No description available.

Inledning Jag har valt att göra en studie i lärares uppfattningar om tidig undervisning i ämnet engelska. Min undersökning belyser fyra lärares uppfattningar om fördelar respektive nackdelar med en tidig start av undervisning i engelska. Vidare beskrivs hur undervisningstillfällen i de olika årskurserna i ämnet engelska kan se ut i de yngre åldrarna. Studien tar också upp vardagsengelskan som barn exponeras för varje dag i samhället och om detta påverkar elevernas kunskaper i ämnet. Syfte Syftet med min undersökning har varit att ta reda på lärares uppfattningar kring en tidig undervisning i ämnet engelska. Undersökningen har även till syfte att redovisa hur fritidsengelskan bidrar till elevers kunskaper i engelska. Jag formulerade fyra frågeställningar till min studie som lyder följande, Vad har en tidig respektive senare introducering av engelskundervisning för påverkan på elevernas kunskaper? Vilka för- eller nackdelar kan det finnas med en tidig engelskundervisning? Hur ser undervisningen ut i engelska i de tidiga åren? Hur bidrar fritidsengelskan till elevernas kunskaper i engelska? Metod Den här studien genomfördes med en kvalitativ metod där jag valde att använda mig av intervjuer. Ansatsen fenomenografi har inspirerat min studie i analysfasen. Resultat Under undersökningen framkom det att många barn är intresserade och motiverade till att lära sig engelska i de yngre åldrarna. Det framkom också att yngre barn har lättare för att lära sig engelska och har specifikt lättare för uttal än äldre barn. Äldre barn har dock lättare för den grammatiska delen då de redan har lärt sig grammatiken i sitt första språk. Enligt de intervjuade lärarna ger vardagsengelskan barnen god kunskap i det engelska språket och detta är väsentligt för oss som lärare att ta vara på i skolan. Studien visade att undervisningen i engelska ser väldigt lika ut i de olika årskurserna. Det framkom även att en allmän uppfattning hos lärarna var att eleverna lär sig tillräckligt mycket engelska utanför skolan och att de då inte är oroliga för en senare start av engelskaundervisningen.

För att elever skall tillgodose sig matematikundervisningen i skolan krävs en god taluppfattning. Med taluppfattning menas att elever har kunskap om tals relationer, betydelse, storlek och begreppen som relaterar till dem. Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskning säger om vad elever behöver få syn på för att utveckla och stärka sin taluppfattning. Internationella undersökningar från 2012 samt 2013 visade att svenska elevers taluppfattning var under genomsnittet jämfört med andra länder som deltog. Till följd av detta infördes ett lärarlyft samt ett bedömningsstöd inom matematik där lärare får hjälp att på ett tidigt stadium kartlägga elevers kunskaper inom taluppfattning och på så sätt försöka förhindra framtida matematiksvårigheter. I denna litteraturstudie har det undersökts vad svensk och internationell forskning visar inom området, för att därefter sammanställa, analysera och jämföra dessa med läroplan, kurslitteratur och egna erfarenheter. Resultatet i denna studie visar på grundläggande färdigheter som elever måste få syn på för att utveckla taluppfattning. Resultatet framställer även viss forskning som menar att elever ej utvecklar taluppfattning av sig själva, utan att det är lärarens ansvar att genom en välstrukturerad och noga genomtänkt undervisning ge elever möjlighet att utveckla det, medan annan forskning påvisar att människan föds med en grundläggande taluppfattning och det är genom att undervisningen stöttar denna förmåga som elevers kunskaper stärks. Det framkom att satsningen på utveckling av elevers taluppfattning samt stöd i form av lärarlyft i matematik som utvecklades efter de internationella undersökningarna om elevers taluppfattning har gett resultat. Vårt resultat av denna litteraturstudie styrker det då det framkommer att en riktad undervisning inom taluppfattning ger goda resultat.

