The aim of this project is to make an energy flow survey of Ljusdal’s municipality. The reason for the energy flow survey is to discover possibilities to utilize and refine the energy resources locally, and use the information from this survey as a base for further discussions about the energy situation in Ljusdal’s municipality. As it is today the raw material is transported to other municipalities for processing and then bought back, e.g. biomass is transported to other municipalities where they make pellets which are sold back to consumers in Ljusdal’s municipality. A local upgrading of the raw material will probably create more job opportunities in the municipality and it will probably also lead to a higher profit than just selling the raw material. The target groups for this study are the local (and regional) politicians and entrepreneurs, primarily in Ljusdal but also in other similar municipalities. Mainly bioenergy is handled in this thesis. Other energy sources e.g. hydroelectricity is handled just briefly, flows and use of electricity are described briefly for different parts of the municipality and types of consumers. To perform the energy flow survey, information about now used, and possible future, energy resources was collected in order to find out the energy quantities used per year, for different users, and the energy flows. Unexploited energy sources, and energy sources that have the potential to be increased, like forest and arable land was also included. Investigations about the wind potential are also carried out. The energy use of the consumers, divided into energy carriers, is mapped. Larger companies and institutions, particularly those with energy related business are asked about their future plans. Energy suppliers are also asked where they buy and sell energy in order to make an energy flow survey. The energy needs for different types of buildings were also considered in this energy flow survey. In order to do that, information about the numbers of buildings in the municipality and also the average energy usage, for different types of buildings e.g. apartments and single family houses, are collected from different sources. The flows of bioenergy across the municipality border are also investigated in order to be able to see where it comes from and where it goes. Nearby municipalities, projects nearby Ljusdal’s municipality, that may have an impact in the field of energy in Ljusdal’s municipality are also briefly handled. The energy flows, in and out of the municipality, were put into maps from the municipality’s Geographic Information System (GIS) in order to get a good overview of the energy flow, supply and use. Based on the gathered information, project ideas are suggested, and calculations are done to determine if biogas production, from household waste and sludge, could be a better option than today’s waste management where the waste is being transported to a nearby municipality for incineration, a service that Ljusdal’s municipality also have to pay for. The results from the calculations show that the total amount of energy that could be extracted from the annual produced biogas would reach about 1.9 GWh. The biogas could e.g.be used as a fuel in the district heating plants in the municipality. By using locally produced products a decreased import of energy carriers, e.g. light fuel oil, would be expected. The conclusions that could be drawn from this study are that a lot of biomass is produced in Ljusdal’s municipality, which is mainly exported in the form as raw material. Large amounts of hydroelectricity is produced in Ljusdal’s municipality, about 60% of the electricity is being exported. Wind mappings show that there are some areas of national interest for electricity production through wind power in the municipality. A deregulated European electricity market will probably lead to an increased electricity price, this in combination with the green certificate would lead to a more profitable electricity production through wind power and areas that are not of national interest at present could probably be of national interest in the future. There are also a large potential to increase the amount of biomass from the forestry remainings. Another potential energy source is the arable land where it probably would be possible to grow e.g. hemp for an energy conversion purpose. In Ljusdal’s municipality, there are possibilities in the field of energy which no one takes advantage of at present. / Syftet med detta projektarbete är att kartlägga energiflödet inom-, samt till och från Ljusdals kommun, i första hand bioenergi men även andra energiformer som t.ex. elektricitet behandlas