Kunskapsområdet för vårt examensarbete är anknytningens betydelse i förskolan ur ett fenomenografiskt perspektiv. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar och arbetar med anknytning i förskolan. Frågeställningarna var: 1. Vad berättar förskollärare på några förskolor i södra Skåne att det vet om anknytningsbegreppet?2. Hur arbetar dessa förskollärare för att barnet ska ges möjlighet att utveckla en trygg anknytning? Som metod till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och vi valde att intervjua fyra förskollärare i södra Skåne. Resultatet i vår studie visade att respondenterna hade goda kunskaper kring anknytningsbegreppet och påpekade liknande strategier i sitt arbete för att utveckla trygg anknytning till barnet, såsom att bekräfta, vara närvarande och ha roligt tillsammans. Respondenterna beskrev anknytningen som en unik relation som tar tid att bygga upp och bibehålla. Tid som de inte alltid ansåg sig ha. Samtidigt beskrev respondenterna arbetslaget som en viktig faktor i arbetet med att bygga relationer då de inte ansåg att det går att utveckla en unik relation till alla barn utan till vissa barn är relationen professionell. De menade även att då arbetslaget består av flera pedagoger ökar även möjligheten för barnet att utveckla en anknytningsrelation till minst en av pedagogerna och inte enbart utveckla professionella relationer. Respondenterna beskrev också att arbetslaget och dess förhållningssätt speglar barngruppen. Om arbetslaget är tryggt uppfattade respondenterna att även barngruppen är detsamma. Nyckelord: Anknytning, arbetslag, förskola, förskollärare, relationer, tid och trygghet.

Denna studie har undersökt vilken undervisning som elever i årskurserna F–3 möts av gällande det matematiska innehållet klocka och tid. Forskning visar på elevers svårigheter att få förståelse för tid genom att de varken kan se eller känna på tiden som de andra mätbara storheterna. Därtill på den analogklockan förväxlar elever tim- och minutvisaren samt har svårt att förstå dess rotation, vilket leder till att tidavläsningen försvåras. Studien utgår från ett övergripande ramverk som innefattar vad undervisningen bör behandla samt i vilken ordning, för att elever ska kunna utveckla full förståelse för klocka och tid. Studien är kvalitativ och innefattar analys av tre olika läromedels, läroböcker för årskurs F–3 samt intervjuer av sju lärare verksamma i lågstadiet. Resultatet visar att den undervisning som eleverna får i sina läroböcker inte täcker Skolverket (2019) kunskapskrav eller ger eleverna förutsättningar att klara Skolverkets nationella prov i årskurs tre. Undervisning gällande klocka och tid som de intervjuade lärarna kompletterar med är för att ge ytterligare övning samt konkretisera undervisningen. Studien visar att det lärarna undervisar gällande klocka och tid utanför matematiklektionerna och läromedlet under skoldagen är ytterst viktig. Denna undervisning täcker de delar som enligt det övergripande ramverket behöver ingå i undervisning om klocka och tid för att eleverna ska kunna få en förståelse för innehållet, och som saknas i läromedlen.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och dilemman som matematiklärare möter i undervisningen med elever med ADHD och deras svårigheter. Studien baseras på fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer från olika skolor och kommuner. Informanterna är behöriga matematiklärare för årskurs 4–6. För att analysera informanternas svar har tematisk analys tillämpats. Studien har utgått från ramfaktorteorin och sociokulturella perspektiv. Resultaten visat att lärarna, trots bristande förutsättningar, har strategier för att försöka minska matematiksvårigheterna för elever med ADHD. Majoriteten av informanterna lyfter fram dessa bristande förutsättningar som problematiskt, men det finns även informanter som anser sig ha goda förutsättningar för att stötta elever med ADHD. Tidsbrist, brist på personal och stora grupper var faktorer som bidrog till ökade matematiksvårigheter. Trots dessa brister uppgav informanterna att det finns fungerande strategier för att bedriva undervisning med elever med ADHD, främst genom att använda individanpassade material.

Syftet med detta examensarbete var att försöka undersöka hur f-3 lärare ser på yngre barns förmåga att förstå historia samt hur de undervisar för att utveckla elevernas historiska kunskaper och ämnesförståelse. Detta genom att med semistrukturerade intervjuer fråga två lärare om hur de väljer att planera och undervisa i ämnet för att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla ett historiemedvetande. Detta tillvägagångssätt gör dock att resultatet inte går att generalisera. Resultatet kan tolkas som att de båda lärarna strävar efter att möta det centrala innehållet för att eleverna ska nå målen inom ämnet och få en så god kronologisk överblick som möjligt. Men att mycket av den utvecklingspsykologiska tanken kring hur yngre barn kan tillägna sig historieundervisningen verkar leva kvar. / The purpose of this thesis was to try to investigate how f-3 teachers view younger children's ability to understand history and how they teach to develop students' historical knowledge and subject understanding. This by using semi-structured interviews to ask two teachers about how they choose to plan and teach the subject in order to create conditions for the students to develop a historical consciousness. However, this approach makes the result impossible to generalize. The result can be interpreted as the two teachers striving to meet the central content in order for the students to achieve the goals within the subject and get as good a chronological overview as possible. But that much of the developmental psychology idea about how younger children can acquire history education seems to remain.

