I detta arbete är syftet att ta reda på hur arbete med lappteknik i grundskolan kan genomföras. Textillärare har tillfrågats om hur de arbetar med lappteknik ute i grundskolan och varför de gör på det sättet. Sedan har undersökts vad det finns för positiva och negativa yttringar med att arbeta med lappteknik och om lärarna arbetar med en progression i lappteknik och hur den ser ut i sådana fall. Arbetet syftar även till att ta reda på om eleverna behöver några förkunskaper och vilka i sådana fall. I uppsatsen bearbetas också inlärning och instruktioner i skolan och med anledning av detta har lärare tillfrågats om vad de anser är väsentligt när ett självstudiematerial i lappteknik ska tillverkas samt om det finns bra instruktionsmaterial att tillgå i lappteknik. Till uppsatsen har litteraturstudie valts för att ta reda på fakta om lappteknik och inlärning. En kvalitativ intervju har valts för att undersöka hur man som lärare kan lägga upp arbetet med lappteknik i grundskolan. Textilslöjdslärare som arbetar i grundskolan har intervjuats. Resultatet visar att det finns flera sätt att arbeta på med lappteknik i skolan. Varje lärare bestämmer hur mycket de vill ha med av en teknik och därför är det personliga intresset en avgörande faktor. När det gäller instruktioner verkar de flesta av lärarna vara överens om att de ska innehålla både text och bild samt att texten ska vara lättläst.

Syftet med studien har varit att undersöka användningen av digitala läromedel i textilslöjden. Min intention har även varit att undersöka textillärares attityder till de digitala läromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillärare som alla dagligen använder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar på grundskolan och har tillgång till digitala läromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lärare både ser för- och nackdelar med användandet av datorer. Tyngdpunkten ligger dock i att informanterna har en positiv inställning till de digitala läromedlen och tack vare deras inställning övervinner de hinder såsom bristande utrustning och otillräcklig budget. Samtliga informanter betonar istället möjligheterna med digitala medier, där de ser styrkor som att datorn ger stöd i undervisningen. Textillärarna upplever även att datorn är ett tidsbesparande verktyg, förutsatt att de använder de digitala läromedlen på rätt sätt. De intervjuade pedagogerna menar även att digitala läromedel kan öka elevers självständiga arbete och genom att låta eleverna få ett större ansvar försvinner kravet på att de som lärare ska hinna vara överallt samtidigt, vilket medför ett bättre arbetsklimat såväl för lärarna som för eleverna. / Bilagor på 2 sid. ej med i fulltexten.

I vår undersökning vill vi belysa hur man undervisar knyppling i skolan. På vilket sätt det anknyter till läroplanen och vilken framtid knypplingen har. Vi undersöker också om det finns något sammanhang med vilket utbildningsår de intervjuade är examinerade kontra den undervisning de bedriver i knyppling. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där våra informanter kommer från två orter, Linköping och Eslöv. I vår undersökning jämför vi skillnaden mellan Vadstena knyppling och Skånsk knyppling och på vilket sätt dessa förekommer i skolan. Kulturarvet och den lokala traditionen anses vara de viktigaste argumenten för att bevara knypplingen i skolan. Detta arv är starkare i Linköping jämfört med Eslöv pga. att det i Skåne finns andra hantverk som också är traditionellt starka och som då konkurrerar med knypplingen.

Denna studie behandlar textillärares och elevassistenters syn på sitt arbete med inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Tre textillärare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebär att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan få. Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebär att människors egenskaper skapas i möten med andra och därmed varierar beroende på kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lärare/elevassistent är för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen. Resultatet av studien visar att textillärarna är positiva till inkludering så länge elevgrupperna inte är alltför stora alternativt att det finns tillgång till elevassistent. De ser även att elever kan påverkas negativt i viss mån av inkludering. Textillärarna anser att elevassistenten är en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen. Elevassistenterna är inte överlag lika positiva till inkludering, de tror att eleverna ibland far illa av inkludering då de inte hänger med sina klasskamrater och därmed får sämre självföretroende. Elevassistenterna anser att elevernas kunskapsutveckling kan stagnera av inkluderande undervisning. Den sociala utvecklingen är något alla studiens respondenter ser som en viktig del av inkludering och en positiv effekt av den. Då omvärlden består av människor med olika behov är det viktigt att elever får möta detta även i skolan anser flera av studiens respondenter.

<p>Detta examensarbete syftar till att skildra hur några textilslöjdslärare arbetar med portfoliometoden i textilslöjden och hur de ser på sitt arbetssätt. Syftet är även att ta reda på vilka för- och nackdelar lärarnas ser med portfoliometoden, då den används i textilslöjden. </p><p>Det finns väldigt lite litteratur om portfoliometoden i textilslöjden. Litteraturdelen består därför av en beskrivning av portfoliometoden utifrån basämnena. Examensarbetets undersökning baseras på intervjuer med fyra textilslöjdslärare. Tre av dem arbetar med portfoliometoden i år 4-6 och en av dem arbetar huvudsakligen med elever i år 3. Gemensamt för lärarna är att de alla tar bilder av elevernas slöjdalster och låter eleverna reflektera över sina arbeten. Alla lärarna använder dator som hjälpmedel vid dokumentation. Två av dem arbetar med ett datorprogram vid namn Portfolio Manager 2. Lärare och elever är positiva till portfoliometoden. Alla lärarna är dock överens om att arbetssättet medför merarbete.</p>

