Bakgrund: Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med symtom som förekommer i olika svårighetsgrad. För att få diagnosen autism krävs problem från två huvudområden; varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang och begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Begreppet neurodiversitet innebär ett alternativt synsätt på autism där diagnosen betraktas som en del av den mänskliga mångfalden snarare än en funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att sjuksköterskor har ett behov av ökad kunskap om autism för att kunna ge ett bättre bemötande till dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur personer med autism upplever att få och att leva med sin diagnos. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar användes till resultatet, varav åtta kvalitativa artiklar och två artiklar med mixad metod. Artiklarna hämtades från databaserna Academic Search Complete, Cinahl Complete, Medline och PsycInfo. Resultat: Två huvudteman med tillhörande underteman identifierades. Under temat Att få diagnosen autism redogjordes för deltagarnas känslomässiga reaktioner på att få en diagnos, de svårigheter att få en diagnos som många deltagare upplevde samt den process det innebar att acceptera sin diagnos. Under temat Att leva med autism framkom att många deltagare upplevde både positiva och negativa aspekter av att ha autism. Sociala svårigheter och psykisk ohälsa var vanligt förekommande men ett flertal deltagare hade lärt sig strategier för att klara av sociala situationer bättre. De uttryckte ett behov av stöd från omgivningen och flera deltagare hade stora kunskaper om sin egen diagnos som de önskade att sjukvården och samhället tog hänsyn till. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuterades utifrån tidigare forskning och Phil Barkers tidvattenmodell. Författaren diskuterade vad det innebar för deltagarna att få diagnosen autism och att leva med autism, hur autism kan yttra sig hos kvinnor samt deltagarnas upplevelser i mötet med sjukvården. / Background: Autism is a neurodevelopmental disorder with symtoms that occur in different severity. To diagnose autism, problems are required from two main areas; persistent deficits in social communication and social interaction across contexts and restrictive, repetitive patterns of behavior, interests, or activities. The concept of neurodiversity represents an alternative approach to autism, where the diagnosis is considered as part of human diversity rather than a disability. Previous studies have shown that nurses need a better understanding of autism in order to provide better care for these patients.  Aim: The aim of this literature review was to illuminate the experience of recieving and living with a diagnosis of autism. Method: A literature review according to Friberg (2012) has been conducted. Ten scientific articles were used for the reults, of which eight qualitative articles and two articles of mixed methods. The articles were collected from the databases Academic Search Complete, Cinahl Complete, Medline and PsycInfo. Results: Two main themes with associated subthemes were identified. The participants' emotional responses to diagnosis, the difficulty of receiving a diagnosis that many participants experience and the process of accepting the diagnosis were accounted for under the theme Receiving a diagnosis of autism. Many participants experienced both positive and negative aspects of having autism, which emerged under the theme Living with autism. Social difficulties and mental illness were common but a number of participants had learned strategies to better manage social situations. They expressed a need for support from their surroundings and several participants had acquired extensive knowledge of their own diagnosis that they want the public and professionals to take into account. Discussion: The results were discussed in relation to previous studies and the Tidal Model. The author discussed what it meant for the participants to be diagnosed and to live with autism, how autism can be expressed in females and the participants' experiences with healthcare.

ABSTRACT Background: Every year, 30,000 people in Sweden suffer from stroke. The disease leads to disability and patients with stroke are in need of recovery process. Previous research highlighted patients 'and relatives' experiences after stroke. The accumulated knowledge clarifies which nursing measures nurses use to support patients' recovery process. Purpose: to describe the nurse's experience in supporting the patient's recovery after a stroke. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis. Results: It emerged that seeing the patient as unique was significant, and to have a functioning recovery process, patients must be given sufficient time and be well informed. Showing honesty also resulted in nurses being able to build trust with patients and relatives. The nurses' support in the form of guidance and individually adapted information as well as physical, emotional, social support was important for patients. A positive communication between patients and nurses contributed to a good care relationship that resulted in success in the recovery process, thus relatives were a resource for patients' recovery process. Conclusion: Patients suffering from stroke may suffer and experience pain after the life change. Patients can also experience well-being in their health, this by having a well-functioning recovery process. Nurses with their unique role and professional knowledge can support the recovery process.

