Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares uppfattningar om och undervisning i läsning kopplat till motivation, i årskurs 1. För att undersöka detta ligger fokus på vilken läsundervisning lärare bedriver och vad lärare använder för motiverande inslag i sin läsundervisning. Teoretiska utgångspunkter som används i studien är The Simple View of Reading och förväntan-värdeteorin. Data består av intervjuer och observationer med fyra lärare. I resultatet framkommer det att majoriteten av lärarna bedriver läsundervisning där olika läsundervisningsmetoder kombineras och att elevers motivation är betydelsefullt för läsutvecklingen. Resultatet visar även att lärarna använder en mängd motiverande inslag i läsundervisningen som går att härleda till förväntan-värdeteorin.

In Sweden, a compulsory national assessment of all students’ reading skills has been implemented by the National Agency at the end of 1st grade to improve early identification of students in need of extra support in their reading development. The purpose of the present study was to evaluate to what extent the compulsory criterion-referenced assessment identifies children with poor reading skills in comparison to two commonly used standardized and norm-referenced assessment materials measuring word reading skills and reading comprehension. Fifty-three Swedish students participated in the compulsory national assessment at the end of 1st grade and were administered the norm-referenced assessments of reading comprehension and word reading at the beginning of grade 2. Furthermore, a survey was distributed to 27 teachers in primary school to explore teachers’ experiences of using the compulsory national assessment in grade 1. Results indicated that the national compulsory assessment in grade 1 only identified 8 % of the students identified with reading comprehension difficulties and weak word reading skills in the norm-referenced standardized assessment in grade 2. A majority (70 %) of the teachers question the criterion based national assessments’ capacity to identify children at risk in their reading development. Implications for early identification of reading difficulties in Swedish primary school are discussed.

Studien syftade till att undersöka hur avkodningen, för elever i avkodningssvårigheter, påverkades av en intervention med läslistor ställt mot tidigare liknande interventioner. Interventionen innefattade elever i avkodningssvårigheter som lästränade 20 tillfällen á 10 minuter med läslistor från Wendickmodellen Intensivläsning. Studien syftade också till att undersöka hur avkodningsutvecklingen för eleverna i interventionen tedde sig beroende på elevernas ålder. Därför genomfördes studien med elever från både låg- och högstadiet. Vidare syftade studien till att undersöka elevers motivation till att lästräna med läslistorna.  Studien lades upp enligt klassisk experimentell design med interventionsgrupper och kontrollgrupper från både låg- och högstadiet. Grupperna omfattade 15 elever i varje grupp vilket genererade totalt 60 elevers resultat. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt en efterföljande intervju med eleverna i interventionsgrupperna om hur motiverade de varit till att lästräna med läslistorna. Testresultaten behandlades kvantitativt och intervjuerna utgjorde ett kvalitativt komplement till testresultaten. Interventionsgruppen på lågstadiet visade ökad avkodningsförmåga jämfört med kontrollgruppen i alla tester. Resultatet visar att interventionen med läslistorna har haft god påverkan på yngre barns avkodningsutveckling. På högstadiet ökade interventionsgruppen mer än kontrollgruppen i de flesta tester men en större ökning för interventionsgruppen än kontrollgruppen noterades särskilt vid nonsensordsläsningstest. I intervjuerna framkom att eleverna i interventionsgrupperna överlag var motiverade till att lästräna med metoden. Eleverna på lågstadiet var mer motiverade till metoden än högstadieeleverna, även om det bland högstadieeleverna inte fanns mer än någon enstaka som direkt ogillade metoden.

