Abstract The background of this study issues from an investigation report written by the Swedish national agency for Education 2018, concerning the subject physical education and health. It is written in the report that the subject area outdoor education is given much limited space on the schools that were investigated. The Swedish Schools inspectorate identifies that outdoor education is an area in need of development in all schools that were a part of the study. The purpose of my study is to get a view of principals’ interpretation of conditions and resources for outdoor education to be able to carry it out in accordance with the knowledge requirements for the subject physical education and health. The study is based on the factors time, outdoor environment and economy. Since the study aims to look at principals’ understanding and view on outdoor education, I chose a qualitative approach for my study. Semi-structured interviews were used to gather data. The overall pattern in principals’ opinions is that the outdoor environment surrounding central situated schools is good. They don’t see a need to extend time for outdoor education and are of the general idea that outdoor focused days are a good opportunity for students to be outside. The content during these days vary much and often concerns physical activities outdoor such as football, rounders and ultimate frisbee. The result of my study coheres well with the result in the inspection that was written by the Swedish school inspectorate in 2018.   Outdoor education is put aside for the benefit of the area concerning physical movement. Outdoor days in school becomes activity focused days with competition as the main purpose. Principals’ views on the content greatly affects what type of activities students participates in and is educated about in their school. The discussion emphasized that outdoor education is a field of knowledge that the whole school benefits from. My study turns to future PE teachers and Principals and underlines the importance of planning for outdoor education. The fact that students receive positive experiences in and knowledge about outdoor education leads to consisting values. School leaders need to reflect upon outdoor education. Keywords: Economy, Outdoor education, Time, Outdoor environment

Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet uttrycker att fritidshemmet ska erbjuda eleverna lärmiljöer som bygger på både omsorg men även lärande (Skolverket, 2019. s.19). Denna studie syftar till att undersöka hur fritidshemslärare upplever möjligheter respektive begränsningar avseende lokalintegration med skolan. En kvalitativ studie, där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med fritidshemslärare som är yrkesverksamma runt om i Sverige. Empirin transkriberades för att sedan kodas, tematiseras och analyseras utifrån kulturgeografins tre främsta teoretiker: Lefebvres (1991), Massey (2005) och Harvey (2006). Resultatet av genomförd studie visade att respondenterna gav många uttryck, som var samstämmiga med varandra, om lokalintegrationen med skolan. Ett resultat som framkom av arbetet var att fritidshemslärarna upplevde att det fanns stora begränsningar med att genomföra fritidshemmets verksamhet i lokalerna. Anledning till denna begränsning ansågs bero på att rummen inte var utformade efter fritidshemmets behov i grunden, vilket försvårade att möjliggöra delar ur fritidshemmets uppdrag. Detta eftersom fritidshemslärarna upplevde att de inte hade reellt inflytande och makt att påverka utformning, samt antal rum de hade att tillgå.

Projektet utgår från två böcker; Momo-eller kampen om tiden av Michael Ende och Ojämlikhetens nya geografi av David Harvey. De två böckerna har varit motorer för hur en ny cirkushall i Alby för Cirkör utformats. Rummen som Momo rör sig genom i berättelsen har fått stå som förebilder för det givna programmets rum, Harveys bok har sedan bredatt projektet i en mer teoretisk riktning; det är mer än bara den fysiska byggnaden som avgör hur vi förstår byggnaden.

When building various types of wide area cellular radio networks there is a need to synchronize all of the base stations within a given system. Today this is typically done by attaching a highly accurate clock to each radio base station. A GPS radio receiver is commonly used as such a clock. This thesis explores the use of the Precision Time Protocol (PTP) to provide synchronization of radio base stations, rather than the current practice of using GPS radio receivers. Advantages of utilizing PTP rather than a GPS radio receiver include the ability to easily locate radio base stations (without the need for connecting the GPS radio receiver to an antenna that has line of sight to a sufficient number of GPS satellites); the system is not vulnerable to interference with or jamming of GPS radio signals; the system is not vulnerable to spoofing of GPS radio signals, and because the new generations of radio base stations are connected to a packet based backhaul link – the system can potentially utilize the existing packet network interface (thus avoiding the need for a serial interface to the GPS receiver and a pulse per second input). At the start of this thesis project it was not known what the limits of PTP are (in terms of utilizing PTP together with radio base stations). Thus it was not clear whether PTP could be extended to much longer distances than it had originally been designed for.<p> This thesis shows that PTP can be used as an accurate timing source to synchronize base stations in networks with up to four switches between the PTP grandmaster and any PTP slave.<p> This project was performed in the Common Transport Feature department at Ericsson. / Vid konstruktion av wide area cellular radio networks finns det behov av att synkronisera samtliga basstationer inom ett givet system. Detta görs idag typiskt genom att ansluta en klocka med stor tillförlitlighet till varje basstation. En GPS radiomottagare används vanligen som klocka för detta syfte. Detta examensarbete undersöker användandet av Precisions Tid Protokoll (PTP) för att synkronisera radiobasstationer, istället för att som nu typiskt använda GPS radiomottagare. Fördelar med att använda PTP istället för GPS radiomottagare är att en radiobasstation lätt kan lokaliseras (utan att ansluta en GPS-mottagare till en antenn vilken har mottagning mot flera GPS-satelliter); systemet är inte sårbart mot interferens eller störningar av GPS radio signaler; systemet är inte sårbart mot spoofing av GPS radio signaler och på grund av att den nya generationens radiobasstationer är anslutna till ett paketförmedlande backhaul nätverk kan systemet potentiellt använda sig av det redan existerande paketförmedlande nätverksgränssnittet (och på sätt undvika ett seriellt gränssnitt mot en GPS-mottagare och en puls per sekund ingång). När detta examensarbete startades var det inte känt var gränserna för PTP låg när det gäller att använda PTP tillsammans med radiobasstationer. Det var således inte klart ifall räckvidden för PTP kunde utvidgas till mycket längre avstånd än det ursprungligen var ämnat för. Detta examensarbete syftar till att visa att PTP kan användas som tillräckligt noggrann synkroniseringskälla för basstationer i nätverk med upp till fyra nätverksswitchar mellan PTP Grand Master och PTP slav. Examensarbetet har utförts vid avdelning Common Transport Feature på Ericsson.