Bakgrund: Fysisk vårdmiljö på psykiatriska slutenvårdsavdelningar erfars positivt och negativt. Dock undersöks sällan huruvida miljön erfars främja eller hämma återhämtning. Syfte: Beskriva hur personer som vårdas inom psykiatrisk slutenvård erfar den fysiska vårdmiljöns betydelse för återhämtning. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som nyligen varit inlagda på psykiatrisk slutenvårdsvårdsavdelning. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Det erfars främjande för återhämtningen att få uppleva ljus när det känns mörkt, att uppleva avdelningens miljö inbjudande, att få hjälp att komma till ro samt att få känna liv med hjälp av växter i den fysiska vårdmiljön. Det erfars hämmande för återhämtningen att känna sig begränsad av att dela rum med andra, att inte få möjlighet till en god sömn, att känna frustration när inget stimulerar samt att uppleva miljön som fängelselik. Slutsatser: Det är inte stora renoveringar eller interiör som är centralt i resultatet. Snarare handlar det om tanke bakom utformningen, som kan främja gemenskap, social interaktion och valmöjligheter. Utformningen kan skapa trygghet och underlätta återhämtningsprocessen. Sjuksköterskan behöver tänka steget längre och väga in den fysiska vårdmiljön som betydelsefull för återhämtningen och med de medel som finns skapa en återhämtningsfrämjande miljö för varje enskild person. / Background: Physical care environment in psychiaric wards experienced positively and negatively. However, it is rarely investigated whether the environment is experienced to promote or inhibit recovery. Purpose: Describe how people who are cared for in psychiatric inpatient care experience the importance of the physical care environment for recovery. Method: Semi-structured interviews with ten participants who have recently been admitted to a psychiatric inpatient ward. Qualitative content analysis with an inductive approach was used. Results: It is experienced to promote recovery to experience light when it feels dark, to experience the ward's environment inviting, to get help to calm down and to feel life with the help of plants in the physical care environment. It is experienced as inhibiting the recovery to feel limited by sharing a room with others, not to have the opportunity for a good sleep, to feel frustration when nothing stimulates and to experience the environment as prison-like. Conclusion: It is not major renovations or interiors that are central to the result. Rather, it is about thought behind the design, which can promote community, social interaction and choices. The design can create security and facilitate the recovery process. The nurse needs to think one step further and consider the physical care environment as important for recovery and with the means available to create a recovery-promoting environment for each individual person.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser att personer med bakomliggande psykisk sjukdom eller ohälsa stigmatiseras och diskrimineras både i samhället men även inom hälso- och sjukvården. Det är därför viktigt att se hur sjuksköterskor upplever och uppfattar hur det är att ge omvårdnad till denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien är att utforska sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar av att ge omvårdnad till patienter med bakomliggande psykisk ohälsa och psykisk sjukdom medan de vårdas på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: Åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer utfördes med sjuksköterskor från fyra olika kirurgiska vårdavdelningar. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier; upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom eller ohälsa, uppfattningar relaterade till ansvarsfördelningar inom vården och upplevelser av kunskap relaterade till psykisk sjukdom och ohälsa. Sjuksköterskorna i denna studie gav uttryck för både positiva och negativa upplevelser och uppfattningar kopplat till att vårda denna patientgrupp. De uppfattade ofta att personer med bakomliggande psykisk sjukdom eller ohälsa var vårdkrävande och tillskrev dem negativa karaktärsdrag. De upplevde även att de inte hade kunskap eller resurser till att ge dessa personer god omvårdnad när de vårdas på kirurgiska vårdavdelningar Slutsats: Sjuksköterskor i denna studie gav uttryck för olika upplever och uppfattningar kopplat till att ge omvårdnad till patienter med bakomliggande psykisk ohälsa och psykisk sjukdom inom somatisk vård. Upplevelserna och uppfattningarna var