Bakgrund: Tidig hemgång innebär att mor och barn åker hem 6-12 timmar efter förlossningen. En barnmorska gör hembesök hos familjen under första dagarna för att undersöka hur mor och barn mår. Syfte: Studiens syfte var att undersöka mödrars uppfattningar av vård och stöd kring tidig hemgång efter förlossningen. Syftet var också att undersöka personkaraktäristika samt hur amningen upplevs hos denna grupp. Metod: En enkätstudie gjordes bland kvinnor som fött barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala under mars och april 2013 och gått hem efter 6-12 timmar med vård från ”BB på väg”. Resultat: Samtliga mödrar (n=12) i studien upplevde vård och stöd från” BB på väg” som bra eller mycket bra. En respondent upplevde i efterhand att hon skulle ha föredragit en traditionell BB-avdelning. Samtliga respondenter hade sin partner hemma de första dagarna efter förlossningen. Vissa av mödrarna upplevde osäkerhet med amningen vid hemgång från förlossningen, och en del hade problem med amningen under första veckan hemma. Slutsats: Mödrarnas uppfattning av vård och stöd från ”BB på väg” vid tidig hemgång upplevdes som positiv.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner. Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande. Pedagogerna uppfattar att språksvårigheter synliggörs genom att barnet har en oförmåga att göra sig förstådd bland kompisarna i exempelvis leken, men också genom att barnen inte gärna uttrycker sig verbalt och tar till kroppen som kommunikationsverktyg. I de fall där andra insatser och resurser är nödvändigt så nämner majoriteten av pedagogerna hur dem i första hand diskuterar deras uppfattningar med kollegorna för att sedan lyfta det med föräldrarna. En god föräldrakontakt understryks. Att få stöd utifrån iform av exempelvis specialpedagog eller logoped anses vara en trygghet för pedagogerna. Vilka resurser och insatser som sätts in och hur dessa förvaltas skiljer sig kommunerna emellan. Den ekonomiska faktorn kan vara en avgörande faktor i många fall menar dem intervjuade.

Studien behandlar tefrokronologi på Färöarna under tidig holocen. Tefrokronologi är en tidssynkron dateringsmetod med hög precision där tefra identifieras och korreleras till kraftiga vulkanutbrott. Färöarna utmärker sig för studier inom klimatutveckling eftersom de befinner sig mellan sub-arktiska och atlantiska vattenmassor. Färöarnas lämplighet för tefrokronologiska studier nämns redan i Thorarinssons doktorsavhandling 1944. Syftet med studien är att identifiera och datera tefrahorisonter för att kunna jämföra resultatet med klimatutvecklingen under tidig holocen. De metoder som har använts är strukturanalys, analys av organiskt kol och mikroskopering av tefra. Tefra räknades vid fyra horisonter, av dessa bestod tre av ryolitisk tefra och en av basaltisk tefra. De tre ryolitiska horisonterna kan möjligtvis motsvara Hässeldalentefran, Askja S/10ka och L-274 i studien av Lind och Wastegård (2011). Den basaltiska horisonten är identifierad som Saksunarvatntefran.

Att få en demenssjukdom i ett mer aktivt skede i livet kan göra så att problem verkar mer extrema och felaktiga beslut kan få betydande konsekvenser. De drabbade personernas yrkes- och familjeliv påverkas i hög grad av problemen som uppstår i vardagen. Syftet med studien var att ta reda på hur arbetsterapeuter arbetar för att öka delaktighet och minska social isolering för yngre personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Intervjuer genomfördes med sju arbetsterapeuter om hur de arbetar med dessa frågor. Resultatet visar att arbetsterapeuter genom att hitta nya strategier, ta fram hjälpmedel, göra miljöanpassningar och involvera anhöriga i interventionerna kan underlätta vardagen för de berörda. Genom denna studie har författarna kommit fram till att det är viktigt att vården anpassas efter yngre personers behov eftersom de är i ett annat skede i livet och har andra intressen än äldre.