Att urskilja om en andraspråkselevs läs- och skrivsvårigheter är av tillfällig, andraspråksrelaterad natur eller ett tecken på en djupare problematik är svårt. Samtidigt är det av fundamental betydelse för att eleven i fråga ska få den undervisning som svarar mot aktuell utvecklingsnivå och behov. I föreliggande kvalitativa studie har pedagoger som ansvarar för språkundervisning i grundskolans högstadium och gymnasium intervjuats. Syftet med studien är att förstå pedagogers tankar kring faktorer som bidrar till att de uppmärksammar och urskiljer dyslexi hos tonåriga andraspråkselever, samt vad de anser vara viktigt för att skolorna ska kunna agera på ett adekvat sätt när funderingar kring dyslexi finns. Resultaten har analyserats utifrån teorin the Simple View of Reading och Aarons m.fl. (2008) vidareutveckling av denna teori. Pedagogerna i studien diskuterar läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och dyslexi i synnerhet på ett sätt som visar att de har kunskap om vad som skiljer dyslexi från övriga läs- och skrivsvårigheter och förmåga att upptäcka vad som kan vara avvikande och problematiskt i en enskild elevs språkutveckling. Pedagogerna framhäver samarbete och elevens lärmiljö som viktiga faktorer för att skolan ska kunna agera på ett adekvat sätt kring andraspråkselever med eventuell dyslexi. Fasta modersmålslärare gagnar eleverna, eftersom dessa finns i verksamheten och är involverade i det dagliga arbetet. En önskan finns bland flera av informanterna att specialpedagoger och speciallärare kommer ut i klassrummen. Tillsammans med övriga pedagoger kan de observera, reflektera, föreslå och hjälpa till med extra anpassningar utifrån eleven i kontexten. Likaså uttrycks en önskan om en mindre hierarkisk organisation där pedagoger och skolledning har tillit och respekt för varandra och där fokus ligger på ett effektivt arbete med att stödja elevens utveckling. Genom en rutin att screena alla elevers läs- och skrivförmåga kan svårigheter upptäckas tidigare. Ett problem som fler av informanterna i studien tar upp är den långa väntan på utredning av extern aktör, vilket kan leda till att insatser för att stötta elevens utveckling försenas när skolorna saknar underlag för ändamålsenliga åtgärder. Därför är det önskvärt att skolan har egen kompetens att utreda läs- och skrivsvårigheter. Ett proaktivt ledarskap, där skolan är tydlig med vad den står för, har höga förväntningar på både elev och personal, struktur i undervisningen, regelbunden kunskaps- och färdighetskontroll och snabb respons är några exempel på framgångsrikt agerande, likaså att snabbt reagera när en elev inte utvecklar sina färdigheter och kunskaper som förväntat.

The aim of this thesis was to better understand English as second language Nigerian children’s reading comprehension attainment, the first such study to be conducted in Nigeria. In the thesis three studies were conducted to investigate the influence of cognitive and decoding/reading skills on the children’s reading comprehension attainment, namely the preliminary study (Chapter-3) with one primary school in Nigeria, the main study (Chapter-4) with 13 state-run primary schools, and the control study (Chapter-5) including four primary schools in London, respectively. It was found that English as second language children’s reading comprehension performance is significantly influenced by cognitive, decoding and chronological age. The development of cognitive skills which is necessary for success in reading comprehension development is also dependent upon chronological age. That is, age-related increase in cognitive skills brings about increased engagement and more efficient reading comprehension attainment in the children. The normal cognitive development of the children had a positive role also on the children’s performance on language tests necessary for text comprehension. The study found that school socioeconomic background played a significant impact in the performance of Nigerian English as second language children – the better the socioeconomic background of the school the higher the reading comprehension attainment of the children. Furthermore gender was not a factor in the performance and development of reading comprehension by English as Second Language Nigerian children. This implies that parents, teachers and schools motivate and support children irrespective of being boys or girls to realise their full potentials without any discrimination. Having reviewed few theories of reading acquisition/development, the Simple view of reading (SVR) was found to be more appropriate for adoption in this study of Nigerian English as second language children’s reading comprehension attainment. The theory postulates that text comprehension is achieved when children have decoding skills and linguistic comprehension knowledge. The results obtained in Chapters 3 and 4 were in line with the Simple view of reading’s assertion – text comprehension depends on decoding and cognitive skills.

