Bakgrund: Sjuksköterskor har en viktigt roll inom palliativ vård i livets slut, där de inte bara möter och stöttar patienter utan även de närstående. Kunskap om närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slut kan bidra till ökad insikt om deras behov och kan skapa en tryggare vårdsituation för både närstående, patienter och sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livet slut. Metod: En litteraturstudie av tio kvalitativa artiklar om närståendes upplevelser. Resultat: Resultatet visade likheter som tydde på att närstående upplevde att tidig information var viktigt för att få möjlighet att förbereda inför en patients död. Resultatet visade att engagemang och attityder hos vårdpersonal hade betydelse för hur närstående upplevde sig sedda och trygga. Skillander i resultatet var exempelvis närståendes upplevelse av att vara delaktiga och vad som fick dem att känna besvikelse. Slutsats: Närstående upplevelser av palliativ vård i livets slut kan se olika ut och därför finns olika behov för sjuksköterskor att tillgodose. Genom att ta del av närståendes upplevelser av vård i livets slut kan en ökad förståelse skapas för hur vård i livets slut kan förbättras.

Bakgrund: De flesta som dör är gamla och sjuka och många dör på sjukhus. En del döende patienter är rädda och ensamma och behöver stöd från andra samt utrymme att tala om sina tankar och känslor. På sjukhus arbetar sjuksköterskan i team med andra och leder omvårdnadsarbetet och i sjuksköterskans roll ingår det att vårda döende patienter.Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som inkluderar 10 vetenskapliga artiklar, 9 kvalitativa och 1 kvantitativ, från CINAHL Complete och PubMed. Dataanalys enligt Friberg.   Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att de visste vad en god vård för döende patienter innebar och vad som krävdes för att ge det, exempelvis närvaro, att skapa en relation, respekt och samtal med patient och närstående. Samtidigt förhindrades sjuksköterskorna att utöva en god vård, på grund av olika faktorer, vilket ledde till bland annat känslor av maktlöshet och skuld hos sjuksköterskorna. Sammanfattning: När sjuksköterskor förhindras att utöva en god vård innebär det en risk för patientsäkerheten samt en risk för ett ökat lidande hos patienter. Sjuksköterskor riskerarar också att drabbas av moralisk stress och utmattningssyndrom på grund av det, vilket kan ha en negativ påverkan på deras hälsa samt leda till att sjuksköterskor lämnar sin arbetsplats eller byter yrke. / Background: Most people who die are old and sick and many die in hospitals. Some dying patients are scared and lonely and need support from others as well as space to talk about their thoughts and feelings. In hospitals, the nurse works in teams with others and leads the nursing work, and the nurse´s role includes caring for dying patients. Aim: To describe nurses' experiences of caring for dying patients in hospitals. Method: A literature review including 10 scientific articles, 9 qualitative and 1 quantitative, obtained from CINAHAL Complete and PubMed. Analyze according to Friberg.  Results: The nurses felt that they knew what good care for dying patients meant and what was required to provide it, for example presence, to create a relationship with the patient, respect and conversation with the patient and relatives. At the same time, the nurses were prevented from providing good care, due to various factors, which led to, among other things, a sensation of powerlessness and guilt among the nurses.  Conclusion: When nurses are prevented from providing good care, it entails a risk to patient safety and can increase the suffering of patients. Nurses are also at risk of suffering from moral stress and fatigue syndrome because of it, which can have a negative impact on their health and lead to nurses leaving their workplace or changing professions.