översiktligt. Anledningen till denna energiflödesanalys är att upptäcka möjligheter att bearbeta och förädla biomassan lokalt. I dagens läge lämnar stora mängder av råmaterial kommunen för förädling utanför kommunens gränser, detta leder till förlorade arbetstillfällen i kommunen. Ett exempel på detta är att råmaterial i form av sågspån transporteras från Ljusdals kommun till en annan kommun där sågspånen förädlas till pellets som i sin tur säljs tillbaka till konsumenter i Ljusdals kommun. En lokal förädling av biomassan skulle förmodligen kunna leda till nya arbetstillfällen inom kommunens gränser samt en högre avkastning än att bara sälja råmaterialet obearbetat. Målgruppen för denna studie är lokala och regionala politiker och entreprenörer, i första hand i Ljusdals kommun, men också i liknande glesbygdskommuner med stora arealer skog och andra former av biobränslen. För att genomföra denna energiflödesanalys samlades information, angående i nuläget använda samt framtida energikällor, in med avsikt att uppskatta de kvantiteter, och olika typer av energi som omvandlas och används årligen av olika typer av konsumenter. Denna information tillhandahölls av bl.a. statistiska central byrån – SCB, kommunens energirådgivare, energibolag, större energikrävande företag samt bostads företag. Antalet enfamiljshus och flerfamiljs hus i kommunen samt antalet boende i kommunen kartlades för att kunna beräkna, enligt schabloner, de energimängder som förbrukades årligen i bostadssektorn. Även transport- och industrisektorn undersöktes med avseende på dess energianvändning. Flödet av biomassa i kommunen samt över dess gränser analyserades med avsikt på att klargöra vilka mängder som lämnar, respektive stannar kvar inom kommunen. Även projekt i närliggande kommuner analyserades översiktligt för att se om de hade någon nämnbar inverkan på Ljusdals kommuns energiproduktion1 och energianvändning. Slutsatserna som kan dras från denna analys är i korthet att stora mängder av biomassa produceras inom Ljusdals kommuns gränser och transporteras bort i form av råmaterial, som förädlas utanför kommunens gränser. Ett sätt att eventuellt skapa fler jobbtillfällen samt se till att en större del av vinsten från biomassan stannar kvar inom kommunens gränser är att lokalt bearbeta biomassan. Inom kommunen produceras också en stor del vattenkraft där ungefär 60 % exporteras och resterande används inom kommunen, möjlighet till utökad elproduktion bör vara möjlig genom byggnation av vindkraftsparker eftersom det finns områden som är av nationellt intresse för vindkraftsproduktion. Något mer som talar för en ökad lönsamhet inom elproduktion via vindkraft är den avreglerade Europeiska elmarknaden som förmodligen kommer att leda till ökade elpriser, en annan faktor är elcertifikaten, som erhålls för varje MWh producerad med förnyelsebara källor t.ex. vindkraft eller biomassa eldat kraftvärmeverk. Biogas motsvarande ungefär 2 GWh årligen bör också kunna utvinnas ur sopor, gödsel från bondgårdar och energigrödor. Detta kräver dock investeringar i rötningsanläggningar och ytterligare utredningar angående detta föreslås göras. En markant ökad produktion av biobränsle från skogsbruket bör också vara möjlig. Den globala ökningen av invånare i kombination med en strävan efter minskad produktion av fossila bränslen resulterar i en ökad efterfrågan av förnyelsebara bränslen, denna ökade efterfrågan leder i sin tur till ett ökat pris för dessa bränslen. Dessutom har ett antal länder skrivit på Kyoto avtalet, vilket innebär i korthet att dessa länder måste minska sina koldioxidutsläpp. Dessa faktorer kan tolkas som indikationer på att det kommer att bli en ökad användning av biobränslen. Problemet med detta scenario är att, aven i ett nationellt perspektiv, mängden av tillgänglig biomassa är begränsad om den skulle utgöra baslasten för energiproduktionen. Detta faktum öppnar nya möjligheter för kommuner med en låg befolkningstäthet i kombination med stora skogsarealer. Ljusdals kommun är en glest befolkad kommun med ungefärligen 19 400 invånare, det finns 10 100 bostäder i kommunen varav 3 700 är lägenheter och resterande är enfamiljshus. Den totala arealen av kommunen uppgår till 5 640 km2, befolkningstätheten uppgår till fyra invånare per kvadrat kilometer. Arealen per capita i kommunen är väldigt hög, vilket innebär att det finns stora mängder biomassa tillgänglig då stordelen av kommunen består av skog. Syftet med denna analys är att få en bättre översikt över dagens situation inom detta område. En bättre översikt skulle kunna hjälpa politiker och entreprenörer att se nya möjligheter inom detta område, vilket skulle kunna innebära fler arbetstillfällen inom kommunen.