Studien syftade till att undersöka hur listläsning i kombination med boksamtal ökade elevers avkodningsförmåga samt läsintresse. Interventionen genomfördes på två olika skolor med elever i avkodningssvårigheter i år 1. De lästränade 15 tillfällen à 10 minuter med läslistor från Wendickmodellen Intensivläsning. Dessutom deltog de i gruppläsning med boksamtal vid fem tillfällen ca 40 min/tillfälle.   Studien lades upp enligt klassisk experimentell design med interventionsgrupp och kontrollgrupp i år 1. Sammanlagt deltog 24 elever. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest gällande avkodningsförmågan. Eleverna fick dessutom fylla i en enkät efter första samt sista gruppläsningstillfället för att se om läslusten ökat. Testen visade att interventionsgruppen till viss del ökat sin avkodningsförmåga och därmed också i läsflytet men det hade även kontrollgruppen gjort, dock inte i lika hög grad. Enkäten visade att eleverna var positivt inställda till läsning både i form av skönlitteratur samt listläsning vilket vi tolkar som att läsintresse finns. Dock visade enkäten ingen större skillnad på svar före och efter interventionen. Vi tycker att studien visade att kombinationen av listläsning och boksamtal gagnade elevernas läsutveckling och läslust. Eleverna blev också mer motiverade och visade ökat självförtroende i boksamtalen. Det är dock inte möjligt att påvisa hur mycket mer effektiv interventionens åtgärder var än kontrollgruppens då den sistnämnda också uppnådde positiva resultat. Vår slutsats blir att kombinationen med olika träningssätt verkar lovande för ett lustfyllt och framgångsrikt lärande.

Studiens syfte var att öka vår kunskap om två i svensk skola förekommande bedömningsstöd i läsförmåga, Nationellt prov svenska och LegiLexi, och dessa testers användbarhet vad gäller att i årskurs 3 identifiera elever i lässvårigheter. Sekundärdata, i form av resultat på dessa båda test från vårterminen 2019 på 71 elever, har analyserats för att hitta samband samt söka bakomliggande problematik till olika resultat på läsförståelsedelarna, skönlitterär text och faktatext, i dessa två test. Resultatet visade på ett signifikant starkt samband mellan de två testens läsförståelsedelar. Ordkunskap är den förmåga som starkast predicerar hur det ska gå resultatmässigt i båda testen. Däremot var det stor skillnad i resultat för eleverna. Ett av testen uppvisade takeffekt i båda deltesten medan det andra i ett deltest visade på golveffekt. Endast en liten andel av eleverna identifierades gemensamt av de båda testen som godkända respektive inte godkända. Läsförståelse betraktas som ett av de svåraste områdena att bedöma och ställer höga krav på provkonstruktörer. Studiens slutsatser är att skolan behöver pedagoger, på alla stadier, som är välutbildade i läs- och skrivinlärningens processer. Nationellt prov i svenska åk 3 är långt ifrån tillräckligt för att rätt kunna planera verksamheten, läs-och skrivundervisningen och det specialpedagogiska stödet, på organisations- grupp- och individnivå. Skolans pedagoger behöver ta hjälp av flera olika identifieringsverktyg för att hitta elever i läsförståelsesvårigheter, då lästest mäter olika färdigheter beroende på provkonstruktion.