Bakgrund: Intensivvården är en högteknologisk miljö och är utformad för att kunna rädda liv. Trots det avlider omkring 3–4000 patienter årligen på intensivvårdsavdelningar i Sverige, vilket har föranlett till att vård i livets slutskede börjat uppmärksammas inom intensivvården. När beslut tagits om att avbryta livsuppehållande behandling blir omvårdnaden det centrala i vårdandet, och målet är att skapa bästa möjliga livskvalitet för patienten och de närstående samt ett värdigt avslut.  Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio intensivvårdssjuksköterskor. Insamlat datamaterial analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier; att övergå till vård i livets slutskede, att vårda till livets slut och att främja ett patientsäkert vårdande. Dessa kategorier återger intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede, och resultatet visar tydligt att det finns en vilja att skapa ett värdigt slut för patienten och de närstående.  Slutsats: Det finns en enighet i att det är viktigt att känna sig säker och kompetent i sin yrkesroll för att kunna ge god och värdig vård i livets slutskede. Det föreligger ett behov av utbildning, tydliga rutiner och konkreta riktlinjer som skulle kunna öka patientsäkerheten och säkerställa en god vårdkvalitet. Fortsatt forskning kring vård i livets slutskede inom intensivvård skulle dessutom ytterligare kunna utveckla och förbättra vården samt stärka intensivvårdssjuksköterskans professionella roll. / Background: The intensive care unit is a high-technological environment and designed to save lives, despite this about 3–4000 patients die annually in intensive care units in Sweden, which have led to the attention of end-of-life care in intensive care. When a decision is made to withdraw life-sustaining treatment, nursing becomes central and the goal is to create a good quality of life for the patients and the relatives and a dignified end of life.  Aim: To highlight intensive care nurses’ experiences of providing end-of-life care. Method: A qualitative method with semi-structured interviews with ten intensive care nurses was used to conduct the study. Collected data were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The result consists of three categories; the transition to end-of-life care, to care to the end-of-life and to promote patient-safe care. These categories reflects the experiences of providing end-of-life care among intensive care nurses, and the results clearly demonstrates that there was a common will to create a dignified end-of-life for the patient and the relatives. Conclusion: There is a consensus among the intensive care nurses that it is important to feel secure and competent in the professional role in order to provide good and dignified end-of-life care. Furthermore, there is a need for education, clear routines and concrete guidelines that could increase patient safety and ensure a good quality of care. In addition, further research on end-of-life care in the intensive care unit is necessary, and could improve care and strengthen the professional role of the intensive care nurse.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges under sista tiden i en patients liv och målet är att lindra och främja välbefinnande för en god vårdkvalitet i livets slutskede. Sjuksköterskor i palliativ vård har ett stort ansvar gentemot både patienter och närstående. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar inkluderades och analyserades i tre steg. Resultat: Sjuksköterskor i palliativ vård är i behov av utbildning om den palliativa vårdens centrala områden för att bemöta och uppfylla kraven för en god vårdkvalité. De emotionella känslor som kan uppstå i vårdandet av patienter i livets slutskede påverkar arbetet och de erfar att stöd och samarbete mellan arbetskollegor, läkare och andra vårdgivare kan bidra till en bättre palliativ vård. Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ vård är i behov av kontinuerlig utbildning, lära sig kommunikationsstrategier samt ha en bra samverkan mellan olika professioner och andra vårdinrättningar för att kunna erbjuda en god, säker och personcentrerad vård erbjudas in i det sista. / Background: Palliative care defines as care given under the last period of the patient’s life and the goal is to alleviate and promote the patient's well-being for a good quality of care in the final stages of life. In palliative care, the nurse has a big responsibility, towards both the patient and relatives. However, the patient and relatives' experiences of palliative care are not always good. Aim: The aim of this thesis was to create an overview of nurses' experiences in palliative care. Method: A general literature review with a qualitative approach was performed. five qualitative and five quantitative articles were included and analyzed in three steps. Findings: Nurses in palliative care are in need of education on the central areas of palliative care in order to meet and fulfill the requirements for good quality care. The emotional feelings that could arise in the care of patients at the end of life affected the nursing and they experienced that support and cooperation between work colleagues, doctors and other caregivers could contribute to better palliative care. Conclusion: Nurses in palliative care are in need of continuous training, learn communication strategies and have a good collaboration between different professionals and other care institutions to be able to offer a better, safe and person-centered care to the end.