No description available.

Syftet med studien är att utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv undersöka textillärares uppfattning av sina möjligheter till fortbildning. Data har samlats in genom intervjuer med fem behöriga textillärare, undervisande i olika årskurser i grundskolan vid fyra grundskolor i en mellanstor kommun i Västsverige. I resultatet framgår avsaknaden av ämnesbaserad fortbildning som stor, att allmän fortbildning upplevs prioriteras på arbetsplatserna och att ramfaktorer som tid och pengar påverkar utbudet av fortbildning. Analysen av studiens resultat och tidigare forskning visar en komplicerad bild där det inte tydligt framgår vem det är som har ansvaret för fortbildning eller vilka rättigheter och skyldigheter lärarna har

I slöjden så upplever lärare att eleverna gärna vill hoppa över idéutvecklingsfasen genom skiss och ”sätta i gång” trots att de behöver en välutvecklad idé för att faktiskt kunna starta sitt slöjdarbete. Syftet med den här undersökningen blev därför att försöka få reda på vad eleverna själva upplever kring sin motivation att delta i idéutvecklingsarbetet genom skiss. För att få svar på detta så har en enkätundersökning och elevintervjuer genomförts.  Syftet med den här undersökningen blev därför att försöka få reda på vad eleverna själva upplever kring sin motivation att delta i idéutvecklingsarbetet genom skiss. För att få svar på detta så har en enkätundersökning med en grupp elever samt enskilda elevintervjuer genomförts. Då forskning specifikt på ämnet skiss i slöjd var obefintlig lades i stället att fokus på motivationsforskning och skiss i andra ämnen för att upptäcka om det fanns jämförbara teorier i dessa. I näst intill samtliga av de forskningsartiklar och böcker som lästes i samband med undersökningen, lyftes det lustfulla lärandet och känslor fram som en viktig aspekt för elevers motivation men även teorier om att elever som stött på motgångar har en lägre motivation, då de inte tror sig kunna någonting.  Genom elevintervjuer och enkätsvar så upptäcktes att aversionen för skissuppgiften, som ofta uttrycks högljutt i klassrummet, inte nödvändigtvis var så påtaglig som det verkar. Eleverna uttryckte att de kanske inte nödvändigtvis ansåg uppgiften så rolig utan det som framför allt motiverade dem i stället var att de förstod syftet väl och hade slutprodukten som målbild.

Kreativitet och Kaffesäckar är en litteratur- och fallstudie som behandlar kreativitet och hur den kan stimuleras i skolan. Samhället ställer krav på kunskap där kreativitet är en viktig faktor och skolan behöver följa utvecklingen för att möta framtidens behov. Fallstudien har gjorts bland 7:e klassare på textilslöjden. Undersökningens fokus är att se hur egen design, annorlunda material, utställning av den egna produkten påverkar kreativiteten. Projektet pågick under en termin och avslutades med utställning och modevisning på Lilla Kafferosteriet i Malmö. Jag har använt mig av litteratur och tidigare forskning där jag sökt svar på vilken betydelse kreativitet har för individen och utbildningen idag. Genom enkätfrågor och egna observationer har jag fått en bild av vad som utvecklar eleverna att vara mer kreativa. Här har jag funnit att elever blir inspirerade och stimulerade i sitt skapande när de vet att deras produkter kommer att visas upp. Att arbeta i ett ovanligt material såsom kaffesäckar har också haft en betydelse för ökad kreativitet. Eleverna har testat och experimenterat för att komponera olika sammansättningar på sin egen produkt, samtidigt som de fått en koppling till materialets härkomst. Sammanfattningsvis har jag jämfört olika kreativa processer såsom design- och slöjdprocesser där jag ser en möjlighet att tillföra olika delar av processerna för att ge slöjdämnet ännu mer av ett design- och marknadsperspektiv. Slöjd ämnet har många möjligheter att utvecklas, vara gränsöverskridande och få en bredare koppling till andra ämnen i skolan där de kan dra nytta av olika kunskaper.

