Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att främja bästa möjliga livskvalitet för människor drabbade av obotlig, livshotande sjukdom. För att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt för patienter och närstående krävs en helhetssyn på människan där hänsyn tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och att vården ges utifrån patientens önskemål. Sjuksköterskor har ett betydelsefullt omvårdnadsansvar i vården av svårt sjuka och döende patienter, men ansvaret kan se olika ut beroende på var patienten vårdas. I Sverige sker cirka en tredjedel av alla dödsfall varje år på sjukhus, i en miljö vars huvudsakliga fokus är att rädda liv. Palliativ vård är en grundläggande rättighet för alla människor och sjukvården har ett ansvar att ge en god, säker, jämlik och individanpassad vård, oavsett var patienten vårdas. Trots detta har den palliativa vården på sjukhus visat sig vara otillräcklig ur många perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors syn på sitt omvårdnadsansvar i vården av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes på ett systematiskt sätt. Artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL.12 vetenskapliga originalartiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades och resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades. Det första handlade framför allt om känslor av osäkerhet i rollen och ansvaret relaterat till kunskaps- och erfarenhetsbrist och det andra om ansvaret att ge en helhetsvård utifrån patientens behov och önskemål, ofta svårt i en akut vårdkontext. Det tredje temat beskrev att sjuksköterskorna ofta fick kämpa sig till ett samarbete, att deras profession inte alltid togs på allvar och att ansvaret att bygga tillitsfulla relationer med patienter och närstående krävde förutsättningar som inte alltid fanns. Sista temat handlade om ansvaret att företräda patienterna och viljan att göra det bästa möjliga för patienter och närstående. Samtliga teman beskrev faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att ta sitt omvårdnadsansvar. Slutsats: Det finns en önskan och strävan hos sjuksköterskorna i litteraturöversiktenatt vården i livets slutskede ska vara den bästa möjliga, men de saknar många gånger rätt förutsättningar för att ge en god vård utifrån ett palliativt förhållningssätt. För att kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov behöver sjuksköterskorna mer utbildning och kunskap, tid samt ett bättre teamarbete professionerna emellan. / Background: Palliative care is an approach aimed to improve quality of life for patients with serious, life-threatening illness. To optimize the time for patients and their families the care should be provided through the integration of physical, psychological, social and spiritual needs and health professionals that pay special attention to the preferences of individuals. Nurses have a significant responsibility in the care of the terminal ill, and the responsibility can look different depending on where the patients are cared for. In Sweden, about a third of all deaths occur in hospitals, in an environment whose main focus is to save lives. Palliative care is a basic human right and healthcare has a responsibility to give a good, secure, equal and person-centered care, regardless of where the patients are cared for. Despite this, the hospital palliative care has been shown as insufficient in many perspectives. Aim: The aim was to describe nurses’ view of their responsibility in the end-of-life care in hospitals. Method: A qualitative literature review was made in a systematic way. Articles were sought with relevant search terms in the PubMed and CINAHL databases. 12 scientific original articles were included, quality reviewed and analysed and the result was compiled with thematic content analysis. Results: Four main themes crystallised. The first was mainly about feelings of uncertainty in the role and responsibility related to lack of knowledge and experience. The second was about the responsibility to provide comprehensive care based on the patient’s needs and wishes, often difficult in an acute care context. The third theme described that nurses often had to fight their way to a collaboration, that their profession was not always taken seriously and that the responsibility to build trusting relationships with patients and loved ones required conditions that did not always exist. The last theme was about the responsibility to represent patients and the desire to do the best possible for patients and loved ones. All themes described factors that affected the nurse’s ability to assume her nursing responsibilities. Conclusion: There is a desire and ambition among the nurses in the study that end-of-life care should be as good as possible, but they often lack the right conditions to provide good care based on a palliative approach. To meet the patient's physical, mental, social and existential needs, nurses need more education and knowledge, time and better teamwork between the professions.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(工学) / 甲第23183号 / 工博第4827号 / 新制||工||1754(附属図書館) / 京都大学大学院工学研究科都市環境工学専攻 / (主査)教授 酒井 伸一, 教授 田中 宏明, 准教授 平井 康宏 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Philosophy (Engineering) / Kyoto University / DFAM

No description available.