Syftet med detta arbete är att identifiera geografiska platser i Sverige där det finns affärsmöjligheter för Vattenfall med industrikombinat som grundtanke samt definiera industrikombinatets uppbyggnad. Då arbetet skrivs för Vattenfall Elproduktion Norden ska elproduktion ingå i industrikombinatet. Begreppet industrikombinat används i detta arbete för att beskriva samarbeten där restvärme från en produktionsenhet används som primärvärme i en annan produktionsenhet Branscherna med störst energianvändning i Sverige anses vara mest intressanta att samarbeta med eftersom det i dessa branscher bör finnas affärsmöjligheter med störst potential. Industrier ur dessa branscher kartläggs och placeras ut på en Sverigekarta för att lokalisera geografiska områden med stor energianvändning. Även enskilda industrier med stora energibehov ur andra branscher placeras ut på kartan. För geografiska områden där affärsmöjligheter identifieras beskrivs det föreslagna industrikombinatets uppbyggnad och nuvärdet av den föreslagna affärsmöjligheten presenteras. Affärsmöjligheterna i Grycksbo och området Ludvika och Grängesberg anses mest intressanta med hänsyn till investeringarnas nuvärde och genomförbarhet. I dessa områden genomförs en fördjupad analys. I analyserna optimeras de berörda industriernas värmesamarbeten. Optimeringen görs genom att en modell av energi-systemet för de berörda industrierna byggs upp och optimeras i programmet Modest. Affärsmöjligheten i Grycksbo är mycket lönsam. Nuvärdet för den affärsmöjligheten är 613 MSEK sett över en tioårsperiod med 6 % kalkylränta. Affärsmöjligheten är att investera 541 MSEK i en ny kraftvärmeanläggning för att förse Grycksbo Paper med den ånga de behöver. Affärsmöjligheter som liknar denna identifieras också vid pappersbruken i Munkedal och Åsensbruk. I Ludvika och Grängesberg är nuvärdet av affärsmöjligheten -12 MSEK sett över en tioårsperiod med 6 % kalkylränta. Affärsmöjligheten är att investera 247 MSEK i en kraftvärmeanläggning och en förbindelse mellan fjärrvärmenäten i Ludvika och Grängesberg. Kraftvärmeanläggningen kan då förse Spendrups med den ånga de behöver samt leverera värme till fjärrvärmenäten. Lönsamheten för denna affärsmöjlighet påverkas kraftigt av investeringskostnaden för kraftvärmeanläggningen. Kostnaden för kraftvärmeanläggningar har stigit mycket de senaste åren. Om kostnaden för kraftvärmeanläggningar skulle sjunka skulle investeringen i Ludvika och Grängesberg vara mer lönsam. Vattenfall rekommenderas ta kontakt med Grycksbo Paper samt Arctic Paper i Åsensbruk och Munkedal för att diskutera de affärsmöjligheter som presenteras i denna rapport. Dessutom rekommenderas Vattenfall att föra samtal med Spendrups i Grängesberg angående samarbete och bevaka kostnaden för kraftvärmeanläggningar. / The purpose of the thesis is to identify locations in Sweden with investment opportunities considering Industrial Symbiosis. Electricity generation has to be enabled by the investment since the thesis is written on behalf of Vattenfall Generation within the Nordic Business Group. The concept of Industrial Symbiosis is used to denote collaborations regarding exchange of energy. The lines of business using most energy are found to be most interesting to cooperate with. Companies within these lines of business are scanned in order to mark their location on a map of Sweden. The locations of certain companies in other lines of businesses are also marked on the map if the company in question uses a lot of energy. The aim of marking locations on the map is to find firms with geographic proximity offering the possibility to collaborate in the form of Industrial Symbiosis. The designs of the symbiosis and the Net Present Values of the investment opportunities found by means of this scanning are presented in this thesis. The most interesting investment opportunities are analysed more thoroughly and two business cases are built. The analysis includes building a model of the energy system and optimizing the collaboration regarding heat between firms in the model using the program Modest. One of the business cases concerns Grycksbo Paper in Grycksbo. The identified opportunity is investing 541 MSEK in a CHP-plant to provide Grycksbo Paper with the steam needed in their paper production. The NPV of the investment is 613 MSEK based on 10 years with an interest rate of 6 %. Similar investment opportunities are identified concerning Arctic Paper in Åsensbruk and Munkedal. The other business case concerns Spendrups brewery and the district heating networks in Ludvika and Grängesberg. The opportunity is investing 247 MSEK in a CHP-plant in order to deliver heat