<p>Syftet med denna studie är att försöka förstå vilka ideal som påverkar grundskoleflickors självbild.</p><p>Metoden vi använt oss av, har bestått av kvalitativa intervjuer, genom vilka vi har intervjuat nio grundskoleflickor enskilt.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att dagens flickor är på väg att bli mer jämlika pojkar, än tidigare. De uppfattar sig inte som ett andra kompletterande kön, utan vill själva bejaka sina egna intressen, och själva ta ansvar för sina liv. Dessa flickor har som ambition att ta livet och världen i besittning, såsom aldrig tidigare.</p>

Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier är det, på grund av de stora psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonåren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning påvisar att den ständiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavärlden, förvärrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonåriga flickor tänker kring vikt med fokus på kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanställdes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rädsla för att gå upp i vikt, osäkerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press. Resultatet stämde överens med utvecklingsteorierna och tidigare forskning, vilket visar att flickornas tankar kring vikt och kropp kan förklaras av utvecklingsskedet de befinner sig i. På grund av det smala kroppsideal som förmedlas i vårt samhälle förstärks dock innehållet i deras tankar vilket kan leda till ohälsa hos flickor i fjortonårsåldern.

Explanations for Latinas high fertility levels have been centered in terms of current or actual fertility, as measured by children ever born (CEB). However, studies of this nature have failed to utilize methods appropriate for evaluating a count variable, such as CEB. Even fewer analyses have incorporated "ideal" fertility as an explanatory factor of actual fertility, particularly in the case of Latinas. In this thesis, multiple Poisson and zero-inflated Poisson regression models are used to assess the impact of independent factors on ideal and actual fertility among Latinas, as compared to white women. In the comparative analyses of ideal and actual fertility (CEB), the independent variables in demographic composition (marital status), socialization factors (mother's CEB and church attendance), socioeconomic and employment status (education and employment) and fertility history and intentions (abortions) are found to be consistently, significantly related to both ideal and actual fertility. More importantly, women have higher intended than actual fertility. The fact that Mexican women have been able to realize their fertility intentions provides a better understanding of the fertility behavior of Latinas. This means that Latinas actually want the larger numbers of children that they are having.

No description available.

In this thesis, I argue that David Hume’s political philosophy is centrally focused on the prospect of social reform. The conception of justice and politics he develops out of his theories of virtue and moral psychology stresses the pervasive effects of institutions on individuals’ abilities to live decent lives and provides criteria for determining the relative success of such institutions. While Hume’s political philosophy has been interpreted as justifying a society’s status quo, I demonstrate that the principles of merit, need, and equality—commonly considered core principles of social justice—each play a vital role in his view of what constitutes a healthy, stable society. In particular, I contend that Hume’s emphasis on institutions guaranteeing equal protection of basic rights, the role of the common good in the moral justification of political institutions, and the material and social circumstances of equality that make the institution of justice possible, suggest that social reform is a central concern of his theory of justice and politics.

I dagens allt mer virtuella samhälle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte längre kräver fysisk närvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan på ett enkelt tillvägagångssätt styra de intryck vi vill förmedla. Denna uppsats bygger på materialinsamling från en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer där fiktiva Facebook-profiler tillämpas som stimulusmaterial. De teoretiska utgångspunkterna är Erving Goffman och Anthony Giddens identitetsteorier. Uppsatsen har som syfte att undersöka hur respondenterna ser på de fiktiva individernas identitetsskapande på Facebook, samt att undersöka i vilken utsträckning respondenterna uppfattar skillnader i typ av informationsdelande mellan de olika fiktiva Facebook-profilerna. Detta syfte mynnar ut i följande frågeställningar: Vilken eller vilka funktioner på en användares personliga Facebook-profil anser respondenterna är som mest avgörande vid en identitetsbedömning? I vilken mån uppfattar respondenterna att individerna i de fiktiva profilerna är transparenta i sitt informationsdelande på Facebook? Hur stor roll spelar bekräftelse från omvärlden vid en bedömning av en Facebook- användares identitet enligt respondenterna? Resultaten visar att den funktion som är absolut mest tillämpad av respondenterna för att bedöma en Facebook-identitet är de bilder som finns på individens personliga sida. Resultaten tyder även på att det finns ett samband mellan uppfattad transparens, behov av bekräftelse för att se trovärdig ut, samt det som Goffman benämner ”idealtypen”. Resultaten verkar visa att ju närmre individens informationsdelande befinner sig ”idealtypen”, desto mindre bekräftelse krävs från omvärlden för att uppnå trovärdighet. Utöver detta verkar betraktarna dessutom bli mindre misstänksamma gällande individens transparens i sitt informationsdelande om individen befinner sig nära denna ”idealtyp”.

This qualitative thesis analyses the development of Marxian thought on riots and revolution in the works of Slavoj Žižek and Alain Badiou. Due to the structural limitations of this essay, the research has been limited to a comparison between Karl Marx’s The Eighteenth Brumaire of Louis Bonaparte and a selection of Žižek and Badiou’s works. Furthermore, the scope of the essay focuses on two material events; the coup d’état of Louis Bonaparte and the England riots of 2011. The comparison was concretised through the usage of Ludvig Beckman’s model for idea analysis and the method of ideal types. This study demonstrated how the modern theorists remain loyal to Marx’s basic analysis of society and concepts such as alienation and exploitation. However, the deterministic and eschatological aspects of Marx’s philosophy have been abandoned for a less ineluctable history, and resonate more towards the Hegelian notion of an open history. This study has also elucidated and cemented the vital importance of the material circumstances in a historical materialist study; moreover, it has revealed the necessity for the modern theorists to reinvent and radicalise a number of Marx’s original concepts for the modern world. Žižek and Badiou also contest Marx’s insistence on the requisite nature of violent revolution, and promote the politics of subtraction as an alternative.

国立情報学研究所で電子化したコンテンツを使用している。

Thesis--University of Florida. / Description based on print version record. Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 328-332).

Ämnet idrott och hälsa har genom åren ifrågasatts och det har diskuterats huruvida ämnet egentligen är ett bildningsämne. Kroppsideal är sedan år 2011 en explicit uttalad del av ämnesplanen (Skolverket, 2011) vilket tydliggör att ämnet består av både färdigheter i och kunskaper om. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa undervisar om kroppsideal och hur ett sådant undervisningsinnehåll kan förverkligas genom olika undervisningsmetoder. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar på gymnasieskolor i Umeå eller Sundsvalls kommun. Analysmetoden fenomenografi användes för att tolka den insamlade empirin. Resultatet visade att den vanligaste undervisningsmetoden var klassdiskussioner och att ämnet examinerades muntligt antingen genom diskussioner eller gruppresentationer eller skriftligt genom reflektionsuppgifter. Lärarna fann svårigheter med att prioritera området kroppsideal.