Sammanfattning: Denna studie är fokuserad på hur lärare tänker kring sina elevers och sin egen motivation i samband med läsinlärningen i årskurs 1. I studiens bakgrund definieras motivation samt läsinlärning som är viktiga för studien. Vidare presenteras tidigare forskning om motivation samt motivation kopplat till läsning. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1 ska en tydligare bild ges av hur motivation används i läsinlärningen. Insamlat material analyseras tematiskt och diskuteras utifrån tidigare forskning och motivationsteorierna “Teorin om förväntningar och värden” och “Tron på sig själv och sin egen kapacitet”. Studiens resultat visar att lärare anser att exempelvis trygghet, nyfikenhet och intressant material är viktiga aspekter för att deras elever ska känna sig motiverade. Vidare visar studien att lärarnas egen motivation kan ha både negativ och positiv påverkan på elevernas motivation.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka perfektionism bland elever på idrottsgymnasier, inklusive möjliga skillnader i perfektionism mellan könen samt möjliga samband mellan perfektionism och elevernas specialiseringshistorik. Följande frågor skall besvaras i studien: <ol type="1">Finns det någon skillnad i perfektionistisk strävan och/eller oro mellan könen? Finns det något samband mellan perfektionistisk strävan och/eller oro och elevernas historik kring idrottslig specialisering? Metod Denna uppsats är av kvantitativ art i form av enkäter. En enkät delades ut till elever på tre utvalda gymnasier med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) inom Stockholmsområdet. Totalt 97 elever deltog i studien och 93 enkäter var brukbara. Elever i samtliga årskurser och från nio olika idrotter rekryterades där 44 pojkar, 48 flickor och en ”annat” födda år 2000–2003 deltog i studien. Enkäten bestod utav två olika delar, varav den ena innefattade frågor kring perfektionism utifrån The Multidimensional Inventory of Perfectionism in Sport(MIPS) och den andra innehöll frågor kring deltagarnas bakgrund och demografi, träningsvanor samt specialiseringshistorik. All framtagen data ur enkätundersökningen analyserades och bearbetades sedan i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Resultat Medelvärdena för både perfektionistisk strävan och oro är snarlika mellan könen. Ändock visar studiens resultat att det finns en signifikant skillnad mellan könen vad gäller perfektionistisk oro, där flickor visade en högre nivå. Däremot visades ingen signifikant skillnad gällande perfektionistisk strävan. Resultatet gav även ett signifikant, positivt samband mellan perfektionistisk strävan och grad av tidig specialisering men inte mellan perfektionistisk oro och grad av tidig specialisering. Slutsats Resultaten tyder på att flickor innehar en högre nivå av perfektionistisk oro i jämförelse med pojkar. De unga idrottare som specialiserat sig tidigt beskriver även en högre nivå av perfektionistisk strävan. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

BAKGRUND: Språkforskarna är idag överrens om fördelarna med tidig språkinlärning och redan 1991 års läroplansbetänkande gav direktiven att engelskundervisningen borde påbörjas i år 1. Kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet förde med sig att kommunerna fick möjlighet att själva bestämma när starten av engelskundervisning ska ske, vilket har fått till följd att upplägget skiljer sig åt från kommun till kommun. Den allsidiga kommunikativa förmågan står i fokus i kursplanen i engelskas målformuleringar och tala och lyssna är de delar som bör prioriteras i yngre elevers engelskundervisning.SYFTE: Undersökningens syfte är att undersöka lärares, i år 1-3, tankar om engelskundervisning. Frågeställningarna jag utgår ifrån är hur lärare i år 1-3 resonerar kring ämnet engelska samt hur de undervisar i engelska.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning. För datainsamlingen har jag använt redskapet self report.RESULTAT: De flesta lärarna i min undersökning anser att det är lämpligt att introducera engelskämnet vid den tidpunkt som är aktuell på den skola där de arbetar medan några anser att det kan göras tidigare. Samtliga lärare har med engelska inslag i sin undervisning, även de som själva inte undervisar i engelska. Dessa inslag är ofta av en lättsam karaktär. Sånger samt teman och områden som är bekanta för eleverna, exempelvis färger, familjeord och räkneord, är vanligt förekommande. Lärarna är överrens om att tala och lyssna är de viktigaste delarna att arbeta med inom engelskämnet.

