Syftet med studien är att skapa förståelse för lågstadieelevers kunskaper inom ämnesområdet mätning av tid. Studien baseras på ett skriftligt kvantitativt klocktest som 13 elever i årskurs 2 och 5 elever i årskurs 3 har genomfört, samt kvalitativa elevintervjuer som fyra elever i respektive årskurs har genomfört. Klocktesten har analyserats numeriskt och elevintervjuerna har analyserats tematiskt. Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin med inslag av lösningsstrategier. Studiens resultat indikerar att lågstadieelever har bättre kunskaper om den analoga klockan, jämfört med den digitala klockan. När eleverna har löst uppgifter om avläsning och mätning av tid har de främst använt strategin räkna uppåt. Slutsatsen som kan dras utifrån det är att lågstadieelever har kunskaper om klockan, men det finns kunskapsskillnader mellan de olika klocktyperna och mellan eleverna. Samtliga elever kunde redogöra för minst en lösningsstrategi som användes vid klockuppgifterna men strategierna fungerade olika bra.

The building industry is facing a challenge as in year 2045 they should be climate neutral and have net-zero emissions. One way to reduce the climate footprint is to increase the production of wooden houses. Wood as a material is well suited to the prefabricated construction technology. The purpose of this thesis was to compare two different prefabricated construction technologies: plan and volume elements. The comparison considers the economic, time and environmental aspects and was performed with a multiple case study, interviews and literature search. The case study includes six different projects where half are built with plan elements and half with volume elements.  This thesis shows that volume elements are less expensive and more time efficient than plan elements. It’s 2900 – 4000 SEK cheaper and 0,81 hour faster per square meter to use volume elements than plan elements. Plan element on the other hand have a lower carbon dioxide emission per square meter. Plan elements emit 3.95 kg CO2 less per square meter than volume elements.

I dagens byggproduktion i Sverige tillkommer nya bostäder alltför långsamt samtidigt som fler äldre bostäder och bostadsområden är i behov av upprustning. Detta ställer generellt höga krav på byggbranschen och följden blir också förhöjda krav på bygglogistiken.Många av Sveriges län har ökat tempot på byggandet för att klara av de mål som ställs på byggbranschen, framförallt i Stockholms län. I ett tätbebyggt område som Stockholm, där det idag byggs i högt tempo blir logistiken försvårad. I denna geografiska komplexitet finns emellertid lösningar på bygglogistiken, det handlar om tredjepartslogistik.En entreprenör från tredje part appliceras i projektet och sköter delar av eller hela bygglogistiken. De koordinerar, planerar leveranser samt optimerar materialflödet till byggarbetsplatsen med en mängd olika tjänster. Från början av 2000-talet har modern logistik avancerat allt mer, med exempelvis tredjepartslogistik. Den moderna logistiken är numera en konkurrenskraftig strategi mellan olika företag i branschen.Sundbybergs kommun är en del av Stockholms län som växer snabbast, samtidigt som detta är ett av Stockholms mest tättbefolkade områden. Här finns nästan alla typer av byggnationer, med allt ifrån kontor, bostäder, kommunikationer, butiker och övrig service till torg och grönområde. Projektet Orgeln 7 vilket rapporten utgår ifrån ligger i Sundbybergs centrum.Med en ökad bebyggelse i en tätort som Sundbyberg kommer det att krävas en ökad kunskap för tredjepartslogistik. Detta för att över huvud taget klara av ett bygge på en komplex arbetsplats. Men med rätt förutsättningar på en byggarbetsplats kommer också tredjepartslogistik att effektivisera bygglogistiken. Med denna effektivisering kan både tid och ekonomi sparas, vilket bidrar till en lönsammare produktion i slutändan. Effektiviseringen bidrar inte bara till en eventuell förbättring av tid och ekonomi. Tredjepartslogistik bidrar också till eventuell förbättring av både arbetsmiljö och en förminskad risk för att material förstörs på byggarbetsplatsen.Syftet med denna rapport är att genom intervjuer, fältobservationer, litteraturstudier och tidtagningar fördjupa sig i hur tredjepartslogistik påverkar ekonomin för ett byggprojekt samt hur produktion påverkas tidsmässigt.En del av slutsatsen i rapporten påpekar att finns inte kunskap inom tredjepartslogistik blir den svår att applicera på en byggarbetsplats. Om tredjepartslogistik blir för avancerad för snabbt, samt om människor som ska jobba med detta saknar kunskapen, blir det obalans. Obalansen kan leda till att tredjepartslogistik riskerar att bli nedprioriterad. / The construction industry in Sweden today is producing new housing far too slow. At the same time older housing and housing areas are in need of renovating. In general this puts high requirements on the building industry and the requirements become elevated on the construction logistics.A lot of regions in Sweden have increased the building speeds in order to finish the goals set in the construction business, especially in the Stockholm region. In a urban area such as Stockholm where there is a high building pace, the logistics is obstructed. In this geographical complexity there are solutions to the building logistics, and the solution is third party logistics.A third party contractor is applied in the project and manages either parts or the whole of the logistics. They coordinates, plan deliveries and optimize the material-flow to the construction site with a number of different services. From the beginning of the year 2000 modern logistics has become more advanced with third party logistics. This modern logistic is nowadays a competitive strategy between different companies in the construction business.Sundbyberg county is one of the densest populated and fastest growing parts of the Stockholm region. In this area almost all type of constructions exists ranging from offices, housing, public transportations, stores, and general services for the community. Project Orgeln 7, where the project originates from, is located in central Sundbyberg.With higher construction in a densed populated area such as Sundbyberg a higher knowledge of third party logistics is required. This is necessary in order to manage construction in a complex working environment. With the right conditions on the construction site third party logistics will make the building logistics more efficient. This will finally lead to both time and money saved which will contribute to a more profitable production. Third party logistics also contributes to a possible improvement of working environment and a decreased chance of material going to waste at the construction site.The purpose with this report is that through interviews, field observations, literary studies and time studies on site, students get a deeper understanding of how third-party logistics affects the economy of a construction project and how production is affected temporally.Part of the conclusion in this report points out that if the knowledge of third party logistics within a construction site is lacking, this will be difficult to apply. If third party logistics gets to advance to fast, and if people who will be working with this, lacks the knowledge there will be imbalance. This imbalance could lead to third party logistics getting less prioritized.