The study includes four interviews conducted at three different corporations, as well as own thoughts and reflections with the aim of investigating the impact of digital tools during the covid-19 pandemic. The study will be analyzed using Everett M Rogers' theory "Diffusion of innovations". The study is divided into four main areas based on the theory with the exception that innovation is removed and replaced by digital tools as the area is more applicable to the research. A comparison is made before and during the pandemic in which makes the comparative. The results show that changes in all areas are notable, where both strengths and weaknesses can be identified.

The aim of this study has been to map how students feel that their social work environment has been affected by distance learning as a result of the corona pandemic. Our theoretical frame of reference consists of concepts used in symbolic interactionism such as social interaction, the mirror self and regionalization, theories of space and the theory on social presence. To answer the purpose of the study we have chosen to use a qualitative interview method were we interviewed six (6) informants from Karlstad university. The analysis of the empirical material resulted in the visualization of three (3) different dimensions of the effect of distance learning on students social work environment; time, space and social interaction. Based on a temporal dimension, we were able to state that the increased flexibility that comes with studying at a distance has led to students' study routines changing. The spatial dimension made it clear that it is difficult for students to know how to behave and dress when, on the one hand, they are in a physical room that is the home and on the other hand in a digital room that represents the school. Finally, the empirical data were analyzed on the basis of a social dimension which showed that the lack of social presence and non-verbal communication in the digital meeting room leads to students avoiding interacting with each other, means that their need for social interaction is not met.

Det här examensarbetet utgår ifrån idén om kunskaper som icke-linjärt och geografisktorganiserade. För att ge idén en form målar texten upp fantasibilden fältet, som kopplassamman med en figuration av de posthumanistiska filosoferna Gilles Delueze och FélixGuattari: rhizomet. Genom att synliggöra hur konstnärligt bildskapande kan förstås somrhizomatiskt lärande ämnar studien kontextualisera posthumanistiska alternativ fördidaktiska tillvägagångssätt i bildundervisning. Studiens relevans för det bildpedagogiskafältet motiveras av att lärande i bildskapande redan tenderar att kännetecknas av oriktade,kreativa och flödande processer. De huvudsakliga forskningsfrågorna som studienengagerar sig i är hur rhizomatiskt lärande framträder i konstnärligt bildskapande och hurdetta synliggör och kontextualiserar posthumanistiska alternativ för didaktiskatillvägagångssätt i bildundervisning. Studien antar metodologiska praktiker inspireradeav autoetnografi, utvecklade genom postkvalitativt tänkande. För att framkalla empirikonstruerades ett meningsfullt kollaborativt måleriprojekt mellan mig själv och engymnasieelev från bild- och formprogrammet, vilken betraktas som medforskare istudien. I analysarbetet används en kartograferande analys, som syftar till att synliggörakomplexa sammankopplingar som uppstår inom ramen för bildskapande praktiker. Dettaarbete leder fram till att exempel på hur materiell agens, konfabulativa konversationeroch materiellt-diskursiva praktiker görs synliga inom bildskapande sammanhang, vilketskrivs fram i denna uppsats samt gestaltas i måleri, ontologiteoretisk textformgivningsamt haptisk-optisk, metodologisk lek. De posthumanistiska trådar som går att följagenom uppsatsen bär alla på erbjudanden om didaktiska tillvägagångssätt förundervisning i ämnet bild och därför avslutas uppsatsen med att ett första steg tas in i endiskussion om didaktik. Genom att ta tillvara oriktade kreativa processer, konfabulativakonversationer och konstnärliga möten mellan mänskliga och icke-mänskliga aktörerbidrar detta examensarbete till ett pågående samtal om posthumanistisk pedagogik.

