Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers och lärares arbete i slöjdprocessens idé- och värderingsfas i textilslöjden. Enligt kursplanen för slöjd ska elevernas kreativitet utvecklas genom ämnet.  Tidigare forskning visar dock att den konkreta genomförandefasen dominerar dagens slöjdundervisning och att arbetet med idéskapande och värdering är eftersatt. Som underlag för undersökningen har dels en enkätundersökning med 74 deltagande elever i årskurs 9 genomförts, dels kvalitativa intervjuer med de deltagande elevernas tre lärare. Resultaten av undersökningen visar skillnad mellan de deltagande skolorna. I vilken utsträckning eleverna ges utrymme att själva stå för idéskapandet och bestämma vad de vill göra varierar. Synen på vad det innebär att arbeta utifrån en egen idé skiljer sig dock mellan eleverna. Flera elever upplever det fria valet som avgörande, oberoende av om de arbetar utifrån färdiga förlagor. Andra elever betonar det kreativa och originella i en egen idé. När eleven själv står för idéer är det vanligast att han eller hon hämtar inspiration i slöjdsalen. Lärarens roll i idéfasen varierar. På två av skolorna erbjuds inga speciella inspirationstillfällen. En av lärarna arbetar däremot medvetet för att stödja elevernas idéutveckling. När det gäller värderingsfasen är dess utrymme i elevernas slöjdprocesser skiftande. På samtliga skolor utför eleven, någon gång under läsåret, en skriftlig värdering av sitt arbete. Enligt lärarna ska värderingen ge tillfälle för reflektion. Flera elever upplever istället värderingen som till för läraren och betyget. Flera elever upplever också den avslutande värderingen som oviktig och lärarna uttrycker att det finns en ovilja bland eleverna att ta tid från genomförandefasen.

Med mitt arbete vill jag undersöka hur man arbetar med portfoliometodiken i textilslöjden och hur arbetet med portfolio kan underlätta för läraren att arbeta utifrån de direktiv som finns i kursplanen för slöjd.Undersökningen har genomförts i enkätform där textillärare som arbetar med portfoliometodiken har fått svara på ett antal frågor med olika svarsalternativ.I undersökningen har det framkommit att när man arbetar med portfolio i textilslöjden så sparas alla elevens arbeten. Den färdiga produkten har fotograferats och sparats tillsammans med elevens utvärdering och i de flesta fall även med lärarens kommentar. Däremot är det ingen som sparar någon bild på produkten under arbetets gång. Trots att fokus har flyttats från produkt till process i Lpo 94. Nästan samtliga lärare tycker sig se att portfolion hjälper eleven att se sin egen utveckling i slöjd, att den hjälper eleven att ta ansvar för sitt arbete samt att det är lättare att motivera eleven att skriva en utvärdering. Allt detta är i linje med kursmålen för slöjd.I min undersökning har det visat sig att det finns brister i hur portfolion används utanför klassrummet. Värdefull dokumentation förs t ex inte alltid vidare vid byte av skola.

Syftet med studien är att undersöka textillärares och elevers reflektioner kring textilt återbruk i vardagen och i textilslöjden. Textilt återbruk är ett begrepp som används i samband med att begagnade kläder och textilier återanvänds till nya produkter. Förekommer det textilt återbruk i textilslöjden och hur arbetar lärare med textilt återbruk? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med en textillärare i grundskolan och elever i årskurs 8-9. Vidare har en enkät använts och besvarats av 173 antal elever i årskurs 8 och 9, samt 14 antal lärare i textil slöjd. Från inspirationsböcker har produkter valts ut och dessa produkter syddes upp av begagnade kläder som var till underlag för intervjuerna med eleverna och textilläraren. Med dessa produkter ville jag få insikt i vad eleverna har för åsikt om produkterna och om de anser att de kan sy någon av dessa produkter i textilslöjden samt vad som inte intresserar eleverna att sy. Resultatet av intervjuerna, visar att eleverna inte var lika positiva till textilt återbruk som textillärarna. Enkätundersökningen visar att textillärarna är positiva till textilt återbruk och att alla arbetar med textilt återbruk mer eller mindre. Det fram kom i enkätundersökningen att vissa av lärarna introducerar arbete med textilt återbruk i klasserna med att visa film, tv-program och litteratur om hur det går till att framställa tyger och kläder i värden. Därefter får eleverna själva skapa något med textilt återbruk. De elever som svarade på enkäten var mer positiva till att arbeta med textilt återbruk än de elever som intervjuades. Mitt viktigaste resultat i undersökningen var att alla lärare arbetade med textilt återbruk och på det sättet sprids kunskapen vidare om hur viktigt det är med ett miljötänk och att eleverna får vetskap om hur textiler tillverkas och hur det påverkar miljön.

Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida lärare upplevde att elevers koncentrationsförmåga förbättrades vid teoretiska genomgångar om de samtidigt fick ägna sig åt en enkel aktivitet i form av handarbete. Först genomfördes en mindre intervju med respondenterna, två lärare, kring nuläget vid teoretiska genomgångar. Deras elever erbjöds därefter möjligheten till nåltovning under alla teoretiska genomgångar under en fyraveckorsperiod. Respondenterna observerade och förde anteckningar över antal deltagare samt hur deras koncentrationsnivå påverkades under genomgångarna. Observationerna följdes upp med ytterligare en intervju med respondenterna. Fokus för denna var deras upplevelser och reflektioner kring hantverk som fokuserande sysselsättning vid teoretiska genomgångar. Resultatet visade att nåltovning kan fungera som hjälp med koncentrationen för vissa elever, de kunde återkoppla utan problem. Studien visar även på att man inte bör begränsa sig till endas en slags sysselsättning för händerna. Alla elever var inte intresserade av nåltovning, någon annan form av fingerarbete hade eventuellt kunnat tilltala dem mer.

Denna uppsats har syftat till att undersöka hur nu verksamma slöjdlärare uppfattar begreppet entreprenörskap i relation till deras egen undervisning. Studiens forskningsfrågor undersöker hur slöjdlärare förhåller sig till begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Samt vilka för- respektive nackdelar lärare uppfattar att det finns med entreprenöriellt lärande. De deltagande lärarna har fått besvara ett antal frågor som skickats ut och besvarats via mail. Resultaten i denna undersökning visar att de deltagande respondenterna förhåller sig till entreprenörskap på olika sätt, både medvetet och omedvetet. Alla respondenter kopplade dock entreprenörskap till idéutveckling och handlingskraft och de var eniga om att slöjduppgifters utformning hade stor betydelse för elevers lärande. Uppgifterna bör vara kreativa, lösningsinriktade och verklighetsanknutna för att eleverna ska tillgodogöra sig färdigheter som de har användning av i sin vardag och i sitt kommande yrkesliv. Alla respondenter uppfattar det entreprenöriella lärandet som fördelaktigt, de nackdelar som framkom med entreprenöriellt lärande är det ökade elevansvaret som inte passar alla elever.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen om att det finns ett kunskapsglapp mellan utlärd kunskap i två grundskolor och förväntad förkunskap när man börjar på gymnasiet – från textilslöjd till hantverksprogrammet inriktning skrädderi/ mode/ design. Min hypotes var att det är ett kunskapsglapp. Det framkom under arbetets gång att det framför allt var ett informationsglapp mellan grundskolans textillärare och hantverksprogrammets yrkeslärare, men även ett kunskapsglapp.</p><p>  Denna uppsats är å ena sidan hypotetiskt deduktiv, då det fanns en hypotes om att det finns ett kunskapsglapp från grundskolans textilslöjd till gymnasiets hantverksprogram. Hypotesen kom att prövas genom ett explorativt induktivt sätt, genom användning av en fenomenografisk ansats med drag av kontextuell analys. Det är en empirisk kvalitativ undersökning, som består av enkät och intervjuer, av en utvald grupp av yrkeslärare, textillärare och elever på Hantverksprogrammet.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen om att det finns ett kunskapsglapp mellan utlärd kunskap i två grundskolor och förväntad förkunskap när man börjar på gymnasiet – från textilslöjd till hantverksprogrammet inriktning skrädderi/ mode/ design. Min hypotes var att det är ett kunskapsglapp. Det framkom under arbetets gång att det framför allt var ett informationsglapp mellan grundskolans textillärare och hantverksprogrammets yrkeslärare, men även ett kunskapsglapp.   Denna uppsats är å ena sidan hypotetiskt deduktiv, då det fanns en hypotes om att det finns ett kunskapsglapp från grundskolans textilslöjd till gymnasiets hantverksprogram. Hypotesen kom att prövas genom ett explorativt induktivt sätt, genom användning av en fenomenografisk ansats med drag av kontextuell analys. Det är en empirisk kvalitativ undersökning, som består av enkät och intervjuer, av en utvald grupp av yrkeslärare, textillärare och elever på Hantverksprogrammet.