av så väl positiv som negativ karaktär och upplevelserna kan kopplas samman med tidigare forskning som visar att patienter kan uppleva diskriminering och stigmatisering kopplat till psykisk ohälsa och sjukdom. För att öka förutsättningarna för jämlik och patientcentrerad omvårdnad upplevde sjuksköterskorna att kontinuerlig utbildning kring psykiatrisk omvårdnad är viktig även för sjuksköterskor som är verksamma utanför specialiserad psykiatrisk vård. / Background: Previous research highlights that people with underlying mental illness or disorders are stigmatized and discriminated against, both in society and within the health care system. It is therefore important to see nurses perceive and understand how it is to provide care to this population. Objective: The purpose of the study is to explore nurses' experiences and perceptions of providing care to patients with underlying mental illness and or mental disorders while being treated in surgical wards. Method: Eight semi-structured qualitative interviews were conducted with nurses from four different surgical wards. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. Results: The results are reported in three categories; experiences of caring for patients with mental illness, perceptions related to the allocation of responsibilities in care and experiences of knowledge related to mental illness. The nurses in this study expressed both positive and negative experiences and perceptions related to caring for these patients. They are often perceived that people with underlying mental illness was demanding and attributed them there with negative character traits. They also felt that they did not have the knowledge or resources to give these people good care when they are cared for at a surgical wards. Conclusion: Nurses in this study expressed different experiences and perceptions related to providing care to patients with underlying mental health and mental illness in somatic care. The experiences and perceptions were of positive as well as negative character and experiences can be linked with previous research showing that patients may experience discrimination and stigma associated with mental illness and disease. To improve the conditions for equitable and patient-centered care nurses experienced that continuous training in psychiatric nursing is also important for nurses who are active outside specialized psychiatric care.

Background: It is part of the nurse's professional responsibility to involve patients indecisions concerning their care. Previous studies show that patients wish to be activeparticipants in care and to be seen and heard. Nurses also express a desire for patients toparticipate. However, there are obstacles linked to the forensic psychiatric care context thatcan make this difficult. Purpose: To describe patients' experiences of participation inSwedish forensic psychiatric care. Method: Data collection was carried out through semistructured interviews with ten participants who were patients at a forensic psychiatrichospital in Central Sweden. To analyze the material, a qualitative content analysis with aninductive approach was used. Results: Through the analysis, three categories emerged,which were The importance of being active yourself, The meaning of being treated as anactive participant and The meaning of feeling powerless. These categories had six associatedsubcategories that describe how participation can be promoted or hindered in different ways.The results showed the importance of the patient feeling seen, but also the importance of thepatient contributing. Conclusion: Participation is influenced by one's own ability andwillingness to actively contribute as well as the commitment and the competence of the staff.Obstructive factors that emerged were feeling vulnerable linked to the forensic psychiatriccare context and experiencing a lack of treatment.Keywords: Forensic psychiatric care, Interview study, Participation, Qualitative, The TidalModel / Bakgrund: Det ingår i sjuksköterskans yrkesansvar att göra patienter delaktiga i beslut somrör deras vård. Tidigare studier visar att patienter önskar ses som aktiva deltagare i vårdensamt bli sedda och hörda. Även sjuksköterskor uttrycker en önskan om att patienter ska varadelaktiga i vården. Dock framkommer hinder kopplat till den rättspsykiatriska vårdkontextensom kan försvåra detta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av delaktighet inom denrättspsykiatriska vården. Metod: Datainsamlingen genomfördes med