Bakgrund: Livets slutskede innebär den sena fasen inom palliativ vård. Tidigare forskning beskriver att patienter och anhöriga upplever tillfredsställelse med vården som ges i livets slutskede. Både patienter och anhöriga beskriver att de uppskattar när sjuksköterskor och vårdpersonal strävar efter att bygga en god relation, där hens behov tillgodoses i livets slutskede. Sjuksköterskan har som ansvar att främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna erfor att i en relation var det betydelsefullt att tillgodose patienters behov och önskemål. Att främja patientens välbefinnande erfors som en viktig del vid vårdandet i livets slut. De erfor också att ha ett samtal innebar att bjuda in och vara närvarande i samtalet med patienten. Sjuksköterskorna erfor också tacksamhet där de var stolta och nöjda över den vård patienter fick. Sjuksköterskorna erfor också känslomässiga begränsningar när brist på kunskap och erfarenheter, tidsbrist samt hög arbetsbelastning förekom vid vårdandet i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning som att vara närvarande och emotionellt involverade i vårdandet vid livets slut. / Background: The end-of-life intends the late phase of palliative care. Previous research describes that patients and their relatives experience satisfaction with the care provided at the end-of-life. Both patients and their relatives describe that they appreciate when nurses and caregivers aim to build a good relationship, where their needs are met at the end-of-life. The nurse is responsible for promoting health, preventing illness and ease suffering. Aim: To describe the nurses experiences of care for patients at the end-of-life on a care ward. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: The results showed that the nurses experienced that in a relationship it was important to meet the patients' needs and wishes. To encourage the patient's well-being is experienced as an important part of the end-of-life care. They also experienced that having a conversation meant to invite and being present in the conversation with the patient. The nurses also experienced gratitude where they were proud and satisfied with the care the patients received. The nurses described that lack of knowledge and experience, lack of time and high workload are experienced as limitations at the end-of-life care. Conclusions: Nurses experienced caring for patients at the end-of-life in a care ward such as being present and emotionally involved in the caring at the end-of-life.

La thèse s’intéresse au quotidien de personnes atteintes de trouble neurocognitif (TNC) majeur, de type Alzheimer ou autre, au stade très avancé (qui ne sont plus en mesure de s’exprimer verbalement) et qui demeurent en Centre d’hébergement et de soins de longue durée (CHSLD). Mobilisant un cadre interactionniste, la thèse s’articule autour du concept de personhood, en tentant de saisir si et comment ces résidents vulnérables sont considérés comme des personnes à part entière. La conceptualisation du personhood qui est proposée se décline en trois dimensions : la reconnaissance du statut de personne; la reconnaissance d’une identité individuelle unique; et l’adaptation de l’approche d’intervention, centrée sur la personne. La méthodologie repose sur une approche ethnographique échelonnée sur 18 mois qui met à profit 3 sources principales de données: 1) une observation participante sous forme d’accompagnements individuels auprès de 8 résidents, totalisant près de 200 heures; 2) une documentation photographique des résidents accompagnés et de leur quotidien (plus de 80 photos); ainsi que 3) des entretiens semi-directifs auprès de 7 proches et de 13 membres du personnel.  Les résultats mettent en lumière un contexte organisationnel marqué par l’insuffisance de personnel et l’alourdissement des tâches, une réalité qui se traduit pour les résidents atteints de TNC majeur au stade avancé par des contacts sociaux qui se font rares en dehors des épisodes de soins. Le personhood de ces résidents est profondément marqué par l’incertitude et l’ambivalence des gens qui les côtoient au quotidien (proches et membres du personnel) quant à leur statut de personne - et même de « vivant ». La thèse propose une typologie de l’identité, qui se décline en diverses conjugaisons de l’« identité pré-diagnostique » (la personne qu’on a toujours connue) et de l’« identité actuelle », marquée certes par les pertes mais révélant aussi aux observateurs attentifs une personnalité et des besoins bien individuels.  