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvägledare, som arbetar på flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta på vägledarens upplevelse om krav, resurser, förväntningar och stöd. Genom dessa faktorer får läsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts på så sätt att sex studie- och yrkesvägledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgått från Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna påverkar den upplevda arbetstillfredsställelsen. Resultatet visade att på grund av små tjänster behöver arbetsuppgifterna prioriteras vilket har en negativ inverkan på vägledningen. Att studie- och yrkesvägledarna i denna studie har arbete på flera skolor samtidigt gör att de upplever att de inte utför ett gott arbete på grund av tidsbrist. Detta kan leda till upplevelse av negativ stress. Studie- och yrkesvägledarna upplever att det finns en otydlighet i deras yrkesroll vilket präglar samarbetet på arbetsplatsen. Okunskap om studie- och yrkesvägledares yrkesroll gör att övrig personal har orealistiska förväntningar på vägledarna, vilket påverkar samarbetet och gruppdynamiken.

Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner. Insamlingen av det empiriska materialet skedde via observationer där det observerades hur barn lekte under den fria tiden. Observationerna användes sedan till grund för gruppintervjuerna som genomfördes med fritidspedagogerna. Slutsatsen blev att barn lekte väldigt olika och att leken under den fria tiden skiljde sig åt mellan fritidshemmen. På det ena fritidshemmet lekte barnen mer fantasirikt medan barnen på det andra fritidshemmet mer engagerades av fritidspedagogen för att starta lekar. Fritidspedagogernas förhållningssätt till barnens lek var jämförelsevis lika mellan fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger såg ett lärande och ett kunskapsutbyte i leken under den fria tiden, något de även ansåg var positivt. Fritidspedagogerna arbetade aktivt med konflikthantering och förebyggande av utanförskap.

Från tidigare kurser i utbildningen och begränsad litteratur visste vi att det förekommer lite forskning om hallen som lärmiljö. Syftet med denna studie var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera när pedagoger använder hallen och se vilka aspekter som påverkar hur pedagoger utnyttjar hallen i ett lärandesyfte. Med vårt examensarbete ville vi kunna bidra till nya tankar och idéer om hallens möjligheter och begränsningar.Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av kvalitativa metoder, som videoobservationer under av- och påklädning i hallen och intervjuformulär som pedagogerna svarade på. Relevanta begrepp och teorier från ett sociokulturellt lärande har använts för att analysera vårt resultat. Vår analys visade att lärandet i hallen förekom i samspelet mellan barn och pedagoger där dialogen fick en betydelsefull funktion. Dialogen påverkade hur hallens material användes i lärandesyfte, hur tiden utnyttjades samt hur samtalets längd och innehåll utvecklades för att bidra till barns lärande och utveckling. Våra slutsatser på vilka aspekter som påverkade pedagogers förhållningssätt i hallen är barns ålder, verksamhetens rutiner, hallens material och samspel mellan barn och pedagoger.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal. Vi har också funnit att i arbetet med abstrakta begrepp som tid, är dialogen mellan elever och lärare-elever av stor betydelse för kunskapsutvecklingen.