Syftet med denna studie har varit att undersöka erfarna slöjdlärares upplevelser om hur upphävandet av slöjdvalet på högstadiet har påverkat slöjdundervisningen. Studien genomfördes med den kvalitativa intervjun som metod och utgick ifrån tre frågeställningar;Vad finns det för upplevda effekter med att eleverna inte får välja materialinriktning i högstadiet? Vad uppger lärarna som skäl till slöjdvalets borttagande? Vilka ramfaktorer styrslöjdvalet? Huvudresultatet visade att det främst är ramfaktor Gruppen och den ojämna gruppstorleken samt arbetsbelastningen hos slöjdlärarna som styrde slöjdvalet och var anledning till slöjdvalets borttagande. Slöjdlärarna i studien upplevde framför allt positiva effekter när eleverna har båda materialinriktningarna i högstadiet. Den negativa effekt som visade sig i studien var att elevernas möjlighet till fördjupning inom materialinriktningarna minskas.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad textilslöjdslärare upplever som påverkansfaktorer för vilka hantverkstekniker de väljer att undervisa eleverna i under mellanstadiet samt vad de bedömer som önskvärda hantverkskunskaper hos eleverna inför högstadiet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer och i studiens planering och genomförande samt för att diskutera och analysera studiens kommande resultat så användes ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar på att det finns gemensamma påverkansfaktorer, i första hand; elevernas förkunskaper, för vad textilslöjdslärare upplever, påverkar dem i undervisningsval, men studien visar även att textilslöjdslärare har förhållandevis varierande åsikter om vad som i första hand styr deras undervisningsval av hantverkstekniker. När det kommer till funderingen om vad som ses som önskvärda kunskaper inför högstadiet så finns det några likheter som broderi/stygna samt maskinsömnad, men även en spridning mellan hantverkstekniker och de olika kunskapsnivåerna påvisas där.

Syftet med denna studie är att försöka förstå hur slöjdlärare ser på sambedömning som i sin tur leder till ett slutbetyg i ämnet slöjd. Studien genomfördes med kvalitativ metod där 10 stycken slöjdlärare intervjuades, alla verksamma och utbildade i grundskolans årskurs 7 - 9. Intervju med Skolverket har även gjorts för att få en klarare bild och hänvisning i frågeställningarna. Intervjuerna gav en insyn i hur olika sambedömningar ter sig i grundskolorna runt om i Sverige och hur de tänker olika kring bedömningen mot ett slutbetyg i ämnet slöjd. Slöjdlärarna har olika förutsättningar till att kunna bedriva sambedömning och har olika anledningar till vilken utsträckning sambedömning görs eller inte görs. Kunskapsnivåerna mellan de olika slöjdarterna trä- och metall samt textil varierar. I vilken utsträckning ämnesmatriser används är även de olika på samtliga skolor men något som är gemensamt är att samtliga skolor undervisar i båda slöjdarterna, har samma betygskriterier och sätter ett gemensamt termins och slutbetyg i ämnet slöjd. Studien indikerar att det behövs mer forskning kring sambedömning och hur slöjdlärare tillsammans sätter betyg i ämnet slöjd och kanske undersöka hur olika detta görs runt om i skolorna i Sverige.