La thèse permet d’alimenter les connaissances théoriques autour du concept de personhood à un stade avancé des TNC majeurs et de repenser l’intervention possible auprès de ces résidents en termes d’accompagnement et de présence. Elle aborde aussi la question de la fin de vie de ces citoyens, notamment en lien avec les réflexions sociales en cours autour de l’accès des personnes inaptes à l’aide médicale à mourir. / The thesis focuses on the daily lives of people with Alzheimer's or other types of dementia, who have reached the very advanced stages (no longer able to express themselves verbally) and who reside in long-term care homes (CHSLD). Mobilizing an interactionist framework, the thesis revolves around the concept of personhood, trying to grasp if and how these vulnerable residents are considered as persons in their own right. The proposed conceptualization of personhood includes three dimensions: recognition of a status as a person; the recognition of a unique individual identity; and the adaptation of the intervention approach, centered on the person. Methodology is based on an 18-month ethnographic approach that draws on 3 main sources of data: 1) participant observation in the form of individual pairing to 8 residents, totaling nearly 200 hours; 2) photographic documentation of accompanied residents and their daily lives (more than 80 photos); as well as 3) semi-structured interviews with 7 relatives and 13 staff members. Results highlight an organizational context marked by insufficient staffing and increased workload, a reality that translates into scarce social contacts outside the episodes of care for residents with severe Alzheimer's. The personhood of these residents are deeply impressed by the uncertainty and ambivalence of the people around them (relatives and staff members) about their status as a person - and even as "living". The thesis proposes a typology of identity in advanced dementia, which comes in various combinations of "pre-dementia identity" (the person we have always known) and "current identity", which is marked by losses but which can also reveal to attentive observers very unique personality and needs. The thesis contributes to theoretical knowledge around the concept of personhood in advanced dementia and to rethink possible interventions with these residents in terms of individual support and presence. It also addresses the issue of the end of life of these citizens, particularly in connection with the ongoing social reflections around the access of incapable people to medical assistance in dying.

The number of individuals aged more than 65 years in the United States and their life expectancy has been increasing in the past decades. In spite of the presence of federal and accreditation policies recommending completion of advance directive documents by patients admitted to health care settings, advance directive completion rates are low in most health care organizations. The purpose of this study was to determine the level of advance directive completion among home health patients. The health belief model provided the theoretical framework that guided this study. A retrospective chart review was carried out in a home health agency with about 51 patients. Demographic details, including age, gender, ethnicity, nature of illness and type of health insurance were collected. Descriptive statistics were used to determine the percentage of home health patients with existing advance directives and those who do not have an advance directive. The study revealed that only 25% of the patients in the home health care agency had a completed advance directive. The finding indicate a disconnect between the recommended and the actual practice with regards to end of life issues. There is a pressing need for more complete documentation of the patient's desires and wishes regarding end of life care at home health care facilities. Documenting the patient's end of life preferences and wishes may potentially ease the decision-making process, making the end of life days less stressful for the patients and their families at the same time promoting the provision of personalized health care at the end of life.