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning vårdar de allra sjukaste patienterna, som på grund av sjukdomens svårighetsgrad inte kan vårdas på en vårdavdelning. Den avancerade och högteknologiska miljön är för många människor främmande och skrämmande och kan i kombination med att behöva bekanta sig med tanken på att patienten kan avlida kan upplevas påfrestande för närstående. Med närstående menas de personer som patienten uppger som sina närmaste. I Sverige tillämpas nationellt vårdprogram utvecklat av Socialstyrelsen, där närståendestöd utgör en viktig del.  I och med covid19-pandemin har ett behov uppstått att vårda i livets slut, särskilt inom intensivvård där många svårt sjuka i Covid-19 vårdas. Intensivvårdssjuksköterskan ska kunna bemöta sorg, ge stöd samt delge närstående information om vård i livets slut. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av vård i livets slut på en intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat genererade fyra kategorier: Kommunikation, Viljan att få vara delaktig, Att få rätt stöd i en svår situation samt En vårdmiljö som påverkar. Slutsats: Närståendes upplevelser av vård i livets slut handlar om den högteknologiska miljön som deras närstående vårdas i, men också om kommunikation och stöd från vårdpersonal samt sin egen delaktighet. Närstående önskar tydlig och ärlig kommunikation, erbjudas att vara delaktiga i beslut och omvårdnad, förstå den högteknologiska miljön samt erbjudas stöttning både andligt och emotionellt. / Background: An intensive care unit cares for the most ill patients, who due to the severity of the disease cannot be cared for in a regular hospital ward. The advanced and high-tech environment is foreign and sometimes frightening to many people and in combination with getting aware of the fact that the patient may die can be experienced as stressful for the next of kin. By next of kin means the persons whom the patient states as their nearest and dearest. In Sweden, a national care program developed by the National Board of Health and Welfare is applied, where support for the next of kin is an important part. Due to the Covid-19 pandemic, a need to provide care at the end-of-life has increased, especially in intensive care units where many seriously ill people in Covid-19 are cared for. The intensive care nurse must be able to respond to grief, provide support and provide next of kin with information about care at the end of life. Aim: To describe next of kin’s experiences of end-of-life care in an intensive care unit.  Method: Systematic literature review with an inductive approach. The collected data of this study has been analyzed using qualitative content analysis. Results: This study generated four categories: Communication, willingly to participate, To get support in a demanding situation and A caring environment that effects. Conclusion: Relatives' experiences of end-of-life care are about the high-tech environment in which their relatives are cared for, but also about communication, support from caring staff and family members own participation. Relatives want clear and honest communication. Family members wants to be offered to be involved in decisions and care, understand the high-tech environment and are offered support both spiritually and emotionally.

Purpose –The purpose of this research is to increase knowledge about how a led fitting impacts the environment. To be able to fulfil the purpose, it has been broken down into four research questions: • RQ1: What is the environmental impact during transportation? • RQ2: What is the environmental impact during the use phase? • RQ3: What is the environmental impact during the end of life phase? • RQ4: How can the environmental impact be decreased? Method: The authors worked abductive in the relation between theories and empirical data. The authors conducted a case study at a Swedish company in Jönköping. The case study covers a Life Cycle Analysis (LCA). The LCA includes four different stages; goal, scope & boundary definition, life-cycle inventory analysis, life cycle impact assessment and interpretation. During the stages the authors carried out a pre study, interview, document study and calculations. To find out more information about the problem area a literature study was conducted. Theoretical material was received from books, peer review articles and reports. The literature study and the case study increased the authors knowledge to answer the research questions. Findings: The research findings indicate that transportation, Use- and end of life phase impact the environment in different amounts of greenhouse gases (CO2e). The transportation from production to customer stands for 0,16 kg CO2e, the use phase for 15,6 kg CO2e and end of life for 0,5 kg CO2e. The environmental impact can be decreased if companies both deal with the issue to make products