Detta är ett gestaltande arbete som består av ett läromedel utformat som ett övningshäfte med problemlösningsövningar inom textilslöjd och som har fokus på matematiska problem. Som grund för det gestaltande arbetet har en förstudie som vilar på en kvalitativ metod använts. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tre stycken verksamma textillärare och observationer i tre klasser med en av de intervjuade lärarna. Den empiriska datan analyserades mot bakgrund av resultat från tidigare studier. Min förstudie visade att matematik och textilslöjd har många likheter med varandra, och att det finns ett behov av nya didaktiska modeller för att förbättra den pedagogik som sker i klassrummet. Syftet med det gestaltande arbetet är att bidra till utveckling av textilslöjden i avseende att synliggöra vilka matematiska problem som existerar i textilslöjden, samt att uppmärksamma alternativ till läromedelsanvändning i dagsläget. Med det insamlade empiriska materialet har jag arbetat fram ett övningshäfte för elever där uppgifterna ska utgå från elevernas verkliga värld och deras intresseområden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textillärare kan hanterar undervisningens alla utmaningar när det gäller elever med särskilda behov och hur rustade de är inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som användes i undersökningen är kvalitativ intervju med öppna frågor och litteratursökning. En jämförelseanalys användes för att visa på resultatens likheter och olikheter. Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden är att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svårigheter/möjligheter och att förstå elevernas problematik. I den litteratur vi läst påpekas det att som lärare måste man vara påläst om olika diagnoser för att kunna ge rätt undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de textillärare vi intervjuat inte fått rätt förutsättningar för att kunna jobba för elever med behov av särskilt stöd eftersom de ofta inte får information om eleverna. Att planera, visualisera och strukturera anser Thimon (2007) som viktigt för att undervisningen ska bli så bra som möjligt. För att kunna hantera elever med särskilda behov krävs det att man jobbar med vad eleven kan och att ge mycket positiv uppmärksamhet. Vi har även valt att undersöka hur undervisningsmiljön ser ut i textilslöjden för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att undervisningsmiljön bör vara tydligt strukturerad, tydliga instruktioner och kortare arbetspass. / 2010ht4673

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades. Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete; Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur verksamma behöriga slöjdlärare arbetar med formgivning i sin undervisning. Vi båda har studerat slöjd vid Linköpings universitet där vi upplever att det var stort fokus på formgivningen och därför är det intressant att göra denna studie med fokus på formgivning.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där nio stycken slöjdlärare blev intervjuade. Alla informanter är behöriga slöjdlärare som undervisar textilslöjd på högstadiet. Informanterna rekryterades från en Facebookgrupp för slöjdlärare som heter Nationellt centrum för slöjdutbildning. Intervjuerna skedde via videosamtal och transkriberades sedan efteråt. För att kunna tolka och analysera det insamlade materialet har vi sedan kategoriserat och kodat materialet utifrån intressanta teman som passade vårt syfte och frågeställningar. På så vis kunde vi sortera bort all irrelevant information så att det endast blev kvar material som var relevant för vår undersökning.Informanterna som blev intervjuade är utbildade vid Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Majoriteten av informanterna tycker annorlunda kring formgivning än vad som står i den litteratur vi har haft som grund till den här undersökningen, framförallt Lindfors. Istället för att arbetsprocessen har tre olika faser, varav formgivning är en av dessa, menar informanterna att formgivning finns med i hela arbetsprocessen. Vissa informanter menar på att timplanen begränsar möjligheterna till att arbeta med formgivning på ett önskvärt sätt. De menar också att det finns en oförståelse för formgivning hos elever och att de inte förstår meningen med formgivning. Flera informanter önskar att kunna arbeta mer med digital formgivning t.ex. 3D-skrivare. De flesta informanterna har tillgång till datorer eller iPads men upplever ändå en begränsning när det kommer till att arbeta digitalt med formgivningen p.g.a. bristande kompetens.Nyckelord: Slöjd, textilslöjd, formgivning, design, slöjdundervisning.

The study intends to shed light on how teachers in the subject sloyd, both within textile- and wood- and metal sloyd, relate to gender in their intentions and in their action in school practice and the possible discrepancy in between. Furthermore, the study aims to investigate how the historical legacy of gender coding in sloyd affect teachers in today’s education. The study is based on a qualitative research perspective, and could therefore be placed in the humanities with further delineation didactics. Furthermore, the study is fully encompassed by the hermeneutic doctrine, when the author’s prior understanding as prospective sloyd teachers affects the study. Gender Theoretical models and concepts by Yvonne Hirdman and Britt-Marie Thurén is used in the study as an analytical tool for understanding the discrepancy between intention and action realized in the sloyd classroom. The study includes six active sloyd teachers that have been observed and subsequently interviewed on sloyd and gender. The study shows five possible gender orders in the sloyd classroom and informants of the study can be classified to two of them. The study also shows that teachers relate to the historical legacy of gender coding in different ways in their sloyd teaching. Most sloyd teachers relate to this legacy by not acknowledging it, but rather sharing it with students in passing. Students' creativity, motor skills and problem solving are keywords for the abilities the informants want to see that students develop in sloyd.