to Spendrups and to the district heating networks. An investment in a connection between Ludvika and Grängesbergs district heating networks is also included in the 247 MSEK mentioned above. The NPV of the investment is – 12 MSEK based on 10 years with an interest rate of 6 %. This NPV is strongly dependent on the investment cost of the CHP-plant. Investment costs in CHP-plants have risen drastically during the last couple of years. This investment would be more profitable if the cost of CHP-plants were to fall. Vattenfall is recommended to start discussing a collaboration regarding a CHP-plant with Grycksbo Paper and Arctic Paper. Vattenfall is also recommended to start discussing a collaboration regarding a CHP-plant with Spendrups and to observe the costs of CHP-plants in order to notice a possible decline in prices making the collaboration with Spendrups more profitable.

Att den globala uppvärmningen är ett stort problem i dagens samhälle är ingen nyhet och klimatförändringarna fortsätter att ske i väldigt hög takt. För att skapa ett hållbart samhälle krävs förändring där potentialen bland annat ligger i energieffektivisering och ökad användning av förnybar energi. Energieffektivisering kan vara i form av beteendeförändringar, tilläggsisolering av byggnader eller byte till mer energieffektiva installationer. Utifrån ett termiskt komfort- och energibesparings perspektiv är det i dagsläget delade meningar i branschen om luftburen värme är ett fungerande värmesystem. Det här examensarbetet görs åt Ramböll som är ett konsultföretag som inriktar sig mot teknik och samhällsbygge. Syftet med studien är att undersöka om ett radiatorsystem i ett flerbostadshus kan ersättas av ett luftburet värmesystem med ett centralaggregat för att få ett mer kostnadseffektivt system. Studien bygger på beräkningar för transmission, luftflöde och riktad operativ temperatur för den aktuella byggnaden. Utifrån dessa data har ventilationssystemet konstruerats och dimensionerats. Även förslag på reglering av temperaturen för systemet har tagits fram samt en ekonomisk jämförelse mellan radiatorsystem och luftburen värme. Resultatet av studien visar att för det studerade flerbostadshuset är luftburen värme ett billigare alternativ i jämförelse med ett radiatorsystem, med hänsyn till material och arbete. Studien visar att den termiska komforten med luftvärme inte påverkas negativt av den riktade operativa temperaturen i vistelsezonen. Även större kanaler kommer att behövas med luftvärme, vilket kommer kräva större och mer platskrävande schakt. Regleringen av inomhustemperaturen kommer att ske med VAV-spjäll per lägenhet, vilket innebär att regleringen endast kommer att kunna ske på lägenhetsnivå och ej för varje enskilt rum. / The fact that the global warming is a major probelm in today´s society is no news and the climate change continues to take place at a very high rate. In order to create a sustainable society change requires where the potential is on energy efficiency and increased use of renewable energy. Energy efficiency can be changes in behavior, additional insulation of buildings or switching to more energy efficient installations. From a thermal comfort- and energyperspective today there are diffrent oppinions about airborne heat if it is a good heating system. This thesis is made for Ramböll, a consultant firm which focuse on technology and construction of society. The purpose of the study is to investigate whether a radiator system in an appartent buildning can be replaced by an airborne heating system with a central unit to get a more cost efficient system. This study is based on calculations for transmissions, airflow and directed operative temperature for the current building. Based on these data the ventilationsystem has been constructed and dimensioned. Also a proposal for the regulation of the indoor temperature for the system has been produced and also a economic comparison between the airborne heating system and the radiator heating system has been made. The resaults of the study shows that for the apartment building the airborne heating system is a cheaper alternative compared to the radiator system, based on prices of materials and work. The study shows that the thermal comfort with a airborne heating system is not affected in a bad way by the directed operative temparature in the occupied zone. Also larger ducts will be needed with airborne hating, which will require bigger and more space consuming shaft. The regulation of the indoor temperature is going to be with VAV-throttle in every appartmen, which means that the regulation can be done in each appartment but not in every single room.