Studiens syfte var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av sin kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning efter genomfört introduktionsprogram, två områden som vårdinrättningarna enligt Socialstyrelsens (2002) utredning upplevde att nyutbildade sjuksköterskor hade bristande kompetens i. Sex sjuksköterskor som deltagit i introduktionsprogrammet vid Ystad lasarett intervjuades, för att få klarhet i om upplevelsen av kompetensutvecklingen hade förändrats och i så fall vilka delar i programmet som bidragit till utvecklingen. Metoden innehållsanalys användes för att klargöra resultatet och vad som underlättat kompetensutvecklingen. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde en kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning. Fyra kategorier stärkte kompetensutvecklingen; reflektion och tid, stöd, kunskap och att växa in i yrkesrollen. Ett välplanerat introduktionsprogram underlättar således kompetensutvecklingen och bidrar därmed till patientsäkerheten. Resultatet indikerar också att en fortsatt handledning hade varit till gagn för sjuksköterskors fortsatta kompetensutveckling inom yrket. / Abstract: The aim of this study was to explore how newly graduated nurses experienced their competence development regarding technical skills and leadership, two areas that have been criticized by health care institutions according to an investigation made by the National Swedish Board of Health and Welfare (2002). Six nurses who participated in an introduction programme at Ystad Hospital were interviewed to gain insight if their experienced competence had increased and from what in the programme. Content analysis was used to interpret the material. The result showed that all interviewed nurses experienced an increase in competence within technical skills and leadership. Four categories were used; reflection and time, support, knowledge, and professional growth. A well planned introduction programme contributes to the competence development and thereby to the safety and security of the patient. The result also indicated that clinical supervision could gain the continuous competence development within the profession.

Bakgrund: Aktuell forskning visar att sjuksköterskors tid för administrativa uppgifter ökar och att tiden för den patientnära omvårdnaden blir allt mindre. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans patientnära tid, tid avsatt för dokumentation och annat administrativt arbete i jämförelse med opublicerad data från 2007. Metod: Åtta strukturerade observationer med kvantitativ forskningsansats genomfördes 2011 på samma ortopediska avdelning och med samma metod, som vid observationerna 2007. Resultat: Sjuksköterskornas patientnära tid 2011 visade sig ha minskat i jämförelse med 2007, även tid för dokumentation i patientjournalen hade minskat något. Vid en summering av annat administrativt arbete sågs en ökning från 49,9 % 2007 till 59,8 % 2011 av den totala arbetstiden. Den största ökningen sågs i kategorierna rapport med 3,5 % följt av telefon med 2,8 % samt övrig administration med 2,1 %. Slutsats: Trenden för minskad patientnära tid håller i sig trots målsättningen att skapa utrymme för de omvårdnadsåtgärder som krävs för att tillgodose patientens behov utifrån ett holistiskt perspektiv. Trots att sjuksköterskorna 2011 hade en totalt längre genomsnittlig arbetstid än sjuksköterskorna 2007 så hade tiden för kategorin övrigt minskat drastiskt, vilket kan tolkas som att arbetsbelastningen på avdelningen har ökat sedan observationerna 2007. Den minskade tiden för övrigt ansågs bero på ökad tid för annat administrativt arbete och hade tyvärr inte kommit patienterna till godo i form av ökad patientnära tid. / Background: Recent research suggests that nurses̕ time spent on administrative tasks is increasing and the time allocated to direct patient care is decreasing. Objective: To investigate nurses̕ patient-time, time set aside for documentation and other administrative work in comparison with unpublished data from 2007. Method: Eight structured observations with quantitative research approach were conducted in 2011, in the same orthopaedic department and with the same methodology as in the observations in 2007. Results: Nurses’ patient-time in 2011 was found to have decreased in comparison to the figures of 2007. Time for documentation of patient records had also fallen slightly. A summary of ‘other administrative work’ showed an increase from 49,9 % of the total working time in 2007 to 59,8 % in 2011. The largest increases were found in the following categories; ‘reports’ with 3,5 %, followed by ‘telephone’ with 2,8 % and ‘other administration’ with 2,1 %. Conclusion: The ongoing trend of reduced patient-related time is unfortunate, especially since one major objective of today’s care is to create space to meet the needs of the patient from a holistic perspective. Although, the nurses in 2011 had longer work hours in average compared to the nurses in 2007, the time for the category ‘other’ had declined dramatically. This can be interpreted as an increase of workload in the department since the observations in 2007. The reduced time for the ‘other’ category was attributed to the increased time for ‘other administrative work’, and had unfortunately not been passed on to the patients in the form of increased patient-focused time.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära. Flera studier visar att sjuksköterskan använder största delen av tiden på uppgifter som inte är i direkt kontakt med patienten. För att öka vårdkvaliteten arbetas det idag på flera sjukhus i Sverige med utgångspunkt i modellen patientnärmre vård. Huvudmålet är att den enskilda patientens behov sätts i centrum samt att sjuksköterskan med sin omvårdnadskompetens får mer tid tillsammans med patienten. Studiens syfte är att kartlägga hur sjuksköterskans tid är fördelad under ett arbetspass i relation till patientnära och icke-patientnära vård. Metoden var strukturerade observationer där den tid sjuksköterskan använde på olika arbetsuppgifter mättes. Totalt observerades tio arbetspass, sex dagpass och fyra kvällspass. Av resultatet framgår det att största delen av tiden användes på dokumentation och rapportering. Det framgår även att 72,5 % av tiden användes på icke-patientnära uppgifter och 27,5 % av tiden användes på patientnära arbetsuppgifter. / Grøndal, B & Jönsson, C. Patient focused care. Observations of the nurse daily work. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.Work of registered nurses consists of many different tasks which are either indirect or direct care. Many studies indicate that nurses use most of their time on tasks which do not include direct contact with patients. To increase the quality of care many hospitals in Sweden work with the model of patient focused care. The main goal is to focus on the patient’s individual needs and that the nurse with her competence spends more time with the patient. The aim of this study is to map out how nurses’ time during work hours is divided between direct and indirect care. The method was structured observations. The amount of time that the nurse spent on different tasks was measured. In total, ten shifts were observed, six day shifts and four evening shifts. The result shows that most time was spent on documentation and reporting. It even shows that 72.5 % of the time was spent on indirect care and 27.5 % of the time was spent on direct care.

