Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring slöjdlärarens undervisningsstrategier i ämnet slöjd, för att möta upp elevers intresse eller ointresse och främja lusten att lära. Frågeställningarna i studien är: Vilka strategier använder sig slöjdläraren av för att väcka elevernas intresse i undervisningen, hur tolkar och omsätter slöjdläraren elevernas gensvar under en lektion, hur verkar slöjdläraren för att utveckla elevens uthållighet under arbetsprocessen? I studien deltar tre slöjdlärare. Via ljudinspelade observationer och intervjumetod; stimulated recall, reflekterar läraren över ett specifikt undervisningstillfälle. I studien har de ramfaktorteoretiska- och skoldidaktiska modellerna fungerat som stöd och analysverktyg. Resultatet visar att relationsskapande är en grund för användandet av övriga undervisningsstrategier. Tre ramfaktorer framträder; gruppsammansättning, anpassning i undervisning och tid. Slöjdläraren strävar efter ett öppet, tillåtande klimat i slöjdundervisningen där elever vågar att misslyckas och lär sig bli uthålliga.

Syftet med studien var att synliggöra de uppfattningar verksamma lärare i grundskolan hade angående elevers lärande kring den analoga klockan. Den digitala era som eleverna befinner sig i leder till att den analoga klockan befinner sig i en annan dimension som eleverna men lärarnas uppfattningar är att den analoga klockan inte går att ersättas av den digitala klockan. Sex kvalitativa intervjuer av grundskolelärare genomfördes på två skolor som därefter analyserades med stöd av fenomenografisk analysmetod. Utmaningarna som lärarna uppfattade visade likheter och variationer i elevernas lärande. Studien synliggjorde också bildernas roll för elevernas lärande gällande tid. Empirin synliggör hur komplext begreppet tid är för elever och hur tid och analog klocka kommuniceras för att stötta eleverna i deras fortsatta lärande. / <p>Matematik</p>

This bachelor essay describes Anna Zimmerman’s artistic process between her solo exhibition Dualities and her degree work Perfect Substance. Both works are based on an interdisciplinary balance of natural science, mysticism and poetry. Mainly these works deal with physical and existential issues so large they are almost impossible to solve. Aware of this problem Zimmerman collects existing facts and adds creative writing in an attempt to reach knowledge. Therefor, some passages in this essay can be seen as an actual sample of her artistic work since the essay-format is similar to her finished artworks. The four chapters regards, in chronological order, light, imprints and photography; poetry as a thinking method; researching; time, geology, deep time, alchemy and philosophy. These subjects are supported by subjective experiences and lectures besides works and thoughts by, most prominent, Roland Barthes, Susan Sontag, Cyprien Gaillard and Susann Kriemann.

This essay examines the concept of meaning in Sein und Zeit. By identifying a paradox in the question constituting the outset of Heidegger’s ontology, i.e. the question of the meaning of Being, the need of a clarification of the concept of meaning unfolds. According to Heidegger, namely, we have been asking the question of Being without even knowing what we mean; we have forgotten to ask the question of the meaning of Being. At the same time, since the actual question of Being necessarily is a question of the meaning of Being, i.e. since we, as human beings and as the sole origin of the question of Being, necessarily mean something with the questions we ask, we have been asking exactly the question we have forgotten to ask. What then, I ask, is this element, that we have been asking for but forgotten to address? What is meaning? Asking this question on the basis of Sein und Zeit, I argue, is necessarily to explore the Being of meaning, since meaning is something found in the constitution of Dasein, the human being, and since the explication of Dasein evolving in Sein und Zeit concerns exactly its Being. After clarifying this question, the study proceeds in three chapters, the first concerning the basic structure of Dasein, the second the understanding, as the knowing of this structure, and the third the explication, in which we finally find the constitutive elements of meaning, i.e. it’s Being. In dialogue with secondary sources, I then aim to discuss the implication of this Being, epistemic as well as political and ethical. Subsequently, I ask what this Being implies for the paradox initially noted.