För att öka kapaciteten och möta kundernas krav på en säker drift av elnätet måste om- och utbyggnad av elnätet göras kontinuerligt. Vid användning av luftledning tas stora arealer i anspråk för att säkerställa driften. Ett mindre skrymmande alternativ är att gräva ner kablarna i marken. Detta ställer speciella krav på förläggningssätten, framförallt i tätbebyggda områden där det redan är mycket nedgrävd infrastruktur i marken. Denna rapport analyserar värmeutvecklingen för kablar förlagda i mark, och framförallt hur korsningar med annan befintlig infrastruktur påverkar den kontinuerliga driftstemperaturen. Olika scenarion med varierande förutsättningar har simulerats för att identifiera de åtgärder som har störst påverkan på den slutgiltiga arbetstemperaturen för kablarna. Resultaten pekar på vikten av god kännedom om markens termiska resistivitet och att kablarna bör förläggas ytligt med god separation från både varandra och övrig infrastruktur. Där detta inte är möjligt bör behovet av att ventilera bort värmen från kablarna tillgodoses genom t.ex. utökad mängd material av goda termiska egenskaper vilket kan variera beroende på situationen. En variant är att använda en så kallad skorsten upp till ytan och en annan variant för att uppnå samma resultat vid djupare förläggning är att öka volymen av material med termiskt goda egenskaper runt kablarna för att minska det totala materialbehovet jämfört med skorstensvarianten. Vid förläggning i rör pekar resultaten på att diametern för luftfyllda rör bör hållas liten och vid bentonitfyllda rör stor diameter. Resultaten visar också att det inte är en bra idé att isolera bort värmen från kringliggande infrastruktur. Sammantaget konstateras att varje situation är unik men att det är bra med grova riktlinjer att utgå ifrån.

Abstract The buildings included in Sweden's old building stock rarely meet the requirements of authorities regarding the indoor environment or energy consumption. Since they are often designed with self-draught ventilation, the cost of switching to mechanical ventilation is high. The windows in the building receives poorer values in terms of u- values, g-values, etc. than produced windows do today, which negatively affects the thermal comfort of people staying in the indoor environment. This case study examines the thermal comfort of two hotel rooms at Elite Grand Hotel since guests experience the hotel rooms in a southerly direction as warm during the summertime. This is due to the direct solar radiation that affects the thermal comfort in negative term. By simulating the building in IDA ICE and comparing hotel rooms with the same design and location on its windows, a room with existing properties is examined with respect to the window and a room where the characteristics of the window have been modified with the window film 3M Prestige 70. According to the manufacturer, this window foil is to reduce the heat from the solar radiation, which can lead to a better thermal comfort for hotel guests. The results of the simulations showed that the 3M Prestige 70 window foil reduced the heat from the solar radiation while improving the thermal comfort of the hotel room. Even during the warmest simulated days, the room is perceived as neutral/just right for an applied window foil when it without foil is perceived as warm. After comparing the installation of window foil and window change, it separated about 716 000 SEK for one floor to the advantage of the window foil. Key words: Thermal comfort, IDA-ICE, window foil, simulations.

