Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada. / Spare time and leisure time - how do they work for children with an aquired braindamage?

Syfte med vårt arbete är att belysa den praktiska omsättningen av de nya målen för elever i skolår 3 och då speciellt målet angående storheten tid inom ämnet matematik. Vi har intervjuat tre lärare om deras undervisning om tid mot de nya målen och granskat läroböcker de använder. Vi lät åtta av deras elever uppskatta tider av olika upplevda aktiviteter och har genom intervjuer granskat deras förståelse för tid. Resultatet visar att lärarnas tillvägagångssätt angående undervisning om tid skiljdes åt. Medan två lärare undervisar områdesvis beskriver den tredje läraren undervisning om tid som något hon integrerar i samtal med eleverna. Lärarna är insatta i de nya målen men skolorna har inte hunnit uppdatera sina lokala arbetsplaner. Eleverna visade sig ha kommit olika långt i sin utveckling angående sin förståelse för tid trots att de hade liknande resultat angående själva uppskattningen.

I denna uppsats undersöker jag vilan på en förskola och analyserar detta ur ett maktperspektiv. Frågeställningarna jag utgår från är ”hur talar barnen om vilan?” och ”hur talar pedagogerna om vilan?”. Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av intervjuer och fältanteckningar, som jag sedan har analyserat i koppling till Michel Foucaults teori om makt och styrning. Jag har använt mig av begrepp som styrning, tid och rutiner. I studien analyserar jag elva intervjuer med barn i åldrarna fem och sex, och en intervju med två pedagoger. Det som framkommer av studien är att vilan, och dess innehåll, styrs av tid; det vill säga verksamhetens struktur och pedagogernas arbetsschema.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete är det många yrkesutövare som ställs inför svåra utmaningar och höga förväntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbättrad självkänsla. I dagens arbetsmiljö, präglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svåra situationer lätt uppstå. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svåra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg. sjuksköterskor för schemalagd omvårdnadshandledning, på ett mindre sjukhus i södra Sverige. Resultat: Studien visar att övervägande delen av antalet deltagare är positiva till att delta på omvårdnadshandledning. Majoriteten respondenter ansåg att behovet av omvårdnadshandledning fanns på arbetsplatsen och huvudparten av dessa var också överens om att schemalagd tid borde avsättas. / Background: Many professionals are faced with difficult challenges and high expectations in their daily work. To process and reflect on these challenges provide increased skill and also improved self-esteem. In today’s work environment, characterized by lack of time and heavy workload, difficult situations can easily arise. Through structured mentoring, in groups, reflection and processing of ethically difficult situations are made possible. Objective: The aim of this study is to investigate whether there is a need and/or interest in reg. nurses for scheduled clinical supervision. The study was conducted in a small hospital in southern Sweden. Results: The study shows that the vast majority of the participants are interested in participating in clinical supervision. The majority of the respondents felt that there is a need for nursing supervision in their workplace. Most of them also were of the idea that scheduled time should be devoted to supervision.

Det arbete sjuksköterskan utför inom dagens hälso- och sjukvård har sin grund i det yrke som växte fram under 1800-talet. En förändring har skett från en mer underordnad roll till dagens yrke som omvårdnadspecialist. Sjuksköterskans omvårdnadsuppgifter består av många olika kompetenser där gemensam nämnare är arbete utifrån den enskilde patienten. En helhetsbild av sjuksköterskan arbete borde även inkludera hur detta arbete är fördelat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans omvårdnadsarbete är fördelat över dygnets 24 timmar. Strukturerade observationer med tidtagning användes som datainsamlingsmetod och sammanlagt nio arbetspass observerades. Det insamlade materialet bearbetades manuellt och presenterades genom deskriptiv statistik. I resultatet sågs att störst andel av den uppmätta tiden registrerades under punkten dokumentation, samt att fördelningen av sjuksköterskans olika arbetsuppgifter mellan dags-, kvälls- och nattpass skiljer sig åt. Dessutom framkom att den största delen av sjusköterskans arbete består av indirekt omvårdnadsarbete (74,2 %). / The work nurses perform in today’s health- and medical care has its basis in the profession that emerged during the 1900th century. A change has been made from a more subordinate role to today’s profession as a specialist in nursing. The assignments of nursing consist of many different qualifications. All of them have work on the basis of the individual patient in common. A complete picture of nurses’ work should also include how this work is distributed. The aim of the study was to investigate how nursing care is distributed during the 24 hours of the day. Structured observations with timekeeping was used in order to gather data and together nine working shifts were observed. The gathered material was calculated manually and presented with descriptive statistics. The result showed that the largest share of the measured time was registered under the term documentation. It also showed that the distribution of nursing care differed between the day- evening- and nightshifts. Furthermore it appeared that the largest proportion of nurses' job assignments contains of indirect care (74,2 %).