I denna studie har jag undersökt vilka åsikter, normer och föreställningar sompåverkat högstadieelevernas val av slöjdart. Genom kvalitativa intervjuer medutvalda elever har jag fått intressanta svar på mina frågor. Slöjdvalen i högstadietsker oftast under grupptryck från klasskompisarna, där traditionsenliga val görsmed att flickor över lag valt textilslöjd och pojkar valt trä- och metallslöjd. Attslöjdämnet är roligt och att eleverna indirekt vill bli styrda i deras val av slöjdart,med något slöjdarbete som går snabbt samt lite roliga saker för att fågrundläggande kunskaper, samt att locka intresset till de olika slöjdarterna harkommit fram i min studie. Analysen av intervjudeltagarnas svar är att slöjdlärarnabör visa på olika slöjdalster för de olika bedömningsnivåerna med instruktioner itext och bild, för att slöjdprocessen ska bli tydlig och intressant.Miljön kan naturligtvis påverka slöjdvalen med den bullriga trä- ochmetallslöjdsal eller den lugnare miljön som är i textilslöjdsalen. Lärarna är föreleverna förebilder som har ett ansvar för slöjdelevernas uppfattning omslöjdarternas könskodning. Detta är av stor vikt som det krävs att jobba medgemensamt i kommunerna i landet för att eleverna ska få en likvärdig utbildning.

<p>I vår undersökning vill vi belysa hur man undervisar knyppling i skolan. På vilket sätt det anknyter till läroplanen och vilken framtid knypplingen har. Vi undersöker också om det finns något sammanhang med vilket utbildningsår de intervjuade är examinerade kontra den undervisning de bedriver i knyppling.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där våra informanter kommer från två orter, Linköping och Eslöv.</p><p>I vår undersökning jämför vi skillnaden mellan Vadstena knyppling och Skånsk knyppling och på vilket sätt dessa förekommer i skolan.</p><p>Kulturarvet och den lokala traditionen anses vara de viktigaste argumenten för att bevara knypplingen i skolan. Detta arv är starkare i Linköping jämfört med Eslöv pga. att det i Skåne finns andra hantverk som också är traditionellt starka och som då konkurrerar med knypplingen.</p>

<p>I detta arbete är syftet att ta reda på hur arbete med lappteknik i grundskolan kan genomföras. Textillärare har tillfrågats om hur de arbetar med lappteknik ute i grundskolan och varför de gör på det sättet. Sedan har undersökts vad det finns för positiva och negativa yttringar med att arbeta med lappteknik och om lärarna arbetar med en progression i lappteknik och hur den ser ut i sådana fall. Arbetet syftar även till att ta reda på om eleverna behöver några förkunskaper och vilka i sådana fall. I uppsatsen bearbetas också inlärning och instruktioner i skolan och med anledning av detta har lärare tillfrågats om vad de anser är väsentligt när ett självstudiematerial i lappteknik ska tillverkas samt om det finns bra instruktionsmaterial att tillgå i lappteknik. Till uppsatsen har litteraturstudie valts för att ta reda på fakta om lappteknik och inlärning. </p><p>En kvalitativ intervju har valts för att undersöka hur man som lärare kan lägga upp arbetet med lappteknik i grundskolan. Textilslöjdslärare som arbetar i grundskolan har intervjuats. Resultatet visar att det finns flera sätt att arbeta på med lappteknik i skolan. Varje lärare bestämmer hur mycket de vill ha med av en teknik och därför är det personliga intresset en avgörande faktor. När det gäller instruktioner verkar de flesta av lärarna vara överens om att de ska innehålla både text och bild samt att texten ska vara lättläst.</p>

<p>Syftet med studien har varit att undersöka användningen av digitala läromedel i textilslöjden. Min intention har även varit att undersöka textillärares attityder till de digitala läromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillärare som alla dagligen använder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar på grundskolan och har tillgång till digitala läromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lärare både ser för- och nackdelar med användandet av datorer. Tyngdpunkten ligger dock i att informanterna har en positiv inställning till de digitala läromedlen och tack vare deras inställning övervinner de hinder såsom bristande utrustning och otillräcklig budget. Samtliga informanter betonar istället möjligheterna med digitala medier, där de ser styrkor som att datorn ger stöd i undervisningen. Textillärarna upplever även att datorn är ett tidsbesparande verktyg, förutsatt att de använder de digitala läromedlen på rätt sätt. De intervjuade pedagogerna menar även att digitala läromedel kan öka elevers självständiga arbete och genom att låta eleverna få ett större ansvar försvinner kravet på att de som lärare ska hinna vara överallt samtidigt, vilket medför ett bättre arbetsklimat såväl för lärarna som för eleverna.</p> / Bilagor på 2 sid. ej med i fulltexten.

Detta examensarbete syftar till att skildra hur några textilslöjdslärare arbetar med portfoliometoden i textilslöjden och hur de ser på sitt arbetssätt. Syftet är även att ta reda på vilka för- och nackdelar lärarnas ser med portfoliometoden, då den används i textilslöjden. Det finns väldigt lite litteratur om portfoliometoden i textilslöjden. Litteraturdelen består därför av en beskrivning av portfoliometoden utifrån basämnena. Examensarbetets undersökning baseras på intervjuer med fyra textilslöjdslärare. Tre av dem arbetar med portfoliometoden i år 4-6 och en av dem arbetar huvudsakligen med elever i år 3. Gemensamt för lärarna är att de alla tar bilder av elevernas slöjdalster och låter eleverna reflektera över sina arbeten. Alla lärarna använder dator som hjälpmedel vid dokumentation. Två av dem arbetar med ett datorprogram vid namn Portfolio Manager 2. Lärare och elever är positiva till portfoliometoden. Alla lärarna är dock överens om att arbetssättet medför merarbete.