<p>The educational directive for the school subject textile handicraft (slöjd) claim, that the pupils should have knowledge of handicraft traditions from historical and present perspective. Teachers in handicraft, teaching in schools for the first nine years of a child education forwards a cultural heritage. The purpose of this essay is to find out what the teachers opinion is about what constitute the Swedish textile cultural heritage. How the teachers relate to it and how they use it, then teaching. The essay is based on a qualitative method and consists of interviews with teachers. The interviews indicate that the textile cultural heritage consists of old methods for textile handiwork. The teachers also stresses that it is important for the pupils to have knowledge of the history of methods and materials and how it is made. The knowledge of the cultural heritage gives the pupils a possibility to relate to older generations. Therefore there is a potential of combining education in handicraft with for example history, which for the pupils would give a broader perspective. Knowledge of how different methods for creating things used in everyday-life have been used and developed could also increase the understanding of how people have lived.</p> / <p>I kursplanen för slöjd står att slöjdämnet bland annat ska ge insikter i vardagshistoria och ge kunskaper om slöjdtraditioner från förr och nu. Slöjdlärare på grundskolan förmedlar ett kulturarv i sin undervisning. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad lärarna anser att det svenska textila kulturarvet består av, hur textillärarna förhåller sig till det och hur de använder sig av det i sin undervisning. Undersökningen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och består av intervjuer med lärare. Enligt resultatet av intervjuerna består det svenska kulturarvet inom det textila området av gamla tekniker som har funnits länge. Av undersökningen framkommer att det är teknikerna i sig som lärarna räknar till kulturarvet. Lärarna poängterar även att det är viktigt att känna till en tekniks eller ett materials ursprung och hur det är tillverkat. Kännedom om kulturarvet ger eleven möjlighet att känna samhörighet med äldre generationer. Om kulturarvet förs in i slöjden i samarbete med till exempel historieämnet, ger det eleven möjlighet att se tekniken i ett större sammanhang. I och med att många tekniker användes förr för att framställa vardagliga föremål, kan slöjden även skapa förståelse för hur man levde förr.</p>

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig på Säljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sätter krav på en likvärdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andraspråksinlärning, interaktion och samspel i klassrummet och användning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdämnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien är att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan användas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andraspråk i årskurs två och tre.MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Den har inslag av etnografin som fokuserar på den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar på att optimera en verksamhet. Datainsamlingen skedde genom observation, intervju och fotodokumentation av elevernas produkter. Urvalsgruppen omfattade 18 elever i årskurs två och tre. Det genomfördes tre observationspass med grupper om sex elever och nio intervjuer där eleverna frågades parvis.ResultatArbetet visar att det är möjligt för elever med svenska som andraspråk att utveckla färdig-hetskunskaper i knytandet av ett vänskapsarmband med hjälp av en instruktionsfilm om denna teknik. Eleverna bekräftade att filmen underlättade förståelsen av det svenska språket. De visade en hög grad av aktivitet och engagemang under observationerna. Interaktionen med datorn och eleverna emellan var dock mindre utpräglad. / Program: Lärarutbildningen

Ämnet slöjd skrivs fram som ett gemensamt ämne enligt den nu gällande läroplan, men som i praktiken är uppdelad i två slöjdinriktningar. Traditionens makt är stor över hur slöjdundervisningen skall mötas och bearbetas. Syftet med studien har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar vid högstadieskolor som i organisationen av slöjdämnet suddat ut gränserna mellan materialinriktningarna textilslöjd och trä- och metallslöjd. Syftet har studerats genom frågeställningarna: Hur beskriver lärare att det kollegiala samarbetet fungerar i det gemensamma slöjdämnet i relation till planering, undervisning och bedömning? Vilka ramfaktorer styr detta samarbete och hur inverkar det organisatoriskt på utformandet av det gemensamma slöjdämnet? Studiens empiri har sin grund i kvalitativa intervjuer av sex slöjdlärare som arbetar med slöjd som ett ämne. Det kollegiala samarbetet och slöjdundervisningen påverkas organisatoriskt av olika ramfaktorer, påverkas både positivt och negativt. Slöjdlärarna har beskrivit olika faktorer och situationer i sitt samarbete som har gjort att de befinner sig där de är med sitt kollegiala samarbete. Resultatet i studien har visat att ramfaktorer som tid har en stor inverkan på samarbete mellan slöjdlärarna, påverkan på hur lärarnas schemapositioner och gemensamma planeringstid ser ut. Samt påverkan på faktorer som hur stora elevgrupper man möter och slöjdsalarnas placering i förhållande till varandra.