more sustainable during the entire life cycle. The transportation’s environmental impact can be decreased through reduction of CO2 emission, which is the dominated greenhouse gases during road freight transportation. The use phase environmental impact can be decreased if adapting a more efficient consumption system. Another way to minimize the environmental impact is to offer and implement maintenance and repairing. The end of life environmental impact can be decreased by recycling or reuse the materials. Another way to lower the impact is to have a holistic perspective when choosing material. Lastly the impact can be decreased if companies, already in the design stage to think about the products last phase. Implications: The practical implications in this study is the case study. The case study contributed with knowledge about the environmental impact of a led fitting. The study has not contributed with any new theories. The study is based on a problem statement with already amount of existing theories and developed tools to calculate the environmental impact. Even if the study did not contribute theoretically, it strengthens already existing theories or statement from other researchers. Limitations: The research ability to generalize can be questioned since the research was limited to a single case study. This can affect the generalizability of the result. Keywords – Sustainability, Environmental impact, LCA, led fitting, Life cycle, use phase, end of life phase, transportation, Carbon dioxide equivalent (CO2e)

A linear model of consumption − produce-use-dispose − has constantly increased the pressure on the environment in recent decades. There has been a great belief that technology will solve the problem, but in many cases it is only partly contributing to the solution. For a full solution, the root causes of problems need to be identified. The drivers-pressures-state-impact-response (DPSIR) framework allows the drivers of a specific problem to be identified by structuring the causal relations between humans and the environment. A state/ impact-based approach can help identify pressures and drivers, and make what can be considered an end-of-pipe response. Rather than that mainstream approach, this thesis adopts a pressure-based driver-oriented approach, which could be considered a proactive approach to environmental resource management. In physical resource management, material flow analysis (MFA) is one of the tools used for communication and decision support for policy response on resource productivity and pollution abatement. Here, element flow analysis (EFA), a disaggre- gation of MFA for better mass balance, was applied in pollution control and resource management. The pressure-based driver-oriented approach was used to model element flows and thus identify the drivers of problems in order to improve pollution control and resource management in complex systems. In one case study, a source-storage-transport model was developed and applied in five lakes in the Stockholm region to identify the drivers of copper pollution by monitoring the state of the environment through element flow modeling linking diffuse sources and fate in the lakes. In a second case study, a system dynamics modeling approach was applied in dynamic element flow modeling of the global mobile phone product system to investigate the drivers for closing the material flow loop through a sensitivity analysis. In a third case study, causal loop diagram modeling was used for proactive resource management to identify root causes of a problem in a complex system (product systems of physical consumer goods) by qualitatively analyzing unintended environmental consequences of an improvement action. In the case study on lakes in the Stockholm region, the source-transport-storage model proved capable of predicting copper sources through monitoring the sediment copper content in the heavily copper-polluted lakes. The results also indicated how the model could help guide policy makers in controlling copper pollution. The system dynamics study proposed an eco-cycle model of the global mobile phone product system by tuning the drivers, which could lessen the pressures on resources by decreasing the resource demands for production and increasing resource recovery at product end-of- life. The causal loop diagram study showed that a broader systems approach is required to understand and identify the drivers for proactive resource management in a complex system, where improvement actions can lead to unintended consequences. / <p>QC 20150420</p>