Elevers skoldag är uppbyggd utifrån olika klockslag. Eleverna börjar skolan vid en viss tid och har raster och lunch vid andra förutbestämda tider. Trots att elever i stor utsträckning styrs av klockan i vardagen är det många elever som upplever svårigheter vid inlärning av klockan. Den här systematiska litteraturstudien syftar att identifiera undervisningsstrategier vid inlärning av klockan och hur elevers lärande av klockan kan se ut. Studien syftar även att identifiera elevstrategier vid klockuppgifter. Resultatet baseras på tio vetenskapligt granskade artiklar som indikerar på två tydliga undervisningsstrategier, sekventiell respektive samlad undervisning. Antingen lärs klockan ut steg för steg under lågstadiet eller lärs stora delar av klockan ut redan under skolans första år. Artiklarna visar även att elevers inlärningsprocess ser olika ut beroende på vilken typ av tid de arbetas med, absolut tid eller relativ tid. Från artiklarna sammanställs tre typer av elevstrategier: att se klockan som intervall, att matcha siffrorna i den angivna tiden med dem på klockan samt att placera visarna i förhållande till varandra.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har ansvar för patientsäkerheten och aseptiken på operationssalen. Långa operationsköer och brist på operationssjuksköterskor gör att behovet av operationssjuksköterskor och handledare är stort. Det ställs stora krav på operationssjuksköterskan som handledare att tillgodose studenternas, operationsavdelningens och framförallt patienternas behov i den perioperativa vården. Syfte: Syftet är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att handleda operationssjuksköterskestudenter och nyutexaminerade operationssjuksköterskor in i det nya yrket. Metod: Kvalitativ studie där datainsamling och analys skedde via frågeformulär med grund i Critical incident technique. Deltagarnas erfarenheter och upplevelser analyserades. Resultat: Resultatet redovisas i form av huvudområdet; Tillit, tre kategorier; Skapa förutsättningar för handledning, Relationen samt Personlig utveckling med tillhörande subkategorier. Varje kategori presenteras i löpande text med ett antal belysande citat. Operationssjuksköterskan beskriver både positiva och negativa erfarenheter av handledning som innefattar tid, kommunikation, motivation och utveckling. Handledarutbildning och stöd från ledningen var några faktorer som påverkade handledningen. Slutsats: Att vara handledare är komplext, utmanande och givande. Med rätt förutsättningar blir handledning positivt för både handledare och student och bidrar till en kvalitativ och säker operationssjukvård. / Background: The operating room nurse is responsible for patient safety and aseptics in the operating room. The long wait for an operation and lack of operating room nurses creates a great need for operating room nurses and their preceptors. It’s demanding for mentors to fulfill the needs of student nurses, the operating department and foremost patient needs in perioperative care. Aim: The aim of this study was to describe operating room nurses’ experiences from mentoring operating room student nurses and newly qualified operating room nurses on their path into a new profession. Method: A qualitative study in which collection of data and analysis was carried out through a questionnaire taken shape from Critical incident technique. The result is shown in the form of a main theme and three categories with attached subcategories. Each category contains analyzing text with a series of quotes. Result: Operating room nurses describing both positive and negative experiences from mentoring including time, communication, motivation and development. Conclusion: Acting as a mentor is complex, challenging and rewarding. Under the right circumstances mentoring has a positive impact on both mentor and student and contributes to safe and high quality surgical care.

Denna uppsats kommer behandla examensmålens integrering med religionsämnet på en yrkesskola i södra i Sverige. För ca 10 år sedan röstades ett lagförslag från regeringen igenom som yrkade på att för att öka motivationen hos elever på yrkesskolor så behövdes en större integrering mellan karaktärsämnet och de gymnasiegemensamma ämnena (Prop. 2008/09:199). Dock, har rapporter från Skolinspektionen funnit att många skolor brister i integreringen (Skolinspektionen, 2017). Utifrån detta valde vi att göra en fallstudie på en yrkesskola, med både kvalitativ och kvantitativ metod, genom intervjuer och en enkät. I studien medverkade 24 elever som gick tredje året på gymnasiet, samt 2 religionsämneslärare. Frågor som vi utgått ifrån behandlar hur elever och lärare upplever examensmålens relation till religionsämnet, samt hur lärare implementerar målen och utmaningar som lärare ställs inför. Resultatet påvisade stora brister kring kunskaper om implementering, tid för implementering samt examensmålens vikt vid ökande av motivation hos elever. Slutligen visade resultatet också att utbildning krävs för att kunna implementera målen samt att lärarutbildningen och Skolverket måste göra ett bättre jobb kring hur lärare ska implementera examensmålen i gymnasiegemensamma ämnen.