En väntan uppstår hela tiden, det kan vara allt från att vänta på bussen, till att få en läkartid eller ett beslut som ska tas. Väntan kan förknippas med andra närliggande tillstånd som exempelvis förväntan och längtan. Ett barns väntan på jultomten på julafton eller väntan och längtan efter barnet vid en graviditet. När en familj har ett barn med funktionsnedsättning kan hela tillvaron förändras och ytterligare tid och väntan uppstår, sällan den positiva väntan då. Upp till åttio kontakter med olika instanser kan dessa familjer ha. I denna studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där föräldrar har fått tala öppet om den väntan och tid som uppstår kring barnets funktionsnedsättning. Återkommande tema hos föräldrarna var stress och en icke fungerande samverkan. Det är massor av tid som går åt till att agera projektledare åt sitt barn, att föra samman olika aktörer i samhället då samverkan inte fungerar. Konsekvenser för utdragna processer kring barnet kan vara ett socialt utanförskap för barnet, att inte nå upp till kunskapsmålen i skolan, sämre hälsa och sjukskrivna, stressade föräldrar. Varje individ rör sig ständigt mellan de olika systemen i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system. Vi är alla även beroende av dem alla för att utvecklas och för att få vår vardag att fungera. / Waiting occurs all the time, it could be everything from waiting for the bus, to get a doctors appointment or waiting för a decision to be made. Waiting can be associated with other related occasions like expectation and longing. A child´s waiting for Santa Claus on Christmas Eve or the waiting and longing for the newborn baby after a pregnancy.When a family has a child with disabilities their whole life might change and more time and waiting occurs, and rarely the positive kind. These families can have up to eighty contacts with different authorities. In this study I have user qualitative interviews where parents have been able to speak openly about the wait and time that arise around the child´s special needs. The recurring theme by the parents was stress and a non functioning colloboration. Lots of time is being spent when acting project manager för your child, to bring different actors together in society when colloboration is not working. Consequences from extended processes around the child can in itself be a social alienation for the child, not to achieve the learning goals in school, deteriorated health and sick, stressed parents. Every individual moves all the time between the different systems in Bronfenbrenners the ecology human developement. We are also all dependent of them all to get our everday to function.

Time and temporality have received little attention when it comes to work in the public libraries, above all in a Swedish context. Trying to fill this gap the aim of this study was to explore how librarians working within the public libraries of Gothenburg experienced time and temporality in relation to different work tasks and systems. The study was guided by a theoretical framework with focus on the sociology of time and was designed as a cross-sectional study witha qualitative approach. Empirical data was produced through semi structured interviews with seven librarians working at different public libraries in Gothenburg. Qualitative content analysis was used for analysing the empirical data. The result showed that the librarian's time was fragmented with task sbeing prioritised according to principles of economic time, i.e., tasks that were possible to determine in time and led to a clear outcome. The result also showed that tasks that worked according to non-economic principles dominated among the tasks the librarians wished to have more time for, i.e., tasks that were difficult to determine in time and required continuity, for example reading promotion tasks. However, this does not mean that the librarians did not engage in reading promotion work at all. The study also drew attention to the time-consuming work the librarians devoted to help the library visitors with information and communication technology. This work was understood as a side effect of technological acceleration.