Cette thèse fournit des clés pour mesurer, améliorer et piloter la performance de circularité de produits industriels à différentes échelles d’implémentation de l’économie circulaire (micro, meso, macro). Plusieurs indicateurs de circularité y sont expérimentés au travers d’un cas d’étude industriel et une analyse critique de ces indicateurs est effectuée au regard, entre autres, du paradigme de l’économie circulaire, et de leur intégration dans les pratiques industrielles de (re)conception et développement de produits et services. Dans le même temps, en réponse au nombre croissant d’indicateurs de circularité développés, de périmètres et d’ambitions inégales, une taxonomie d’indicateurs de circularité est proposée dans le but de clarifier le flou actuel autour de cette nébuleuse d’indicateurs de circularité. Cette classification ordonnée d’indicateurs est accompagnée de son outil informatique d’aide à la sélection afin de faciliter leurs usages appropriés. Un nouvel indicateur de circularité est également développé et expérimenté, puis des recommandations pour le développement d’indicateurs futurs sont discutées. Bien que les indicateurs évoqués dans la thèse aient pour vocation à être utilisés pour tout type de secteur, l’industrie des véhicules lourds en est le cadre d’application. En effet, en l’absence de réglementation européenne sur la fin de vie de ces véhicules, il s’agit d’identifier, de questionner et de tester les leviers d’actions que cette industrie peut activer pour améliorer sa performance dans une perspective d’économie circulaire.Tout d’abord, les meilleures pratiques et les défis actuels de l’industrie des véhicules légers et des véhicules lourds sont mis en exergue au regard des quatre pierres angulaires de l’économie circulaire définis par la Fondation Ellen MacArthur (conception circulaire, nouveaux modèles d’affaires, logistique inversée, écosystème) et des quatre boucles principales du modèle circulaire (maintenance, réutilisation, reconditionnement, recyclage). Ces pratiques exemplaires sont synthétisées au sein d’un guide de deux pages pour faciliter leur diffusion et adoption par les praticiens industriels désirant mettre en oeuvre de tels modèles de circularité. Par la suite, une étude industrielle pilote a été menée avec un constructeur d’engins de manutention cherchant à développer son activité de reconditionnement d’engins en fin de vie. Inspiré par des investigations sur le terrain couplé à un état de l’art étendu, une modélisation multi-échelles – a) engin et composants clés, b) processus de démantèlement, c) filières de valorisation – a permis (i) de proposer et de valider une amélioration (en temps et en ressources) des opérations de démontage d’un point de vue organisationnel et technique, (ii) d’effectuer une analyse économique et environnementale des activités de démantèlement et de valorisation. Un premier outil d’aide à la décision a également été conçu pour accompagner l’industriel dans la valorisation optimale de son engin en fin de vie. Des réflexions sur la généralisation et transposition des approches développées à d’autres engins ou secteurs sont données, ainsi que des pistes de recherche prometteuses pour accomplir davantage la transition vers une économie circulaire – effective, efficiente et durable. / Implementing circular economy practices is increasingly acknowledged as a convenient solution to meet the goals of sustainable development. Meanwhile, there is at present no recognized way of measuring how effectively a region or a company is in making the transition to a circular economy, nor holistic monitoring tools for supporting such a process. New methods and tools are required to support industrial practitioners in their transition towards more circular practices, as well as to monitor the effects of circular economy adoption. In absence of regulations addressing the end-of-life management of their fleet, the heavy vehicles industry is both a challenging and promising industrial sector – of huge economic and environmental importance, but barely addressed from a research perspective – that needs to be boosted in its move to a more circular economy. An in-depth preliminary study reveals indeed huge potential to develop circular strategies and solutions in the heavy vehicles sector. This research explores the improvement potential for closing industrial material and components loops.On this basis, the objectives of the present Ph.D. thesis are: to provide an integrated and comprehensive framework to measure, improve and monitor the circularity performance of complex industrial systems; to identify the best mechanisms and action levers to close the loop on heavy vehicles and associated key components - providing thus decision-making support for the end-of-life management of heavy vehicles. At the intersection of design engineering and industrial ecology, this Ph.D thesis - by articles - aims to provide new meaningful insights both for academics and industrial practitioners. In fact, for each chapter, academic publications and industrial deliverables are given, illustrating and disseminating both theoretical contributions and practical implications. For instance, it includes: a proposed taxonomy of circularity indicators and its associated selection tool; an experimentation and critical analysis of several circularity indicators on a heavy vehicle’s key component; the design of a multi-tool methodology to model, simulate and quantify the impact of potential circular strategies; an industrial pilot study on an end-of-life heavy vehicle, dealing with the techno-economic and environmental analysis of possible recovery options.

No description available.

