Global ETD Search

1	MVG= kvalitet? : En textanalytisk undersökning av högbetygstexter från årskurs 9 och Svenska B Pehrsson, Malin January 2011 (has links) I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans årskurs 9. Ett syfte är att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ”högbetygsdrag”; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling är fokus för undersökningen och grundskoletexterna jämförs därför med högbetygstexter från det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen ämnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter från grundskolematerialet erhåller samma betyg när de granskas av oberoende bedömare. Kvantitativa analyser utförs på 30 elevtexter från årskurs 9; fyra texter väljs ut för mer djupgående textanalytiska undersökningar. Resultaten av analysen av grundskoletexterna relateras till 20 gymnasietexter studerade i en tidigare undersökning. Resultaten visar att grundskoletexterna som grupp uppvisar flera av inom elevspråksforskning vedertagna högbetygsdrag, exempelvis hög textlängd. Vissa skillnader kan ses mellan könen: flickorna skriver exempelvis i genomsnitt längre texter än pojkarna. Även mellan grundskole- och gymnasietexterna synliggörs skillnader som kan härledas till skrivutveckling: gymnasieelevernas texter uppvisar exempelvis inte bindningsbrister eller oklara bindningar i lika hög utsträckning som grundskoleelevernas dito. En ombedömning av fyra grundskoletexter visar på problematiken med subjektiv bedömning. MVG-spannet i det studerade materialet kan konstateras vara brett, både på grund av att texter av god kvalitet ser olika ut, men även på grund av att spannet omfattar texter som egentligen inte uppfyller kriterier för högsta betyg. Textlingvistik grundskola gymnasieskola textanalys bedömning textkvalitet
2	Samband mellan handskrivning, stavning, textlängd, textkvalitet och avkodning : En kvantitativ studie i år 2 / Correlations between handwriting, spelling, textcomposition quantity, textcomposition quality and word reading : A quantitativ study in schoolyear 2 Axelsson Lindgren, Marika January 2011 (has links) Studien tar sin utgångspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmåga hade statistiska samband med textlängd och textkvalitetsamt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville även se om det var bokstävernas läslighet eller om det var elevens föreställning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlängd och textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i år 2. Resultaten visade att förmåga att snabbt skriva läsliga bokstäver och att kunna stava ord hade samband med textlängd. Textlängd hade samband med textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet. Handskrivning och stavning hade ett måttligt samband med innehållsliga aspekter av textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen på textkvalitet. Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av textkvalitet. Handskrivning och stavning hade dessutom ett inbördes samband. Avkodning hade samband med stavning och med textyteaspekter av textkvalitet. Flickor var bättre på handskrivning och de hade bättre läsbarhet i sina texter. Flickor hade också högre skrivhastighet, ett mer varierat ordval i texterna och använde stor bokstav och skiljetecken på ett säkrare sätt jämfört med pojkar. Inga könsskillnader fanns vad gällde stavning och innehållsliga aspekter av textkvalitet. Resultatet indikerar att handskrivning och stavning inte kan negligeras i undervisningen eftersom de påverkar textlängd och olika aspekter av textkvalitet. handwriting spelling textcomposition quantity textcomposition quality word reading elementary school handskrivning stavning textlängd textkvalitet ordavkodning grundskola
3	Toppbetyg i svenska : – En studie av kopplingen mellan textkvalitet och högsta betyg i svenska över tid Bratt, Elin January 2014 (has links) I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte. Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning. Resultaten relateras till värden i tidigare undersökningar av elevtext. Undersökningens resultat visar att det finns förändringar över tid bland de drag som kan förknippas med textkvalitet. Elevtexterna från år 2013 utmärker sig rent övergripande från tidigare år. Talspråksanvändning är konstant och styckemarkering förbättras över tid. Övriga undersökta variabler visar lägre värden 2013 mot tidigare år. Vad dessa förändringar beror på, kan vara relaterat till att eleverna år 2013 har två års mindre skrivutveckling, studievana och skolmognad eftersom de skriver sitt prov i årskurs ett och eleverna år 1996 och 2003 skriver sitt prov i årskurs tre på gymnasiet. Vad en elevtext ska innehålla för textuella drag för att erhålla högsta betyg kan dock konstateras variera. Elevtext Nationella prov Gymnasieskola Textanalys Textkvalitet Bedömning General Language Studies and Linguistics
4	Elevers formella textkvalitet : -En litteraturstudie om hur digitala skrivverktyg påverkar elevers formella textkvalitet i grundskolans mellanår. / Students' formal text quality : -A literature study on how digital writing tools affect students' formal text quality in primary school. Petersson, Felicia, Brokelind, Jessica January 2021 (has links) Tekniken har förbättrats det senaste årtiondet och teknologiska processer har skapat mer effektiva och förbättrade sätt att göra saker på. Flera saker som tidigare gjorts på papper, görs nu med hjälp av digitala verktyg. Läroplanen skriver att skolan ska ha en tidsenlig utbildning, och även när det gäller digitaliseringen, därför har skolans verksamhet börjat präglas av en mer digital inriktning. Syftet med studien är att granska vad forskning visar om vilken påverkan digitala och analoga skrivverktyg kan ha på formella textkvaliteten för elever i grundskolans mellanår, samt lärares och elevers åsikter om att skriva på digitala skrivverktyg. Litteraturstudien innehåller material som hittats genom olika