Termisk komfort har en avgörande roll för människors välmående och trivsel i inomhusmiljöer. Alltför ofta underskattas materialens betydelse för termisk komfort och ventilationssystem överskattas, men faktum är att grundförutsättningar för termisk komfort påverkas mest av materialrelaterade faktorer. Exempelvis så fort vi stiger in i ett rum, börjar vi förlora och erhålla värme till och från olika material i vår omgivning på grund av materialens strålningsegenskaper, när vi går barfota på ett golv som är svalare än vår fot börjar värme strömma från vår fot till materialet på grund av materialets värmeledningsegenskaper och vid svängningar i utomhustemperaturen är det i första hand materialens värmetröghet som avgör jämnheten för inomhustemperaturen. Rapportens syfte kommer ligga i identifikation av egenskaper som påverkar termisk komfort iträ- och betongkonstruktioner, samt att undersöka i vilken utsträckning dessa egenskaper som påverkar termisk komfort skiljer mellan materialen. Trots att det finns tillräckligt mycket kunskap relaterad till byggmaterial för att besvararapportens syfte, saknas det en studie som utrett och jämfört vilka egenskaper som skiljer mellan trä- och betongkonstruktioner och i vilken utsträckning i avseende på termisk komfort. Av den anledningen kommer denna rapport att vara en forsknings- och litteraturöversikt, men är unik på så sätt att analysen binder samman byggnadsmaterials egenskaper och termisk komfort. Det byggnadsmaterialet vars egenskaper skapade bäst grundförutsättningar för rekommenderad termisk komfort visade sig vara betong. Den största anledningen är betongens höga värmetröghet, med andra ord betongens förmåga att lagra värme från dagen då det är varmare och släppa ut på natten då det är kallare, vilket bidrar till att en relativt jämn innetemperatur uppnås. / Thermal comfort has a decisive role for the well-being and overall comfort for humans in indoor environments. Too often, the importance of materials is underestimated for thermal comfort and ventilation systems are overestimated, but the fact is that basic conditions for thermal comfort are mostly affected by material related factors. For example, as soon as we walk into a room, we begin to lose and gain heat to and from different material in our environment because of the radiation properties of the material. When we place a warm foot on a cooler floor, heat will flow from our foot to the material due to the thermal conductivity of the material and when fluctuations occur in the outdoor temperature, it is primarily the thermal effusivity of thematerial that determines the smoothness of the indoor temperature. The purpose of this report is to identify the properties that affect thermal comfort in wood and concrete structures, as well as to investigate to which extent these properties affecting the rmalcomfort differ between the materials. Although there is enough knowledge related to building materials to answer my purpose, there is no study that analyses and compares which characteristics distinguish between wood and concrete structures and to what extent in terms of thermal comfort. For this reason, this report will be a research and literature review, but it is unique in that it binds together building materials characteristics and thermal comfort. The building material whose properties created the best conditions for recommended thermal comfort proved to be concrete. The biggest reason is the high thermal effusivity of concrete, in other words, the ability to store heat during the day when it is warmer and release it at night when it is colder, which results in a relatively even internal temperature.

På grund av den globala uppvärmningen kommer efterfrågan på kyla öka i framtiden och ett alternativ som kan tillgodose användarnas kylbehov men samtidigt sänka byggnadens energiförbrukning är passiv kylning med geoenergi. Furuliden är ett äldre- och gruppboende som tillhör det kommunala bostadsbolaget Allbohus som hyr ut lägenheter och lokaler i Alvesta kommun. Majoriteten av de boende i Furuliden tillhör grupper som är extra känsliga för värme och fastigheten har haft problem med att inomhustemperaturen ibland blivit för varm. Möjligheten att kyla och värma ventilationsluften passivt i Furuliden med hjälp av 8 parallella energibrunnarna som är installerade vid fastigheten har undersökts för ett billigare och ett dyrare alternativ. Detta har gjorts genom beräkningar, programmering samt insamling av offerter. Resultatet visar att energibrunnarna har kapacitet att tillgodose kylbehovet för de båda alternativen.