semistruktureradeintervjuer med tio deltagare som vårdades på ett rättspsykiatriskt sjukhus i Mellansverige.För att analysera materialet användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Genom analysen framträdde tre kategorier, vilka var Betydelsen av att själv varaaktiv, Betydelsen av att bli bemött som en aktiv deltagare samt Betydelsen av att känna sigmaktlös. Dessa kategorier presenterades i sex subkategorier som beskrev hur delaktighetkunde främjas respektive försvåras på olika sätt. Resultatet visade att det var viktigt förpatienter att känna sig sedda men också betydelsen av att själva bidra. Slutsats: Delaktighetpåverkas av den egna förmågan och viljan att aktivt bidra samt vårdpersonalens engagemangoch kompetens. Hindrande faktorer som framkom var att känna sig utsatt kopplat till denrättspsykiatriska vårdkontexten och att erfara ett bristande bemötande.Nyckelord: Delaktighet, Intervjustudie, Kvalitativ, Rättspsykiatrisk vård,Tidvattenmodellen

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har ökat stadigt det senaste decenniet i Sveriges befolkning. Efter 65 års ålder är depression den vanligaste psykiska sjukdomen. Symtomen för depression hos äldre ser oftast annorlunda ut jämfört med hos yngre och kan därför vara svåra att upptäcka. Majoriteten av de som får vård av den kommunala hälso- och sjukvården är 65 år och äldre, vilket medför att sjuk­sköterskorna har ett stort ansvar när det gäller att identifiera tecken på depression hos dessa patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och förutsättningar för att identifiera symtom på depression hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård.  Metod: En systematisk litteraturstudie enligt SBU:s (2017) beskrivning av en systematisk litteratursökning. Tio artiklar syntetiserades i en metasyntes som inspirerades av Howell Major och Savin-Badens (2010) innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Metasyntesen resulterade i följande tre teman; tid, holistiskt perspektiv samt kunskap och erfarenhet. Tid och kontinuitet var väsentligt för att skapa en trygg och tillitsfull vårdrelation. Det holistiska perspektivet underlättade upptäckten av symtom på depression hos äldre och möjliggjorde personcentrerade omvårdnadsinsatser. Sjuksköterskorna upplevde att både de själva och de äldre hade bristfälliga kunskaper om depression. Sjuksköterskorna önskade få ökad kunskap i ämnet. Slutsats: Tidvattenmodellen kan genom sitt holistiska perspektiv och sin syn på tid, ge stöd i sjuksköterskans omvårdnadsarbete kring att identifiera symtom på depression hos äldre. Vidare kan en psykiatrisjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård bidra med att kunskapen om depression ökas både hos sjuksköterskor, annan vårdpersonal och hos patienter. / Background: Mental ill-health has steadily increased over the past decade in Sweden's population. After the age of 65, depression is the most common mental illness. The symptoms of depression in the elderly usually look different compared to the younger ones and can therefore be difficult to identify. The majority of those receiving municipal health care are 65 years and older, which means that the nurses have a great responsibility when it comes to identifying signs of depression in these patients. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of and prerequisites for identifying symptoms of depression in elderly patients in municipal health care. Method: A systematic literature according to SBU’s (2017) description of a systematic literature search. Ten articles were synthesized in a meta-synthesis inspired by Howell Major and Savin-Badens (2010) content analysis for qualitative studies. Result: The meta-synthesis resulted in the following three themes; time, holistic perspective and knowledge and experience. Time and continuity were essential to creating a safe and trusting care relationship. The holistic perspective facilitated the detection of symptoms of depression in the elderly and enabled person-centered nursing care. The nurses felt that both themselves and the elderly had insufficient knowledge of depression. The nurses wanted to gain increased knowledge in the subject. Conclusion: The Tidal model can, through its holistic- and time perspective, provide support in the nursing work when it comes to identifying symptoms of depression in the elderly. Furthermore, a psychiatric nurse in municipal health care can help to increase the knowledge of depression in nurses, other healthcare professionals and in patients.