Detta är en retrospektiv studie som behandlar barns lärande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i årskurs 5 utifrån ett temaarbete som genomfördes i klassen under våren 2006. Klassen arbetade då med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mål var att fördjupa ämnesinnehållet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjälpa barnen att behålla sina kunskaper på längre sikt och att analysera vilka faktorer som är viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer i grupp för att samla empiri till mitt utvecklingsarbete. Resultatet baserades dels på deras reflektioner om lärandet i pedagogiskt drama men utgick även från deras minnen utifrån tre lektioner från temat som jag ovan beskrev. I dessa lektioner använde jag mig av dramatisering, pedagogiska rollspel och lärare i roll metoden. Resultatet har analyserats utifrån Vygotskijs teorier om lärande och utveckling. Slutsatser som jag kommit fram till i min undersökning är att det finns olika aktivitetsdimensioner i lärandet som man pedagog bör ta hänsyn till för att lärandet ska bli bärande över tid i pedagogiskt drama. Eleverna mindes bäst när både de själva och pedagogen var aktiva i roller. Andra viktiga faktorer i lärandet över tid visade sig vara delaktighet, emotionell färgning och verklighetsanknytning.

Vi har i denna undersökning valt att tittat på hur aktiva bildlärare i grundskolans senare del, ser på och praktiserar kunskapsbedömning i ämnet Bild. Kunskapsbedömning i allmänhet och kanske i bild i synnerhet är inte problemfritt. Det visar både litteraturen och vår egen erfarenhet. Att bedöma elevers bilder har under lång tid setts som en kontroversiell fråga. En otydlig och ofta starkt traditionsbunden syn på de ämnesstoff bildämnet innehåller samt otydliga bedömningskriterier skapar en svårighet att utföra adekvata bedömningar i ämnet. I Skolverkets Nationell utvärdering av grundskolan 2003 (NU-03), framgår det att bild är det ämne i grundskolan där flest elever (ca 42 %) inte känner till vad som förväntas av dem för att de ska få ett visst betyg. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som lärare i grundskolan fokuserar på och relaterar till i sina beskrivningar av sitt arbete med kunskapsbedömning i bildämnet. Undersökningen bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare i södra Sverige. Resultatet visar att lärarna ser svårigheter men också vissa förtjänster med kunskapsbedömning. Svårigheterna skiljer sig i vissa fall mellan lärarna och handlar dels om konflikten mellan bedömning av produkten kontra processen, att bedöma och dokumentera processen, om otydliga kunskapsmål, om ämnets praktiska natur samt tidsbrist. Förtjänsterna av kunskapsbedömningen visar sig dels i den formativa bedömningens positiva effekter på elevernas lärande och utveckling i ämnet, en statushöjande effekt, samt i en till viss del motiverande effekt.

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring förskollärarnas tankar om lek och lärande, på vilket sätt förskollärarna är delaktiga i barns lek och lärande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lärande. Förskollärares arbetsuppgifter har på senare år blivit mer komplexa och tar mer tid från barngrupperna. Vårt syfte har växt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begränsar förskollärarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin. Fem förskollärare från två kommunala förskolor intervjuades. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att lek och lärande hänger ihop samt att i leken har barn möjlighet att bearbeta sina känslor och upplevelser de varit med om. Förskollärarna anser att lek med andra barn och vuxna gynnar barns lärande och allsidiga utveckling. Resultaten visar även att förskollärarna anser att det är viktigt att vuxna är närvarande och stöttar barn i deras lek och lärande samt skapar goda förutsättningar för deras lekaktiviteter. En majoritet av förskollärarna anser att miljön är en avspegling av pedagogerna samt att pedagogerna har den största betydelsen gällande miljön för barns lek och lärande.Det är viktigt att ta hjälp av barnen i utformningen av miljön för att ge dem inflytande.