Denna kvantitativa studie undersökte hur textförståelsen hos mellanstadieelever påverkades av egen läsning i jämförelse med att lyssna på uppläst text via talsyntes. Studien syftade också till att undersöka hur avkodningsförmågan påverkade textförståelsen där egen läsning jämfördes med uppläst text via talsyntes. De 71 deltagarna genomförde tester i avkodning samt ett textförståelsetest bestående av 2 texter för egen läsning och 2 texter upplästa via talsyntes med tillhörande frågor. Studien lades upp enligt en tvärsnittsdesign där datainsamlingen gjordes för flera fall vid samma tidpunkt. Datan presenterades med hjälp av deskriptiv statistik vilket synliggjorde samband och mönster och möjliggjorde en analys av resultatet. Talsyntesen som verktyg bidrog inte till ökad förståelse och det fanns små tecken på att det var svårare att ta till sig text via talsyntes, framför allt i gruppen som läser enligt kursplanen i svenska som andraspråk. Takeffekter i testmaterialet blev tydliga och gjorde testresultaten på textförståelsetesterna svårtolkade. Avkodningsförmågan visade sig inte påverka resultaten vid de textförståelsetester som innebar egen läsning, något som hänvisades till dessa takeffekter. Inte heller i talsyntestesterna visade sig avkodningsförmågan påverka resultaten i någon högre grad. Däremot visade sig avkodningsförmågan påverka lästiden. Sammanfattningsvis ledde talsyntesen till tidsvinst men inte till ökad förståelse.

Being able to write is considered a basic skill. Those who lack writing ability risk ending up in exclusion and a sense of not belonging in society. It has been shown that many students have insufficient knowledge of the written language and experience writing as a challenging activity. For students with language, reading and writing difficulties, the challenge is even greater and they need special educational support in writing instruction. This study aims to shed light on which writing instruction special needs teachers and special education teachers use and how they reason about its content and structure. It also addresses obstacles and opportunities that special needs teachers and special education teachers have experienced regarding teaching writing and additional adjustments for students with writing difficulties. Another focus lies on how successful collaborations with class teachers can look like when it comes to teaching writing. The data collection took place via semi-structured interviews with eight special needs teachers and special education teachers who shared their perceptions and experiences. Participants highlight aspects such as mapping, support structures and motivation. They see opportunities in the right expectations, differentiated teaching and digital tools. Lack of time and prioritization of support measures other than writing appear as obstacles. The ability to communicate and use each other's knowledge and experience is described as important for collaboration between special teachers and teachers.

När elever lämnar grundskolan ska de ha utvecklat en adekvat skriftlig förmåga för vidare studier och arbetsliv. Många elever har skrivsvårigheter och behöver mer stöttning under lärandeprocessen, vilket kan vara en utmaning för lärarna. Syftet med studien var att utöka kunskaper om hur svensklärare i årskurs 7–9 arbetar med skrivundervisningen samt hur de samverkar med speciallärare för att utveckla skrivandet hos elever i skrivsvårigheter. Genom att använda en kombinationsmetod bestående av en kvantitativ webbenkät och kvalitativa semistrukturerade intervjuer sökte studien svar på hur lärarna tar hänsyn till elever i skrivsvårigheter när de planerar och genomför sin skrivundervisning, vilka extra anpassningar lärarna gör i skrivundervisningen samt hur de samverkar med specialläraren för att utveckla skrivundervisningen för elever med skrivsvårigheter. Det empiriska materialet analyserades utifrån teorierna Not-So-Simple View of Writing samt de kategoriska och relationella specialpedagogiska perspektiven. Studien visade att det lärarna upplever orsakar skrivsvårigheter kan kopplas till nedsatt exekutiv förmåga och arbetsminne och att det kräver mycket av lärarna för att stötta eleverna i de processerna. Ett annat viktigt resultat är att extra anpassningar inte är så vanligt förekommande i skrivundervisningen, utan att svensklärarna istället utformar undervisningen för att bemöta elevernas svårigheter och göra anpassningarna tillgängliga för alla. Specialläraren med sin kompetens om språk-, läs- och skrivutveckling anses både kunna ge mer rådgivande stöd och vara med och stötta i klassrummet. Det är därför av stor vikt att denna profession finns på alla skolor och i alla stadier.