In Sweden a requirement for a zoning plan is a must before any construction of larger scale can take place. The process leading up to a zoning plan has been criticized for being both time consuming and often leading to complications between the developer and municipality. There are a handful of factors to take in consideration, but the most prominent one is the lack of communication between developers and the municipality. This thesis is focused on trying to find the most suitable way to achieve a successful early dialogue between developers and municipalities before a zoning plan exists. Primarily on finding successful methods for smaller municipalities on how they should act when reaching out to developers and the most important factors for a successful thriving cooperation. By studying literature regarding the subject and carrying out interviews with both workers on the municipality- and developer side, different methods on how to implement an early dialogue and factors of great importance for a successful long-lasting cooperation was able to be established. Trust, competence, honesty and a smarter use of resources was pointed out as the most important factors according to the interviewed. With the different methods on how to establish an early dialogue, it is safe to say that there is no absolute way in telling which method a specific municipality should be using. Different municipalities are simply to unique with their own prerequisites and limitations. The right method for each municipality can only be found by trying them out. / I Sverige råder det krav på att en detaljplan skall vara upprättad innan någon bebyggelse av större betydelse får starta. Den process som leder fram till en detaljplan har kritiserats för att vara både tidskrävande och ofta skapa komplikationer mellan utvecklaren och kommunen. Det finns en handfull faktorer som spelar in och som måste tas i beaktning. Den mest framträdande är bristen på kommunikation mellan utvecklare och kommunen. Denna avhandling är inriktad på att försöka hitta den mest lämpliga metoden för att uppnå en framgångsrik tidig dialog mellan utvecklare och kommun innan det finns en detaljplan. Främst ligger fokus på att finna ett bra tillvägagångssätt som mindre kommuner kan använda när de kontaktar byggföretag. En undersökning av vilka faktorer som är av störst relevans för ett framgångsrikt och långsiktigt samarbete har även utförts. Från litteratur om ämnet och genom utförda intervjuer där både arbetare på kommun- och byggsidan fick komma till tal, kunde olika metoder för att genomföra en tidig dialog fastställas. Faktorer för ett framgångsrikt och långvarigt samarbete kunde även bestämmas. Förtroende, kompetens, ärlighet och en smartare användning av resurser lyfts fram som de viktigaste faktorerna enligt den intervjuade. Med de olika metoderna för att inleda en tidig dialog kan det konstateras att det inte finns något sätt att helt säkert kunna bestämma vilken metod som fungerar för en viss kommun. Olika kommuner är helt enkelt unika på sitt sätt med sina egna förutsättningar och begränsningar. Rätt metod för enskild kommun kan endast bestämmas genom att testa dem.

<p>Våra entreprenörskapsstudier, samt intresset från Handelshögskolan vid Umeå Universitet om forskning kring tidig marknadsavkänning för entreprenörer, har legat till grund för studiens inriktning. Företagsstarterna ökar i Sverige och intresset bland ungdomar att starta eget blir allt större. Det finns dock hinder vid företagsstarter, speciellt när det handlar om företag med nya innovativa produkter, och en stor del av de nystartade företagen går under inom ett par år. Detta har lett oss till studiens problem: hur ska ett litet företag göra för att i ett tidigt skede av produktutvecklingsprocessen ta reda på om det finns en marknad för en ny och innovativ produkt?</p><p>Idag är marknadsundersökningar en allmänt vedertagen metod för att avläsa marknaden vid en produktutvecklingsprocess. En av fördelarna påstås vara att den insamlade informationen representerar kundernas gemensamma åsikter och man som företag på så sätt får ett större kundfokus i produktutvecklingen. Det finns dock forskare som är kritiska och menar att ett högt kundfokus hämmar kreativt och innovativt tänkande. De anser att marknadsundersökningar är ett opålitligt hjälpmedel för att känna av marknaden för innovativa produkter, bland annat eftersom kunderna inte alltid förstår produkten och dess nytta.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ studie bland sex olika små entreprenöriella företag som bygger på nya och innovativa produkter, för att ta reda på ifall de har undersökt marknaden under produktutvecklingen, och för att få en större förståelse för hur och varför de gjort det. Detta gör vi för att hitta lik- och olikheter mellan vår empiriska verklighet och de existerande teorierna, samt för att försöka bidra med ny information till forskningen inom området.</p><p>Våra respondenters svar stämde till stor del överens med existerande teorier; hälften var positiva medan den andra hälften var negativa till marknadsundersökningar. Vi fann att de marknadsavkänningsmetoder som var lämpliga för de olika entreprenörerna var väldigt situationsberoende. Vissa allmänna påståenden och teorier kan anpassas till de olika fallen, men på grund av de olika situationernas komplexitet och eftersom det var så många faktorer påverkade, så var det svårt att dra generella slutsatser kring hur man bör göra för att undersöka en marknad. Vi fann även metoder och faktorer som vi inte sett eller som inte tagits upp i tillräcklig utsträckning i tidigare studier, bland annat användande av mässor för information om marknaden samt användande av antiexperter för att ta reda på hur komplex den nya innovationen uppfattas bland kunderna.</p>