Bakgrund När en närstående insjuknar i svår sjukdom och står inför palliativ vård i livets slutskede drabbas såväl patienten som dess närstående. Tidigare roller kastas om och känslor likt hjälplöshet och otillräcklighet blir ett faktum, inte minst hos de närstående vilka snart kommer att mista en nära vän eller familjemedlem. Närståendes närvaro vid den sista tiden i livet är betydelsefull för båda parter, men innebär även sorg både under sjukdomstiden och efter dödsfallet. Syfte Syftet är att belysa närståendes behov och upplevelser när en familjemedlem vårdas med palliativ vård i livets slut. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av systematisk översikt vilket beskriver aktuell forskning och kunskap inom det valda området. Sökning har utförts i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Närstående har ett stort behov av vårdpersonalens fysiska och emotionella närvaro. De upplever svårigheter att ta initiativ till samtal gällande döden och vad som väntar i samband med en närståendes bortgång. Genom god kommunikation kan närståendes behov av att känna sig delaktiga tillgodoses. Slutsats Närstående behöver inkluderas i den palliativa vården av patienten för att delaktighet ska främjas. Det finns även ett stort behov av att vårdpersonalen är påläst och vågar ta initiativ till förberedande samtal om döden. Egen tid för reflektion och samtal ansågs viktigt närstående och patienter emellan, men det är även viktigt för de närstående enskilt. / Background When a relative falls ill with a serious illness, and faces end-of-life care, both the patient and their relatives are affected. Previous roles are being changed, and feelings like helplessness and inadequacy become a fact, not least among those close to them who will soon lose a close friend or family member. The presence of close relatives at the last time in life is important for both parties, but also means grief both during the illness and after the death. Aim The aim of this study is to illustrate relatives’ needs and experiences in palliative care at the end of life. Method This is a structured literature study with elements from a systematic review which describes current research and knowledge within the chosen area. PubMed and CINAHL have been used to search for scientific articles. Results There is a huge need of physical and emotional presences from the nursing staff. Family members experience difficulties to initiate conversations about death and what to expect when a family member passes away. By communicating with family members, the nursing staff can please the family members’ need of being involved. Conclusions Family members need to be included in decision making about the patient's end of life care. By being included in decision making, the nursing staff can please the family members’ need of being involved. There is a huge need to feel that the nursing staff is well informed about the patient's status, and that they dare to take the initiative to talk about death. Time for reflection and conversations between family members and the patient, but also family members in private is important.

Bakgrund: Palliativ vård och vård i livets slutskede är vård utan bot. Vården utgår ifrån att lindra lidande och öka välbefinnande, både för patienter och anhöriga. Kunskapen brister hos nyutbildade sjuksköterskor och utbildningen är otillräcklig. Det är problematiskt att sjuksköterskor saknar kunskap om palliativ vård och vård i livets slutskede, och tror att det är samma sak. Brister i utförandet kan öka oro och lidande, trots att vården ska lindra lidande. Syfte: Syftet var att beskriva nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar analyserades för att söka likheter och skillnader ur artiklarnas syfte, metod, urval och resultat. Resultat: Nyutbildade sjuksköterskor upplevde bristande förberedelse, osäkerhet, känslomässig påverkan samt betydelse av stöd. Nyutbildade sjuksköterskor var oförberedda inför mötet med döden eller hade bristfälliga kliniska färdigheter. De upplevde osäkerhet och otillräckliga i yrkesrollen, både för patienter och anhöriga. De upplevde ångest, stress eller en rädsla för döden vid vård av döende patienter i livets slut. Fåtal givande upplevelser framkom. De upplevde att stöd från erfarna sjuksköterskor var viktigt. Slutsats: Nyutbildade sjuksköterskor behöver välfungerande stöd i yrkesrollen, för att undvika att orsaka ett ökat lidande för patienter, anhöriga eller sjuksköterskor själva. / Background: Palliative care and end-of-life care is care without cure. The care intends to ease suffering and increase well-being, both for patients as well as families. Newly graduated nurses’ lack in knowledge and the education is insufficient. It’s problematic that nurses lack knowledge about the care and believes that palliative care and end-of-life-care are the same. Insufficient care could increase worries and suffering, even though the care intends to ease suffering. Aim: The aim was to describe newly graduated nurses’ experiences of end-of-life care. Method: A literature review based on scientific articles that was analyzed to seek similarities and differences in aims, methods, selections, and results. Result: Newly graduated nurses experienced lacking preparations, insecurity, emotional affect, and the need for support. They felt not prepared to encounter death and lacked clinical skills. Newly graduated nurses experienced anxiety, emotional strain and a personal fear of death when caring for dying patients at the end of life. Only few beneficent experiences were found. Newly graduated nurses felt that support from more experienced nurses was important. Conclusion: Newly graduated nurses need well-functional support in their professional role, to avoid causing an increased suffering to the patients, families or to nurses themselves.