Bakgrund: Vård av barn i palliativt skede upplevs påfrestande och emotionellt tungt. Det är en vårdform som kräver trygg personal och tydliga riktlinjer vilket tidigare forskning visat att sjuksköterskor kan uppleva sig sakna. Detta trots att sjuksköterskans centrala roll då barn vårdas palliativt i livets slutskede medger möjlighet att göra skillnad för barn och familj. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn palliativt i livets slutskede. Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer som genomfördes digitalt med sjuksköterskor (n=11) som rekryterats via bekvämlighets- och snöbollsurval varefter data analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i identifiering av fyra kategorier som belyser sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn palliativt i livets slutskede: Känslan av att inte räcka till, Känslan av att bli personligt involverad, Känslan av att vara förberedd och Känslan av ett fungerande team. Konklusion: Om än det upplevdes känslomässigt påfrestande att vårda barn palliativt i livets slutskede så övervägde känslan av att ha gjort skillnad vilket sjuksköterskorna upplevde givande. Det var känslomässigt påfrestande att acceptera att ett barn skulle behöva dö och när känslan av att inte räcka till infann sig försvårades vårdandet om något än mer. Det som gjorde det hela uthärdligt var privilegiet att få göra barnets sista tid så fin som möjligt och därmed bidra med något meningsfullt. / Background: Palliative care of children is a arduous and weary experience. It is a kind of care that requires secure personnel and clear guildelines, which previous research has shown that some nurses feel are lacking. This despite that being a nurse in the palliative care of children in the end of life m­­akes it possible to make a difference for both the child and the family. Purpose: The purpose of this study was to illustrate how nurses experience palliative care of children in the end of life. Method: Data was collected via semi-structured interviews performed digitally with nurses (n=11) that were recruited via convenience- and snowball sampling. The data was then analysed using the method for qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in identifying four categories that illuminates nursers experience of palliative care of children in the end of life; the Feeling of not being able to do enough, the Feeling of getting personally involved, the Feeling of being prepared and the Feeling of a working team. Conclusion: Though it was emotionally wearing to care for children palliatively in the end of life, it was also rewarding to have made a difference. It was emotionally straining to accept that a child would have to die and the feeling of not being able to do enough complicated the care further. What made it more bearable was the privilege of being able to make the childs final time as pleasant as possible and thereby contribute to something meaningful.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform flertalet patienter är i behov av världen över. Palliativ vård förekommer inom alla vårdformer varpå majoriteten av sjuksköterskor träffar på patienter i livets slutskede någon gång under yrkeslivet. Sjuksköterskans erfarenheter ämnas undersökas för att se om dessa påverkar palliativ vård och dess kvalitet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter som erhåller palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt samt dataanalys genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 10 originalartiklar inkluderades. Två huvudkategorier identifierades; Sjuksköterskans arbetsmiljö, med subkategorier Emotionell påverkan och Stöd till sjuksköterskan, samt Sjuksköterskans kompetens, med subkategorier Kunskap om livets slutskede och Etiska aspekter. Resultatet pekar på att palliativ vård får sämre kvalitet på grund av sjuksköterskans höga arbetsbelastning och låg kunskapsnivå inom området bland sjuksköterskor. Sjuksköterskans hälsa drabbas av hög arbetsbelastning och när sjuksköterskan ställs inför etiska aspekter som är svåra att ta ställning till. Slutsats: Palliativ vård behöver mer utrymme i sjuksköterskeutbildningen och sjuksköterskor behöver mer tid för debriefing och stöd. Mer forskning skulle behövas på nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter för att se vilka utbildningsinsatser som bäst gynnar kvaliteten på palliativ vård och göra sjuksköterskor mer bekväma med palliativ vård. / Background: Palliative care is needed by a large group of patients all over the world. Palliative care is given in all forms of care and the majority of nurses will meet patients that receives end of life care during their professional career. The nurse’s experiences will be examined to see if they affect palliative care and the quality of it. Aim: The aim is to describe the nurse’s experiences from caring patients that receive palliative nursing care. Method: General literature review with data analysis through qualitative analysis.  Results: 10 original articles was included. Two main categories were identified; The nurse’s working environment, with subcategories Emotional affection and Support to the nurse, and The nurse’s competence, with subcategories Knowledge about end of life care and Ethical aspects. The result shows that palliative care is given with lover quality due to the nurse’s high work load and nurse’s limited knowledge about palliative care. The nurse’s health is affected by the high work load and when the nurse is faced with ethical aspects that are difficult to manage.  Conclusion: Palliative care needs to be involved in the curriculum for the nursing program and nurses need to be able to have debriefings and get support at work. There’s a need for more research on newly graduated nurses and nursing students to conclude what kind of education would be needed to provide palliative care with higher quality and make nurses more comfortable with palliative care.