<p>Detta utvecklingsprojekt syftar till att undersöka hur mottagliga barn i förskoleklass är för engelskundervisning samt undersöka vilka aktiviteter som lämpar sig i undervisning för barn i 6-årsåldern. </p>

<p>Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, det norska observationsmaterialet Tidig Registrering av Språkutveckling (TRAS) följs upp på de förskolor vi valt ut, samt att undersöka i vilken utsträckning samarbete mellan specialpedagog, pedagoger och föräldrar förekommer.</p><p>Som metod har använts semistrukturerade intervjuer som tagits upp via diktafon. Specialpedagog, pedagoger och föräldrar har delgivit oss tankar och åsikter kring de frågor som ställts. Sammanlagt gjordes fjorton intervjuer, varav två med huvudansvariga specialpedagoger i vår utvalda kommun, åtta stycken med pedagoger samt fyra med föräldrar.</p><p>Studien bygger på artiklar, avhandlingar och annan litteratur kring barns språkutveckling, samt det norska observationsmaterialet TRAS. I vår litteraturgenomgång kring tidigare forskning har vi redovisat en del av de studier som pågått kring barns språkutveckling från 1800-talet och framåt. Vi har också intresserat oss för hur tidiga insatser i förskolan kan påverka barns språkutveckling och vad det kan leda till längre fram i barnens läs- och skrivutveckling. Litteraturgenomgången avslutas med en utförlig presentation av TRAS.</p><p>I vår intervju med specialpedagogerna framgår det att TRAS- materialet skall följas upp genom kontinuerlig kontakt med pedagogerna på förskolan. Pedagogerna upplever att de har en god kommunikation med specialpedagogerna och att de kan kontakta respektive specialpedagog om de har frågor eller behöver hjälp. Samtliga pedagoger menar också att kontakten med föräldrarna fungerar bra och att de informerat föräldrarna om materialet. Gemensamt för föräldrarna är att de är nöjda med den information de fått om TRAS. Föräldrarna uppger också att den största delen av kommunikationen kring materialet sker vid utvecklingssamtalen. Trots att alla parter verkar nöjda med det sätt pedagogerna på förskolan arbetar med materialet tycker vi oss se att kommunikationen mellan specialpedagog - pedagog och pedagog – föräldrar inte fungerar på ett optimalt sätt. Pedagogerna hävdar att de har en bra kommunikation med specialpedagogen men nämner samtidigt att de inte har någon kontinuerlig kontakt. Ett par av pedagogerna menar att de inte haft någon kontakt med specialpedagogen, angående materialet, sedan de gick utbildningen för över ett år sedan. Både föräldrar och pedagoger anser att de har en god kontakt med varandra, samtidigt som ett par av pedagogerna säger att de inte vill blanda in föräldrarna alls i bedömningen av deras barn utan delger dem endast resultatet av bedömningen vid nästkommande utvecklingssamtal.</p><p>Resultatet av arbetet visar att det är väldigt olika hur man arbetar med materialet ute på förskolorna. Även om flertalet av svaren pekar på att arbetet med observationsmaterialet fungerar väl, anser vi att pedagogerna skulle behöva lite mer uppbackning i startskedet för att komma igång och känna att de gör bedömningarna på rätt sätt. Vidare behöver flera av pedagogerna arbeta mer med föräldrarnas delaktighet i materialet. Det står tydligt i handboken, och bör också framgå vid utbildningstillfällena, att föräldrarnas kunskap om sina barns färdigheter är betydelsefull när pedagogerna gör bedömningen och att det därför är viktigt att de är delaktiga i arbetet med materialet.</p>