Syftet med studien var att i förskolan undersöka föreställningar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns tidiga skriftspråksutveckling samt att studera den pedagogiska miljöns utformning och innehåll ur ett skriftspråksutvecklingsperspektiv. Studien är kvalitativ och består av två delstudier som genomfördes med hjälp av intervju respektive observation. Sex förskollärare intervjuades och avdelningarna som förskollärarna arbetade på observerades. Resultaten från de två delstudierna analyserades var för sig, för att sedan jämföras i en gemensam analys. Resultaten visar att ett stort utbud av skriftspråksutvecklande artefakter fanns på avdelningarna och att förskollärarna hade många tankar om hur barns skriftspråkande ska stödjas. Det kan dock också ses att stora delar av avdelningarnas skriftspråkliga egenskaper lämnades okommenterade av förskollärarna. Det leder till att exempelvis texter fanns men inte var tillgängliga för barnen. Slutsatsen är bland andra att det är viktigt att medvetandegöra vad barn behöver för sin skriftspråksutveckling för att de artefakter som stödjer denna ska placeras korrekt.

<p>Konsertprogram: JS Bach, Sonat för Flöjt och Basso continuo, BWV 1034.</p><p>Medverkande: Kristine West, blockflöjt, Marcus Mohlin, cembalo, Stina Petersson, barockcello</p>

Denna studiesyftar till att undersöka typer av relationer mellan modaliteterna skrift och bild som tillsammans bildar en text. Centrala begrepp så som multimodalitet, literacy och det vidgade textbegreppet behandlasi teoridelen och återkopplas till i diskussionen. Metoden som valts är en innehållsanalys av text med Unsworths (2006) analysverktyg som utgångspunkt. Femläromedel har analyserats varav två storböcker, två lillböcker och en läsebok. I ett första skede har typer av relationer undersökts i de olika läromedlen och därefter har en jämförande analys gjorts för att undersöka eventuellaskillnader, i linjemedsyftet. Analysen visar på att typer av relationer mellan skrift och bild inte skiljer sig avsevärt åt mellan de utvalda läromedlen.Avvikelser är inte vanligtförekommande och en slutsats som kan dras av detta är att bilden inte endast finns till för att underhålla,utan tjänar ett syfte eftersom den överensstämmer med skriften. I deflesta fall är modaliteterna av samstämmighet och ökningav information. Ökningen skapar en möjlighet för ett utökat meningserbjudande avbudskapet som kan ge eleverna stöd i sin läsning.Ökningen kan också utnyttjas i samtalet runt innehållet i böckerna. Konjunktiva förbindelser i både textens skrift och bild kan också sägas vara en typ av ökning och kan hjälpa eleverna att orientera sig gällande tid, plats och händelse. En pedagogisk konsekvens av detta är atteleverna behöver få kunskap om att bilden och skriften kan användas som resurser för att förstå en text. Denna medvetenhet kan utveckla literacy hos eleverna.