Enligt vår erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förståelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett ämnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lärande kunna främjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förståelsen hur åsikter och erfarenheter påverkar förutsättningar för ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i både kvalitativ och kvantitativ form. Citat från intervjuer har använts för att förstärka resultatet. I analysen redovisas flera aspekter som påverkar huruvida ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik kommer till stånd. Den aspekt som dominerade var tidsaspekten, då lärare i hög grad ansåg att de inte hade tillräckligt med tid att planera tillsammans med en kollega. Då ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik inte förekom hos våra informanter drog vi slutsatsen att frågan var mer komplex än så. Andra aspekter som till exempel värdering av de olika skolämnena och medias påverkan tros ha större genomslag i sammanhanget.

Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare. Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån". Genom undersökningen har jag fått större förståelse för vilken nytta den lokala pedagogiska planeringen kan ha för lärare och elever i undervisningen.

Med frågan Var finns träjuntan som ingång och övergripande ramfråga behandlar den här undersökningen frågeställningarna Hur ser relationer till tradition ut hos människor som träffas i grupp för att slöjda i materialen trä och textil och Hur skapas kunskaper i slöjdgrupper som arbetar i materialen trä och/eller textil? Undersökningen har syftat till att ta reda på om materialet trä har samma funktion som det textila materialet i att förena människor i motsvarigheter till vad vi kallar syjunta. Undersökningen har därutöver behandlat frågor kring varför människor väljer att träffas på ett sådant sätt, hur relationer till materialet ser ut och vad tradition spelar för roll för denna form av verksamhet. Genom en kort historisk tillbakablick har undersökningen försökt hitta sy- och träjuntornas historiska ursprung. Etnografisk metod har använts för datainsamling, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer, samtal och intervjuer med deltagare i sex olika slöjdgrupper i Mellansverige. I en av dessa, en syjunta, har en träworkshop genomförts med syfte att närmare utforska deltagarnas relationer till materialen trä och textil. Den pragmatiska kunskapsteorin med handlingen i fokus har använts för att se närmare på de kunskapsprocesser som skapas i dessa grupper. Slöjdgruppernas relation till materialen och till slöjdprocessen har speglats genom den amerikanske sociologen Richard Sennetts teorier om hantverk. Resultatet visar att de slöjdgrupper som träffas i dag följer en tradition, en syjuntetradition. Historiskt har framför allt det textila materialet samlat människor, både män och kvinnor, i vad vi idag kallar syjuntor men som även gått under namn som kafferep, bindstugor eller rockstugor. Den praktiska kunskapsprocessen i slöjdgruppernas verksamhet förmedlas i korthet genom att se och göra. Den består av problemlösning i kombination med vana, rutin eller rytm. Av teori och praktik. Rytmen skapar samtidigt utrymme för den sociala samvaro som kännetecknar syjuntan, av samtalet som böljar fram och tillbaka mellan här och nu och världen utanför. / BI / Design