Inledning: Inom psykodynamisk teori är den psykoterapeutiska ramen ett centralt begrepp. Syftet med studien är att undersöka hur psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter förhåller sig till den psykoterapeutiska ramen med fokus på tidsdimensionen i avslutet av terapitimmen.  Frågeställningar: Hur gör terapeuten för att avsluta en terapitimme? Hur ser terapeuten på avslutet av terapitimmen? Vilka känslor och reaktioner väcker avslutet hos terapeuten? Är avslutet av terapitimmen ett område som man kan prata med andra terapeuter om? Metod: Datainsamlingen genomfördes genom strukturerade intervjuer med kvalitativ forskningsmetod. Studien har en hermeneutisk ansats och resultatet har analyserats tematiskt. Resultat: Undersökningen visar att fyra av de fem intervjuade psykoterapeuterna förbereder patienten på terapitimmens avslut. Denna praktik har inte stöd i den psykodynamiska psykoterapeututbildning som ges vid S:t Lukas utbildningsinstitut. Under utbildningen betonas vikten av att hålla tidsramen noga, i betydelsen att arbeta psykoterapeutiskt tills den överenskomna tiden är slut. Diskussion: Samtliga intervjuade psykoterapeuter delar uppfattningen att de psykoterapeutiska tidsramarna i allmänhet inte tillämpas lika strikt idag som tidigare. Fyra av de fem terapeuterna har erfarenhet av att arbeta med andra terapimetoder än den psykodynamiska, vilket kan påverka deras förhållningssätt till avslutet av terapitimmen. / The psychotherapeutic framework is a central idea in psychodynamic theory. The purpose of the study is to examine how psychodynamically oriented psychotherapist relate to the psychotherapeutic framework with focus on the time dimension at the end of the therapy session. Questions: How does the therapist act to end a therapy session? How does the therapist regard the end of the therapy session? What feelings and reactions does the termination evoke in the therapist? Is the termination of the therapy session a subject you can talk to other therapists about?  Method: The data collection was conducted through structured interviews with a qualitative research method. The study has a hermeneutic approach and the result has been analysed thematically. Result: The study shows that four out of five interviewed psychotherapists prepare the patient for the end of the psychotherapy session. This practice lacks support in the psychodynamic psychotherapist education at St Lukas educational institution. The importance of holding the time frame, in the sense of working psychotherapeutically until the agreed time is over, is emphasized during the training. Discussion: The interviewed psychotherapists share the view that the psychotherapeutic timeframes are generally not applied as strictly today as before. Four out of five therapists have experience of working with other methods of therapy than the psychodynamic, which may affect their approach to the end of the therapy session.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad insikt i hur genusperspektivet kan skildras i skolans läroböcker. Detta genom att analysera hur genus framställs i två olika läromedel som används i svenskundervisningen i dagens skola. De två böckerna är Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) och Nyckeln till skatten (2012). Genom att analysera genusperspektivet i dessa böcker kan vi få en förståelse för hur genus framställs, hur det har utvecklats över tid och möjligen hur barn tolkar genus i litteraturen. Metoden som används är i huvudsak en komparativ studie utifrån ett hermeneutistiskt synsätt då detta handlar om en förståelseprocess av texten. Resultatet av studien visar på att Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) skildrar en stereotypisk bild av det manliga respektive kvinnliga medan Nyckeln till skatten (2012) visar på att det skett en utveckling över tid av genusframställningarna, där pojkar och män respektive flickor och kvinnor inte kan placeras inom ramarna för manligt respektive kvinnligt lika lätt längre utan framställs som mer genusöverskridande i dagens kontext.

This essay studies and compares three clergymen that were stationed in Sápmi during the eighteenth and nineteenth centuries and their writings that deal with the Saami population of the northern parts of Sweden. How they portray the Saami people and their culture is analyzed though postcolonial concepts as Edward Said’s othering and other concepts by the likes of Loomba, Lincoln and Pratt.  The three priests portrayal of the Saami people and their culture are similar In that way that they all confirm some of the colonial stereotypes of the Saami during the time they were writing. But especially one of the priests stands out in his effort to give a nuanced portrayal of the Saami people.

Vårt arbete utgår ifrån ett tredelat syfte. Det första syftet med vår studie är att undersöka vilka kompenserande hjälpmedel eller anpassningar som används av lärare inom ämnet idrott och hälsa för att kompensera eventuellt behov hos elever med AST-diagnos. Vårt andra syfte med studien är att mäta lärare i idrott och hälsas upplevelse av stöd i från skolledningen. Det tredje syftet är att mäta i vilken utsträckningen lärare i idrott och hälsa upplever sig ha tid till att göra de kompenserande anpassningar som vid behov finns. Skolans syfte är att ge en så likvärdig utbildning som möjligt, vilket ställer krav på både kunskap och förståelse kring behov utifrån individens egenskaper. Studier visar att elever med AST-diagnos inte når målen i lika stor utsträckning som övriga elever. Därför vill vi problematisera detta och konkretisera vilka anpassningar som man vanligtvis arbetar med, samt undersöka hur lärare i sin profession upplever att de har tillräckligt med tid och stöd för att arbeta kompenserande. Vår frågeställning består av två frågor och de är:  Genom vilka anpassningar/hjälpmedel arbetar lärare i idrott och hälsa för att kompensera för eventuella behov i det dagliga arbetet med elever inom AST? Upplever lärare i idrott och hälsa att de får det stöd eller tillräckligt med tid att planera och genomföra anpassningar för att arbeta kompenserande gällande klasser där elever med AST finns?  Vi utgår från Foucaults syn på makt där styrningen ses som en maktform och vi använder den för att se hur miljön kan göras begriplig och hanterbar. Utbildning, uppfostran och undervisning är metoden för att nå förutbestämda mål. Vi ser också på kompenserande anpassningar utifrån relationell pedagogik som menar att eleven befinner sig inom en viss kontext. Vi har gjort en enkätundersökning som är både kvalitativ och kvantitativ. Enkäten består av både förutbestämda svarsalternativ på frågor samt frågor av mer öppen karaktär där respondenterna fått möjlighet att skriva egna svar. Denna metod möjliggjorde bredare svar. Vårt resultat visar vilka anpassningar som görs i ämnet idrott och hälsa av respondenterna i vår enkät. Vi visar också att en stor del av respondenterna anser att det inte har varken tillräckligt stort stöd eller tid för att göra de anpassningarna efter behov.

