho como também para focos de desconforto tanto no âmbito profissional quanto no pessoal associados a essa prática. Esta pesquisa propõe contribuir para o campo do design na definição de diretrizes de projetos de espaços e design de interiores que traduzam as crescentes demandas da sociedade em relação ao trabalho móvel. / [en] Convenience offered by information and communication technologies (ICTs) and the access to the personal computer — laptops, tablets and smartphones — have stimulated teleworking. Through the use of mobile technologies, office work is being done anywhere and anytime. The question then arises: How office workers are dealing with these interactions and diversity of places for carrying out their work? The objective of this research was to map the office transformations, caused by the ICTs usage routines, initiated with the insertion of the Internet, until the present day. We have worked with the hypothesis that the Internet and the facilities offered by ICTs have contributed to the fact that office work migrates from the conventional office environment to other alternative locations, and that this migration has influenced the relationship between personal and work life. To collect the office workers perceptions regarding the mobility of work activities, interviews and discussions were held in focus groups. The results of the applied techniques pointed to both the benefits, with the use of the mobile devices in the accomplishment of the work activities, as well as to points of worker s discomfort associated with this practice, in the professional and personal scope. This research proposes to contribute to the field of design, in the definition of design guidelines for spaces and interior design that reflect the increasing demands of society in relation to mobile work.