Projektet är ett förslag till en ny förskola i Solna. Dess bärande idé är att erbjuda en variation av invändiga och utvändiga lekmiljöer som rumsligt är tillräckligt tydliga för att sätta igång barnens fantasi och ge upphov till aktiviteter, men mångtydiga nog att alltid kunna tolkas och användas på olika sätt. I projektet har det givna programmet och ett antal tankar om dess praktiska organisation använts för att skapa en grundkomplexitet, som sedan bearbetats och skulpterats i detalj för att åstadkomma sådana rum. Byggnaden utgörs av fyra större och två mindre halvplan disponerade kring ett samlande trapphus. Gården trappas gradvis upp över de olika delarna som ett nätverk av större och mindre takterassytor med olika form och karaktär. Byggnaden har en bärande ytterväggar samt ett fåtal hjärtväggar av tegel, platsgjutna betongbjälklag, ickebärande skalmur i tegel samt ickebärande innerväggar i trä. I formspråket blandas cirkelsegment och radiella logiker med ortogonala system för att skapa asymmetriska, semi-organiska rumsupplevelser utan att ge alltför mycket avkall på funktionaliteten. / The project is a proposal for a new preschool in Solna. Its central idea is to offer a variety of interior and exterior play areas spatially clear enough to trigger the imagination of children and generate activities, but always ambiguous enough to be interpreted and used in different ways. The project has the given program and a number of thoughts on the practical organization used to create the basis of complexity, which is then processed and sculpted in detail to achieve such rooms. The building consists of four large and two smaller half-plane disposed around a unifying stairwells. The yard gradually climbs the various parts of the building as a network of terraces of different shape and character. The building has load-bearing outer walls and a few heart-brick walls, cast in situ concrete slabs, non-bearing cavity walls of brick and non-bearing interior walls in wood. The architecture blends circle segments and radial logics with orthogonal systems to create asymmetric, semi-organic spatial experiences without too much compromise on functionality.

The objective of this study is to determine whether the accumulation of dirt on a battle dress garment affects the emissivity of said garment in the thermal radiation spectrum (8-12 μm). This is researched for the purpose of identifying whether there is a need for military units to spend time and resources on keeping battle dresses clean to minimize their thermal signature.To accomplish said objective, two experiments were conducted with the Swedish uniformssystem 90 (battle dress system) to determine change in emissivity due to dirt accumulation in relation to clean garments. Dirty garments were borrowed from active service personnel provided they had been used daily and not washed for over 6 months. Emissivity was gauged with a thermal camera from FLIR Systems.While differences could be identified in unison with the hypothesis, can no conclusion be drawn due to the low statistical significance of the results. This is due to the small sample sizes in relation to the difference observed.