Vid införande av ny teknologi till en användares liv är det svårt att garantera den positiva effekt som eftersträvas. För att nå den positiva effekten krävs det att teknologin har en inbyggd egenskap, användbarhet. Användaren ska kunna se hur den nya teknologin hjälper denne att nå sina mål på ett ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande sätt i en given kontext. Men vilken effekt har tid i sammanhanget, kan tid hjälpa eller stjälpa en användare att uppleva en hög användbarhet. Studiens syfte är att undersöka hur användare inom en specifik verksamhet som genomgått ett skifte av IT-system, upplever systemets användbarhet samt om, och i så fall hur, upplevelser av användbarhet förändras över tid. För att undersöka detta har en enkätundersökning och fyra stycken intervjuer utförts för att samla in data som sedan analyserats. Studien visar att användarna inom verksamheten anser att systemet har en mer än okej användbarhet. Studien visar också att en användares upplevelse kring användbarhet formas av en mängd olika faktorer. Dessa faktorer är användarvänlighet, användarupplevelse, olika kontexter som finns runt om den nya teknologin, hur relevant teknologin är för att uppnå användarens mål och om resultaten för effektivisering är tydliga. Slutligen så visar studien att tid kan ha en effekt på hur en användare formulerar sin uppfattning kring ett systemets användbarhet. Dels på ett negativt sätt genom en upplevelse kring ökning i återkommande problem och ändringar i systemets gränssnitt. Tid kan även forma en användares upplevelser på ett positivt sätt med ändrad attityd inom arbetsgruppen samt uppdatering i systemets gränssnitt.

Logistik inom byggbranschen genomgår ständigt utveckling. Nya teorier testas och logistiken utvecklas i takt med att byggnadsmaterial och produktionsmetoder förändras. Tidigare studier visar att 30-35 % av ett projekts produktionskostnad består av slöseri som är direkt kopplat till bristfällig logistik. Större maskiner som grävmaskin och hjullastare utnyttjas endast 28 % av arbetstiden till värdeskapande aktiviteter. Arbetsplatstillskottstid (APL-tid) vilket är tiden för väntan, störningar, hinder och avbrott beskrivs ta upp ca 33 % av arbetarnas arbetstid (Josephson &amp; Saukkoriipi, 2005).  Syftet med denna fallstudie är att genom observationer och intervjuer granska logistiken inom anläggningsarbeten. Vidare belysa de problem och ekonomiska förluster som uppstår kopplat till APL-tid samt redovisa förslag på åtgärder för dessa. Detta examensarbete har som avsikt att bidra till utveckling inom området logistik och leverans inom anläggningsarbeten. I studien framgår det att flertalet av de problem som leder till APL-tid uppstår ur bristande kommunikation, obefintligt utnyttjande av tillgängliga logistikverktyg, och personlighetsbaserade faktorer. Resultat visar att ca 45 % av arbetstiden för grävmaskiner och yrkesarbetare i genomsnitt går till APL-tid. Detta innebär ett, i genomsnitt, icke-utnyttjat värde/år på ca 990 000 kr/grävmaskin samt 275 000 kr/yrkesarbetare. Utöver detta visar fallstudien att APL-tid kopplat till leveranser och överskridna raster innebär ett, i genomsnitt, icke-utnyttjat värde/år på ca 197 000 kr för leveranser och ca 19 000 kr/person för överskridna raster.  Sju rekommendationer gavs för att minska kostnader kopplat till APL-tid. Dessa bestod av att utnyttja befintliga verktyg, konkreta exempel på hur kommunikation kan förbättras och förslag på införande av stämpelklocka för att minska andelen överskriden rast. / Logistics in the construction industry is constantly evolving. New theories are tested and logistical solutions are developed as building materials and production methods change. Previous studies show that a large proportion of a worker's labor is spent onnon-valuable activities. Workplace supplement time which includes waiting, interruption, disturbances and obstacles is described as approximately a third of a worker's labor.The purpose of this case study is to review logistics in civil engineering work through observations and interviews on ongoing projects for Skanska AB. Furthermore, highlight the problems and financial losses that are connected to workplace supplement time and present measure proposals for these. This report is intended to contribute to development in the area of logistics and delivery in civil engineering.This case study shows that most of the problems occur due to poor communication, non-existent use of logistics tools and factors based on personality such as attitude and work ethic. The result shows that the average cost spent on workplace supplement time per year in civil engineering is approximately 990 000 sek/excavator, 275 000 sek/professional worker, 197 000 sek/truck and 19 000 sek/worker for the amount of exceeded breaktime.Recommendations to reduce the cost connected to workplace supplement time based on the results were to take advantage of the logistics tools that are available, introduce new ways to improve the communication and install a stamp clock to reduce the amount of exceeded breaktime among workers.