Bakgrund: Sjuksköterskans kompetensbeskrivning inkluderar sex kärnkompetenser för att ge patienter god och säker vård samt förbättra hälsa och livskvalitet. Studier visar att en sjuksköterskas förmåga att fördela sin tid under en arbetsdag är viktig för patienternas utfall, riskminskning och förbättrade upplevelser. I praktiken krävs stresstålighet och förmåga att hantera höga krav och arbetsbelastning. Tidsbrist, resursbrist och hög arbetsbörda är vanligt förekommande problem för sjuksköterskor som kan påverka kvaliteten och säkerheten i patientvården negativt. Sjuksköterskor behöver även ofta hantera flera uppgifter samtidigt på grund av upprepade avbrott, vilket ökar risken för misstag och bristande hantering av viktig information.Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskans arbetstid fördelas på en medicinsk vårdavdelning. Metod: En strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ ansats har utförts.Observationerna har gjorts med en förutbestämd observationsmall bestående av nio kategorier som utvecklats och testats i tidigare studier. Datainsamlingen pågick under två veckor på ett medelstort sjukhus i södra Sverige under våren 2023 och utfördes genom att studera 10 sjuksköterskor på 3 medicinavdelningar, fyra timmar per observationstillfälle.Resultat: Den totala observerade tiden var 40 timmar, 8 minuter och 42 sekunder. Sjuksköterskor spenderar mer än 75% av sin arbetstid på kategorierna indirekt vård, direkt vård, medicinrelaterade uppgifter och dokumentation. Totalt observerades 368 avbrott under den observerade tiden. Medicinrelaterade uppgifter hade flest antal avbrott med 92 (25,00%) följt av indirekt vård med 83 avbrott (22,55%). Avbrott i kategorin dokumentation var 74, vilket motsvarade 20,11% av alla avbrott.Konklusion: Stora andelar av sjuksköterskans arbetstid tillbringades där patienten inte var närvarande. Arbetsmoment som ingick i kategorin indirekt vård skulle kunna flyttas närmare patienterna för att gynna dem ytterligare samt skapa en mer personcentrerad och säker vård.Flest avbrott noterades i kategorierna medicinrelaterade uppgifter vilket är ett riskmoment som riskerar att påverka patientsäkerheten negativt. För att minska avbrott vid detta arbetsmoment krävs det kunskap och förståelse inom teamet för vilka risker avbrott vid kritiska moment medför.

The view of children has changed and evolved significantly throughout history. People in earlier times did not view children and childhood as we do today, during the early modern period the attitudes towards children began to develop. In the present study, the perspectives of Erasmus of Rotterdam and Martin Luther on children have been examined and analyzed to gain an understanding of how people viewed children and childhood, as well as how their perspectives differed from each other. The results of the study have also explored how the views on children and childhood may have has highlighted the divergent approaches and perspectives of Luther and Erasmus regarding the view of children and childhood, as well as the influence they exerted during the early modern period and the development of curricula.

Abstrakt Genom en erfarenhet inom barnomsorg har vi observerat och ökad diskussion bland pedagoger om stressrelaterade långtidssjukskrivningar. Detta fenomen kan härledas till olika faktorer såsom stora barngrupper, brist på personliga, krav som ställs på individer och därmed sammanhängande samvetsstressen. Mot bakgrund av detta beslut vi att fördjupa oss i ämnet för att analysera vilka specifika faktorer som bidrar till denna utveckling.  Studiens primära mål är att systematiskt granska och belysa förskollärares subjektiva upplevelser av stress inom förskolemiljön samt identifiera strukturella faktorer som bidrar till denna stressupplevelse.  I vår forskning kommer vi att integrera och analysera tidigare studier från både nationella och internationella sammanhang för att jämföra forskningen från olika länder. Vår teoretiska grund hämtar vi från ramfaktorsteorin, vilken vi använder för att fördjupa oss i vår undersökning genom att identifiera och analysera olika ramfaktorer. Forskningsmetoden vi valt är en kvalitativ karaktär, och genom användning av intervjuer som vi efter att erhålla insikter och resultat som relaterar till förskollärares upplevelser av stress. Nyckelord: Stress, ramfaktorer, personalbrist, stora barngrupper, krav, tid