Minskat behov av köpt energi i svenska småhus kan komma att bli en viktig del i EU:s mål att effektivisera energianvändning och minska utsläppen av växthusgaser. Solhybridpaneler (eng. Photovoltaic thermal collector, förkort. PVT) kombinerat med bergvärmepump kan bidra till målen genom att minska värmepumpens elbehov, producera el för egenanvändning och leverera överskottsproduktion till elnätet. I svenska småhus finns det mer än 440 000 installerade berg-, jord- och sjövärmepumpar. I dagsläget är det vanligaste att en ny värmepump ersätter en äldre värmepump. Vid byte av bergvärmepump finns risk att det befintliga borrhålet är underdimensionerat i förhållande till den nya värmepumpen.  PVT består av en konventionell solcellspanel (PV) för elproduktion kompletterad med en termisk kollektor som hämtar termisk energi från PV-modulen och omgivande luft. Genom att överföra termisk energi från PVT till värmepumpens värmekälla minskar värmepumpens elbehov samtidigt som PV-modulens elproduktion ökar. Arbetet görs tillsammans med företaget Samster som bland annat är konstruktör och återförsäljare av PVT. Samster efterfrågar ett beräkningsverktyg för att underlätta projektering av PVT-assisterade bergvärmepumpar avsedda för villor. Verktyget ska bedöma prestanda,miljönytta och elkostnader utifrån platsspecifika förutsättningar och PVT-anläggningens dimensionering. Slutprodukt från arbetet består av en simuleringsmodell för dimensionering av PVT-assisterad bergvärme konstruerad i mjukvaran Simulink. Med simuleringsmodellen utförs analyser avyttre förutsättningar och systemkomponenter. Simuleringar under varierande förutsättningar utförs för att visa PVT-anläggningens påverkan på elanvändning och bergvärmepumpens effektivitet.  Genomförda analyser visar att geografiskt läge och temperaturförloppet i borrhålet har störst inverkan på PVT-assisterad bergvärme och att PVT är mest effektiva när de kopplas till en värmepump som hämtar energi från ett underdimensionerat borrhål. För en villa i Göteborgmed befinligt borrhål på 100 m och årligt värmebehov på 25 000 kWh kan komplettering med9,9 m2 PVT öka SPFVP från 2,65 till 2,82. Att komplettera bergvärmepump med 9,9 m2 PVTbidrar till att reducera villans elkostnad med 14 % och koldioxidutsläpp från elanvändning reduceras med 14 %. Kylning av PVT bidrar till att öka elproduktionen med 4 - 5 % på årsbasis. Riktvärde för lämplig dimension av PVT för att termiskt assistera bergvärmepump är 0,4 – 0,5 m2/MWh totalt uppvärmningsbehov. / Reducing the need for purchased energy in Swedish detached houses may become an important part of the EU's goal of streamlining energy use and reducing greenhouse gas emissions. Photovoltaic thermal collector (PVT collector) combined with a borehole ground source heat pump can contribute to reaching the climate goals by reducing the heat pump's electricity demand, producing electricity for private use and generating a surplus production going into the electricity grid. In Swedish detached houses, there are more than 440,000 installed ground and lake water source heat pumps. At present, a new heat pump usually replaces an older heat pump. When replacing a borehole ground source heat pump, there is a risk that the existing borehole is undersized in relation to the new heat pump. PVT collectors consists of a conventional solar cell panel (PV) for electricity production supplemented with a thermal collector that collects thermal energy from the PV module and the surrounding air. By transferring thermal energy from PVT collector to the heat pump's heat source, the heat pump's electricity demand decreases while the PV module's electricity production increases. This thesis is a collaboration with Samster, a company that, among other things, designs PVTcollectors. Samster is requesting a calculation tool to facilitate the planning of PVT-assisted ground source heat pumps installations, intended for detached houses. The tool needs to assess performance, environmental benefits and electricity costs based on site-specific conditions and the dimensioning of the PVT collector installation. Finished product from the work consists of a simulation model for dimensioning PVTassisted geothermal heat systems constructed in the Simulink software. With the simulation model, analyses of external conditions and system components are performed. Simulations under varying conditions are performed to show the impact on electricity use and efficiency of the heat pump when PVT collectors are installed. Performed analysis show that geographical location and the temperature variations in the borehole have the greatest impact on the system performance and that PVT collectors are most effective when connected to a heat pump that draws energy from an undersized borehole. For a Swedish detached house located in Gothenburg with a 100-meter boreholeand an annual heat demand of 25,000 kWh, supplementation with 9.9 m2 PVT collectors can increase the heat pump´s SPFVP (seasonal performance factor) from 2.65 to 2.85. The electricity cost for the household is reduced by 14 % and carbon dioxide emissions from electricity use are reduced by 14 %.  Cooling of the PVT collectors PV cells contributes to increasing electricity production by 4 -5 % on an annual basis. Guide value for suitable dimensions for PVT collectors that assist a borehole ground source heat pump is 0,4 - 0,5 m2/MWh of total heating demand.