Bakgrund Tidig fosterdiagnostik är en undersökning med syfte att upptäcka eventuella kromosomavvikelser i fostret. Föräldrar kan komma att ställas inför flera svåra val under graviditeten. För att göra ett informerat val avseende tidig fosterdiagnostik krävs god information till de blivande föräldrarna från vårdgivaren. Syfte I denna studie undersöks om paret är överens eller inte avseende informerat val och huruvida det påverkar kvinnans graviditetsrelaterade oro, beslutskonflikt, nöjdhet med informationssamtalet samt om det påverkar hennes beslut att göra tidig fosterdiagnostik.Metod Femtiotre kvinnor, tidigt in i sin graviditet, deltog i studien. Kvinnorna delades upp i två grupper, där den ena var överens med sin partner avseende informerat val och den andra inte. Kvinnorna svarade på en enkät som innehöll tre skalor om oro, nöjdhet och beslutskonflikt. Poängen som de två grupperna fick på skalorna jämfördes med varandra med hjälp av T-test.Resultat Ingen signifikant skillnad hittades mellan kvinnor som är överens och de som inte är överens inom områdena graviditetsrelaterad oro, beslutskonflikt och nöjdhet med informationen. En skillnad syntes i den instrumentella kategorin i nöjdhet med informationssamtalet. Kvinnor som är överens med sin partner, avseende informerat val, gör KUB i större utsträckning än kvinnor som inte är överens med sin partner.Slutsats Kvinnor som överens med sin partner avseende informerat val genomgår tidig fosterdiagnostik i högre grad än de som inte var överens med sin partner. Kvinnor som är överens med sin partner är mer nöjda med den instrumentella delen av informationsmötet om tidig fosterdiagnostik. / Background Early prenatal diagnosis is a examination to detect any chromosome abnormalities in the fetus. Parents may be faced with many difficult choices during a pregnancy. In order to make an informed choice regarding early prenatal diagnosis requires good information to the parents. Method Fifty-three women early in their pregnancy participated in the study. The women were divided into two groups , one of which was in agreement with their partners regarding informed choice and the other was not. The women answered a questionnaire which included three scales about worry, decisional conflict and satisfaction. The sum of the scales that the two groups got were compared to detect any differences using t-tests. Results No significant difference was found between the women who agree and those who disagree in the areas of pregnancy-related anxiety, decision conflict and satisfaction. However, a correlation could be seen between the groups and how clearly the information was given, how reassuring midwife/doctor where and to what extent they felt they were helped to take an informed decision.The results also showed that women of a couple who agree with her partner, regarding informed choice, do KUB greater extent than women who do not agree with their partner.Conclusion The women who agreed with their partner regarding informed choice underwent early prenatal screening in a greater degree than those who did not agree with their partner. Women who agree with their partners are more satisfied with the instrumental part of the meeting for early prenatal diagnosis.

Introduktion: När bakteriellt plack får ligga ostört fyra till sju dagar reagerar gingivan med inflammation. Sjukdomstillståndet benämns gingivit. En kvinnas<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /><img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> graviditet präglas av en rad olika fysiologiska förändringar, den orala hälsan påverkas på olika sätt, kvinnan kan bland annat drabbas av graviditetsgingivit. Kunskapen om graviditetsgingivit är begränsad både bland blivande mödrar och hos olika professioner inom hälso-och sjukvård och tandvård. Syfte: Att beskriva begreppet graviditetsgingivit samt dess eventuella påverkan på det nyfödda barnet. Frågeställningar: - Vad har graviditetsgingivit för övergripande etiologi? - Vilken eventuell påverkan har moderns gingivit på det nyfödda barnet? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Subgingivala bakterier, höga placknivåer i samband med en ökad närvaro av könshormonerna östrogen och progesteron samverkar så att en graviditetgingivit kan utvecklas hos gravida kvinnor. Resultatet påvisar även att för tidig födsel förekommer hos mödrar med gingivit och även att barn föds med låg födelsevikt. Konklusion: Den gravida kvinnans förändrade produktion<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /><img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> av könshormoner, förekomst av plack samt specifika bakterier har betydelse för utveckling av graviditetsgingivit. Kvinnor med graviditetsgingivit löper ökad risk att föda för tidigt och att barnet föds med låg födelsevikt. Det vetenskapliga underlaget om samband mellan graviditet och parodontit är rikligare än underlaget för sambandet med gingivit. Behov av sådan forskning finns.

I denna kvalitativa intervjuundersökning studerar vi vad som har varit betydelsefullt för återhämtningen hos några unga vuxna, vilka upplevt trauman i sin uppväxt. Med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer enligt en teori som har sitt ursprung i fenomenologin och hermeneutiken, Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), belyser vi informanternas egna upplevelser. Särskilt intresse riktas mot att undersöka betydelsen av behandlingsrelationer. Resultatet visar att häst som verktyg i behandlingen har varit betydelsefullt. Hästen har förmedlat en trygghet vilket gett goda förutsättningar till skapandet av nära relationer till personalen och senare andra människor. Även personalens kompetens samt tiden efter behandlingen har varit viktig och bidragit till en självinsikt hos informanterna. Vårt resultat visar på att det sociala arbetet måste vara mer individbaserat istället för att försöka skapa generella metoder som förväntas fungera för alla. I denna studie kommer vi fram till att nära relationer har varit avgörande för informanternas återhämtningsprocess.