Jag har i denna studie valt att titta på hur textilslöjdslärare beskriver sitt arbete med materiallära. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslärares undervisning i materiallära och vilka läromedel de använder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till ämnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslärare. Det som framkom var att materialläran läggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom även att, om man gör undervisningen mer praktisk, så blir eleverna mer intresserade. Läromedel kring materiallära förekommer i begränsad omfattning och lärarna använder de läromedel som finns mest som ett stöd i sin undervisning. Det är lättare att undervisa de yngre eleverna i materiallära än de äldre, vilket kan bero på att de yngre är mer nyfikna av sig än de äldre. Materialens funktion är enligt lärarna den viktigaste kunskapen eleverna bör få med sig när de slutar skolan, så att de kan göra medvetna val i sina inköp av kläder och hemtextilier.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra vilka uppfattningar lärare och elever har om lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett lustfyllt ämne och att lustfyllda situationer påverkar elevers inlärning och utveckling positivt. Frågeställningarna i detta examensarbete syftar därför till att synliggöra lärares och elevers uppfattningar om lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till lust och motivation samt strategier för att skapa lust och motivation i textilslöjden. För att svara på dessa frågor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lärare och fem elever på skolor i grundskolans senare år och på gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar på lärares och elevers uppfattningar. Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att lust gör det lättare att lära sig. Variationen av praktisk-estetiska och teoretiska ämnen skapar lust och motivation. I lustfylld textilslöjdundervisning driver elever arbetet framåt själva, de har stort medbestämmande, arbetet flyter på och de klarar av utmaningar. Orsaker till lust och motivation är inspiration, inflytande, intresse, problemlöning, görandet, visionen av en produkt, att få med sig något hem, att bli nöjd med resultat, att ha kontakt med andra, och en kunnig lärare. När lust och motivation saknas används strategierna att ta en paus, att sätta igång fast man inte har lust, hitta lust och motivation själv, att söka eller ge hjälp samt att vara positiv.

Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för elevernas möjlighet att välja materialinriktning i åk 8-9 i grundskolan. Jag ville ta reda på varför vissa skolor väljer den här modellen av slöjdundervisningens organisation. I undersökningen använde jag mig av kvalitativ data med intervjuer med två rektorer, fyra lärare och åtta elever från olika skolor för att få fram olika åsikter kring valet av materialinriktning i åk 8-9 i grundskolan. Litteratur och tidigare forskning visar att bestämmelsen angående val av materialinriktning i slöjden för elever i åk 8-9 är ett lokalt beslut som är baserat på slöjdämnets historia samt tradition. De visar också att det inte finns tydliga riktlinjer i styrdokumentet som preciserar vilka material som ska kombineras på slöjden i åk 7-9 i grundskolan. Organiseringen av slöjdundervisningen ser olika ut och sker på lokal nivå. Lärare och rektorer tolkar styrdokument olika vilket kan påverka elevernas kunskapsutveckling. Att eleverna väljer materialinriktning gör att skolan inte förhåller sig till kursplanen och kunskapskraven för ämnet slöjd. Detta resulterar i att eleverna går miste om en del kunskapsområde som behandlas i grundskolan.

Bakgrunden till denna studie grundar sig främst i att jag fått höra nästan under hela min textillärarautbildning att vävningen försvinner mer och mer ur grundskolans textilundervisning. Trots detta har alla skolor jag gjort min praktik på haft vävning i den textila undervisningen och flertal av de skolor som jag vikarierat på innan jag påbörjade min utbildning har även dem haft vävning. Så hur ser det egentligen ut? Vad är det styr eller påverkar att vävningen finns eller inte finns med i textilundervisning? Syftet med denna studie är att undersöka textillärares syn på vävning i den textila undervisningen i grundskolan och vad som påverkar att vävningen finns eller väljs bort ur den textila undervisningen. Intervjuer med åtta olika textillärare genomfördes och analyserades. För att skapa en förståelse för vad som kan påverka lärares val av undervisningsinnehåll har jag tagit hjälp av ramfaktorteorin och Pierre Bourdieus teori om habitus. Resultatet av studien visar på att de faktorer som har störst påverkan till att vävningen finns eller inte finns i den textila undervisningen är lärarens eget intresse. Även tiden är en faktor av betydelse då de flesta av respondenterna upplever att vävning är ett tidskrävande moment.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om varför skolor har slöjdval och på vilketsätt lärare upplever slöjdvalets påverkan på slöjdundervisningen. Studien genomfördes meden metod av kvalitativ ansats där fem stycken intervjuer gjordes med slöjdlärare verksamma i grundskolans senare år på skolor där elever ges möjlighet att välja materialinriktning. Frågeställningarna som guidade mig under arbetets gång var: 1. Varför har skolor slöjdval och hur motiveras detta? 2. Vilka för- och nackdelar upplever slöjdlärare med slöjdvalet? 3. Vilka förutsättningar för undervisning i slöjd skapas av slöjdvalet? Huvudresultaten var att tradition är orsaken till varför skolor genomför vad slöjdlärare kallar för slöjdval i grundskolans senare år. Slöjdvalet upplevs av de intervjuade slöjdlärarna sompositivt, likaså av eleverna. De främsta fördelarna med val av materialinriktning visade sig vara:- Mer motiverade och drivna elever- Högre måluppfyllelse och betyg hos eleverna- Ett mer varierat yrke för slöjdläraren- Bättre arbetsmiljö i slöjdsalen. De mest påtagliga nackdelarna menade slöjdlärarna vara dels ojämna grupper i förhållande tillbåde storlek och kön, dels att konflikter kunde uppstå mellan lärarkollegorna samt mellan lärare och elev. Fortsättningsvis visade resultaten att slöjdvalet har påverkan och påverkas av 5 olika ramfaktorer: Tradition, gruppen, rummet, tiden och styrdokument.