Background: ADHD and autism are two of the most common disabilities in the neuropsychiatric spectra. The symptoms of ADHD and autism are different based on gender and women belong to a risk group that have an increased risk of getting misdiagnosed. The consequences of a missed or delayed diagnosis causes suffering for both the individual and society. Aim: To explore women’s experiences of getting diagnosed with ADHD or autism as adults. Method: Literature study with a systematic approach. Based on the Tidal model, a qualitative content analysis with a deductive approach according to Elo and Kyngäs has been used. Results: The results are presented using three predetermined main categories, whilst the subcategories are based on an inductive approach. The results showed that the women’s experiences of receiving a diagnosis in adulthood mostly included positive feelings such as feeling of belonging, acceptance and increased self-esteem. However negative feelings such as doubt about the identity, stigmatization and mistrust towards the healthcare system emerged.  Conclusion: A diagnosis in adulthood causes mixed feelings and a need for support from the healthcare system. Lack of support leads to worsening of the mental health.

Bakgrund: Forskning pekar på att det kommer ske en fortsatt ökning av barn med psykisk ohälsa de kommande åren. Sjuksköterskor kommer således att möta fler med barn diagnosen depression. Studier kring sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med depression är sparsam och mer kunskap kring omvårdnaden av denna sårbara grupp är betydelsefull. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av barn med depression inom barn – och ungdomspsykiatrisk öppenvård.  Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex sjuksköterskor inom barn-och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom; Att sjuksköterskans roll handlar om att vara en mellanhand, Att beakta att barnet alltid finns i ett sammanhang, Att skapa en relation till barnet och Att hantera egna känslor. Omvårdnaden går inte att beskriva på ett tydligt sätt, trots att sjuksköterskan träffar dessa barn och deras familjer dagligen. Slutsatser: Sjuksköterskans roll och betydelse skulle behövas synliggöras då den idag kan anses vara otydlig. Det finns en kompetens bland specialistsjuksköterskor som inte alltid tas i anspråk för att främja barnets återhämtning från depression. / Background: Science shows that we will see a continuing increase of children with mental health problems in the coming years. As a consequence of this nurses will be meeting a larger number of children suffering from depression. Studies regarding nurses’ experiences of caring for children suffering from depression are sparse. More knowledge is required and will be meaningful in the future care of this vulnerable patient group. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for children with depression within child and adolescent outpatient psychiatric care.  Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. As a data collecting method, semi- structured interviews were used which were conducted with six nurses in child and adolescent psychiatric outpatient care. The result was analyzed with qualitative content analysis. Results: The results show that; the nurse’s role is about being an intermediary, to take into account that the child always exists in a specific context, to create a relationship to the child and to manage one's own emotions. Conclusions: The nurse's role and significance would need to be made more visible as it today can be considered unclear. Specialist nurses have significant competences that is not always used in the best way to promote the child's recovery from depression.

Background: Forensic psychiatric care means restricted freedom during a long period of care. The restriction leads among other things to a loss of independent decision-making in relation to physical health in terms of time outdoors, diet and exercise. Previous research highlights how deteriorating physical health seems to go hand in hand with mental illness. In addition, nurses experience health promoting and disease prevention work within forensic psychiatric inpatient care as a challenge. Aim: To describe patients' experiences of maintaining physical health in forensic psychiatric inpatient care. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with ten patients from two forensic psychiatric clinics in central Sweden. Data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The patients' experiences are illuminated through four categories: to feel restricted, to be able to adapt to a new situation, to utilize healthcare resources and to have access to support which were further clarified by six subcategories. This led to the overarching theme of reclaiming physical health through support and adaptation in a new environment. Conclusions: The person-centered approach needs to be given even greater space within forensic psychiatric inpatient care. Consequently, nurses need to take advantage of patients' experiences to a greater extent in order to, along with the patient, find the way forward in the maintenance of physical health during the period of care. Keywords: Forensic psychiatric inpatient care, patients' experiences, physical health, qualitative content analysis, semi-structured interviews, Tidal model