databaser samt kedjesökningar. Materialet som undersökts är mestadels vetenskapliga artiklar, en kunskapsöversikt samt ett konferensbidrag. Materialet som undersökts är mestadels vetenskapliga artiklar, en kunskapsöversikt samt ett konferensbidrag. Materialet är både internationellt och nationellt. Litteraturen behandlar frågor om påverkan av elevtexter och är främst skrivna efter 2010 med några undantag. Resultatet visar att elevers formella textkvalitet förbättras när de skriver på ett digitalt skrivverktyg, elever korrigerar mer i sina texter, gör färre stavfel och textmängden ökar. Både lärare och elever föredrar att arbeta med digitala skrivverktyg när det kommer till att skapa texter. Trots detta finns det flera frågetecken inom ämnet som vidare forskning bör studera. Ett av dessa frågetecken är hur lärare ska bedöma och hur utbildningen av digitalt skrivande ska gå till. Digitalt skrivande analogt skrivande textkvalitet textskapande åsikter årskurs 4-6 Didactics Didaktik
5	Måste 15-åringar kunna skriva krönikor? : Förekomsten av genreord, och deras betydelse, i nationella prov i svenska och svenska som andraspråk 1985-2014 / Do fifteen-year-olds have to be able to write chronicles? : Genrewords, and their meaning, in national tests in Swedish and Swedish as a second language 1985-2014 Ågren, Charlotte January 2021 (has links) Många vetenskapliga studier har visat att lärare påverkas av nationella prov. Uppgifterna som förekommer på proven, samt de medföljande bedömningsanvisningarna, har betydelse för hur lärare ser på vad som bör prioriteras i undervisningen och hur elevers resultat ska bedömas. Därför är det viktigt att undersöka vilken kunskapssyn som förmedlas i de nationella proven. Syftet med den här studien är att analysera vilken syn på textkvalitet som förmedlas på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för åk9. För att utforska ämnet gjordes dokumentstudier av delprov C (skrivdelen) från 1985 till 2014, med fokus på förekomsten av genreord och deras betydelse i relation till bedömning av textkvalitet. Skrivuppgifter och bedömningsanvisningar analyserades och jämfördes. Resultatet visar att genreord används i samtliga uppgiftsinstruktioner efter 2002. Vanligast är genreord från medievärlden, till exempel krönika och debattartikel. I bedömningsanvisningarna används genreorden inkonsekvent och de betonas olika beroende av genre. Ett tydligt resultat är att genreträff inte är det viktigaste kriteriet för att bli godkänd, trots att uppgifterna ger sken av att genreträff är viktigt. Viktigare för bedömarna är att texterna, oberoende av genre, har ett rikt innehåll och en röd tråd. I avslutningen diskuteras resultatens betydelse för undervisningen i svenska och svenska som andraspråk. genreteori genreord nationella prov skrivbedömning textkvalitet texttypologi svenska svenska som andraspråk Specific Languages Studier av enskilda språk
6	Att skriva eller att tala in text? Likheter och skillnader i textkvalitet och textlängd med och utan tal-till-text-teknik / Similarities and differences in students' text quality and text length when typing with keyboard compared to when using speech-to-text technology. Treml, Felicia, Claesson, Pontus January 2021 (has links) Att kunna uttrycka sig skriftligt är en förutsättning för delaktighet i samhället och att kunna utbilda sig inför yrkeslivet. Forskning visar att kompensatoriska hjälpmedel i form av assisterande teknik för individer med läs- och skrivsvårigheter är särskilt viktigt i inlärningssammanhang. Denna studie undersökte likheter och skillnader i elevers textkvalitet och textlängd vid skrivande med tangentbord jämfört med användning av assisterande teknik i form av tal-till-text-program. I studien deltog 41 svenska mellanstadieelever. Resultaten visade att användning av taligenkänningsprogram, varigenom elever får producera text genom att tala istället för att skriva med tangentbord, genererar både längre texter och texter av högre kvalitet. Tal-till-text-program sparade också tid jämfört med skrivande med tangentbord. Utifrån dessa resultat så kan taligenkänningsteknik medföra pedagogiska fördelar. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och metodologiska begränsningar. Mer forskning behövs bland annat i syfte att förstå hur långsiktig användning av assisterande teknik kan påverka elevers skrivförmåga. / Being able to express yourself in writing is a prerequisite for academic success and participation in society. Research shows that compensatory aids in the form of assistive technologies for individuals with reading and writing difficulties are particularly important in learning contexts. This study examined similarities and differences in students’ text quality and text length when typing with keyboard compared to when using a particular type of assistive technology in the form of a speech-to-text program. The study comprised of 41 Swedish middle school pupils. The results showed that using speech recognition software, whereby students are allowed to produce text by speaking instead of typing, generates both longer texts and higher-quality texts. Speech-to-text programs were also significantly more time efficient. Based on these results, speech recognition technology can bring educational benefits. The results are discussed based on previous research and methodological limitations. More research is needed, among other things, in order to understand how long-term use of assistant technology can affect students’ writing ability. assistive technology speech-to-text speech recognition programme dictation transcription reading and writing difficulties word decoding reading index LäSt writing text quality text length assisterande teknik tal-till-text taligenkänningsprogram diktering läs- och skrivsvårigheter dyslexi ordavkodning läsindex LäSt skrivande textkvalitet textlängd Psychology Psykologi Pedagogy Pedagogik Applied Psychology Tillämpad psykologi

1

Page generated in 1.0015 seconds