Erik Olof Burman, som disputerat 1872 på en boströmianskt präglad avhandling, efterträddes 1911 som professor i praktisk filosofi i Uppsala av sin adept Axel Hägerström. Denne kom att utveckla en materialistisk realism som bröt med Burmans och de närmaste föregångarnas subjektivism. Enligt vad han själv omvittnade, hade Hägerström inspirerats till filosofisk forskning genom att läsa Burmans skrift Om Kants kunskapslära (1884; Kk). I föreliggande studie undersöks dels om denna skrift innebär någon förskjutning av Burmans filosofi i realistisk riktning, dels om den påverkat utvecklingen av Hägerströms realism. Resultat: 1) Kk är väsentligen trogen den boströmianska metafysiken men innehåller formuleringar om rummet och tiden som kan tolkas objektivistiskt; 2) ingen specifik tanke i just Kk kan visas ha påverkat Hägerström; 3) Burmans betoning av verkligheten som logiskt bestämd, hans krav på systemisk enhet i kunskaps- och verklighetsteorin, och Kants avståndstagande från metafysisk spekulation påminner om Hägerström. / In 1872, Erik Olof Burman had defended a Boströmian idealistic dissertation in Uppsala. He was succeeded there in 1911 as professor of practical philosophy by his student Axel Hägerström, who was to develop a materialistic realism in contrast to the subjectivism of Burman and his predecessors. According to Hägerström’s own testimony, he had been inspired to take up philosophical research by reading Burman’s essay Om Kants kunskapslära (1884; ”Of Kant’s theory of knowledge”, Kk). In the present paper, an attempt is made at answering whether Burman’s essay on Kant represents any shift of Burman’s philosophy towards realism, and whether it has influenced Hägerström in that direction. Results: 1) Kk remains largely faithful to Boströmian metaphysics but contains expressions about space and time which may be interpreted in a more objectivistic manner; 2) no thought specifically from Kk can be shown to have influenced Hägerström; 3) Burman’s emphasis on reality as logical determination, his demand for systematic unity in the theory of knowledge and reality, and Kant’s rejection of metaphysical speculation are reminiscent of Hägerström.

Ionospheric effects are one of the factors that can have negative impact on Global Navigation Satellite Systems (GNSS). Those effects can be called medium-scale traveling ionospheric disturbances (MS-TIDs) at middle latitude regions and polar cap patches at high latitude regions. The ionospheric variations have different patterns for each region and time. The statistical measures of the ionospheric variation are analyzed presented as functions of time in half solar cycle, annual seasonal, and time of day for four geographical locations in Sweden. By processing achieved GPS data from a 7-year period, 2013-2020, from SWEPOS, the characterization of the ionospheric variation was performed. It is found that the ionospheric variation is larger for the Norra Norrland region during solar minimum. However, during solar maximum, the variation depends on the seasons but high variation seems to occur the most in Svealand region. For the more northern regions (Norra and Södra Norrland), the ionospheric variation is greater during nighttime than during daytime, while for the more southern regions (Svealand and Götaland), the variation is greater during daytime. At solar maximum, the variability is higher during the months March, May, September, and October and smaller in June, July, and August. For the ionospheric variation prediction, a model based on Recurrent Neural Network (RNN) called Long Short-Term Memory (LSTM) is proposed. The tuned hyperparameters for LSTM are tested for the prediction accuracy by comparing the predicted values to the measured values. It is found that the LSTM can yield the prediction results with more than 90% accuracy when using 1-6 hours of input data and aiming for 10-35 minutes of output data. Longer duration of input and output results in lower accuracy of the predicted values. / Jonosfäriska effekter är en av de faktorer som kan ha negativ inverkan på Global Navigation Satellite Systems (GNSS). Dessa effekter kan kallas medelstora resande jonosfäriska störningar (MS-TID) vid mellanliggande latitudområden och polarkapslar på områden med hög latitud. De jonosfäriska variationerna har olika mönster för varje region och tid. De statistiska måtten på den jonosfäriska variationen analyseras presenterade som tidsfunktioner i halva solcykeln, årssäsong och tid på dygnet för fyra geografiska platser i Sverige. Genom att bearbeta uppnådda GPS-data från en 7-årsperiod, 2013-2020, från SWEPOS, utfördes karaktäriseringen av den jonoshperiska variationen. Det har visat sig att den jonosfäriska variationen är större för Norra Norrland -regionen under solminimum. Under solens maximala beror variationen dock på årstiderna men hög variation tycks förekomma mest i Svealandsregionen. För de mer norra regionerna (Norra och Södra Norrland) är den jonosfäriska variationen större under natten än på dagtid, medan för de mer sydliga regionerna (Svealand och Götaland) är variationen större under dagtid. Vid maximal sol är variationen högre under månaderna mars, maj, september och oktober och mindre i juni, juli och augusti. För jonosfärens variationsprognos föreslås en modell baserad på Recurrent Neural Network (RNN) som kallas Long Short-Term Memory (LSTM). De inställda hyperparametrarna för LSTM testas med avseende på förutsägelsens noggrannhet genom att jämföra de förutsagda värdena med de uppmätta värdena. Det har visat sig att LSTM kan ge förutsägelsesresultaten med mer än 90% noggrannhet när man använder 1-6 timmars inmatningsdata och siktar på 10-35 minuters utdata. Längre varaktighet för in- och utgång resulterar i lägre noggrannhet för de förutsagda värdena.