Tidig mobilisering av patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) har visat sig minska risken för komplikationer under och efter vårdtiden samt förkorta tiden i respirator. Trots påvisad god effekt har det visat sig vara svårt att få genomslag för denna behandlingsåtgärd. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka hinder/barriärer som finns mot införandet av tidig mobilisering och vad som gjorts för att implementera denna förändring av IVA-vården på andra kliniker. Studien är en litteraturstudie baserad på artiklar utvalda enligt förutbestämda kriterier ur databaserna Cinahl och Medline. Resultaten summerades i två huvudteman ”Hinder för tidig mobilisering” respektive ”Implementering av tidig mobilisering”. Resultaten visade att hinder för tidig mobiliseringen ofta berodde på en kombination av följande faktorer: okunskap, kulturen på avdelningen, bristande samarbete, resursbrist och patientrelaterade faktorer. Okunskap gäller både brist på kunskap om varför tidig mobilisering är bra, men även om hur och när mobilisering kan genomföras. Om det inte fanns någon kultur för tvärprofessionellt samarbete så upplevdes detta som ett stort hinder på vägen. Implementering av tidig mobilisering gick mycket ut på att överbrygga de barriärer som definierats. Utbildning för att möta bristen på kunskap, organisatoriska förändringar såsom prioriterade samarbete mellan olika yrkesgrupper och tydliggörande av var och ens roll i processen samt ett väl genomarbetat protokoll för hur tidig mobilisering skulle genomföras, utgjorde grundstenarna för en lyckad implementering. För att öka tillämpningen av tidig mobilisering inom svensk intensivvård föreslår författarna en strukturerad plan enligt ovan.

Syftet med denna studie är att undersöka sju speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av arbete med elever som har språkstörning på högstadiet och gymnasiet. Forskningen gällande både äldre elever som har språkstörning samt speciallärares och specialpedagogers kunskap kring språkstörning är begränsad varför det är viktigt att utforska området. Studien baseras på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Datamaterialet har tolkats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utgångspunkten i arbetet har varit ett relationellt perspektiv och en induktiv ansats har använts. Resultaten visar att det råder en osäkerhet kring identifiering av elever som har språkstörning. Resultaten visar dessutom att det finns ett kunskapsbehov hos speciallärarna och specialpedagogerna. Vidare framgår att tid har stor betydelse för akademisk framgång och i skapandet av kamratrelationer. Resultaten visar också på ökade krav och förväntningar på högstadiet och gymnasiet. Trygghet och relation mellan lärare och elev visar sig vara en viktig faktor för skolframgång. Slutsatser som kan dras i från resultaten är att speciallärarna och specialpedagogerna har erfarenhet av att tidig identifiering av elever som har språkstörning är avgörande för att eleverna ska få rätt stöd och kunna delta på lika villkor i skolan. Dessutom visar speciallärarnas och specialpedagogernas erfarenheter att tid har en stor betydelse för de elever de mött när det gäller både skolprestationer och olika sociala relationer. Speciallärarna och specialpedagogerna upplever att det i arbetet kring inkludering är att det är svårt att ge eleverna individuella anpassningar i klassrummet samt att det finns ett kunskapsbehov hos speciallärarna och specialpedagogerna när det gäller språkstörning.

Detta utvecklingsprojekt syftar till att undersöka hur mottagliga barn i förskoleklass är för engelskundervisning samt undersöka vilka aktiviteter som lämpar sig i undervisning för barn i 6-årsåldern.

År 2019 infördes en ny bestämmelse i skollagen; läsa-, skriva-, räknagarantin. Garantins syfte är att säkerställa att skolor tidigt sätter in stödinsatser för elever i behov av extra stöd. Då forskning visar att taluppfattning är grunden för att kunna utveckla vidare matematikkunskaper är det viktigt att tidigt identifiera elever med brister i taluppfattningen och som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att synliggöra vilka hinder och möjligheter bedömningsstödet i matematik för årskurs 1 ger skolor i deras arbete med att stödja elever i matematiksvårigheter och öka andelen elever som når kunskapsmålen i matematik i årskurs 3. I studien har 13 nyckelpersoner från två olika kommuner, på olika nivåer i skolsystemet, intervjuats om deras uppfattningar om hinder och möjligheter med bedömningsstödet; genomförandet, analysarbetet och efterföljande åtgärder. Tolkningen av resultatet utgår från ett systemteoretiskt-, och utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns flera faktorer i kommunernas skolsystem som kan påverka huruvida bedömningsstödet resulterar i adekvata stödinsatser för elever i matematiksvårigheter. En viktig faktor är rutiner kring bedömningsstödets analyser, både när det gäller utformning och överföring i skolsystemet. Studien visar att bedömningsstödets resultat leder till få tidigt riktade stödinsatser på skolorna, att det finns brister i analysarbetet och att åtgärderna inte alltid följs upp. För att bedömningsstödet i matematik i årskurs 1 ska bli ett likvärdigt stöd som bidrar till att fler elever når kunskapskraven i matematik i årskurs 3 behöver kommunerna, på alla nivåer i skolsystemet, utveckla arbetet runt bedömningsstödet.

Litteraturstudien behandlar motivation i samband med användning av digitala skrivverktyg i den tidiga skrivprocessen utifrån litteraturöversiktens urval. Studien grundar sig delvis i vårt intresse som vuxit fram från den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi har iakttagit elever som upplevts omotiverade för textskapande. Med utgångspunkt utifrån litteraturöversiktens urval syftar studien till att undersöka hur forskning belyser den roll som digitala skrivverktyg har på motivation i samband med textskapande för elever i den tidiga skrivprocessen.  För att syftet ska uppnås utgår studien ifrån dessa frågeställningar: Vilka digitala skrivverktyg används som medel för textskapandet i svenskundervisningen? Vilka möjligheter kan användning av digitala skrivverktyg vid textskapande bidra med för elevers motivation? Vilka utmaningar kan användning av digitala skrivverktyg vid textskapande ge upphov till när det gäller elevers motivation? Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar med studiens syfte som utgångspunkt. Majoriteten av studierna visar att digitala skrivverktyg kan vara ett sätt att öka elevers motivation för textskapande. De digitala verktyg som behandlas i studierna är dator och lärplatta. Fördelar som framkommer är att de digitala skrivverktygen möjliggör ett stort utrymme för val och kreativitet samt att de motoriska färdigheterna undanröjs. Resultatet visar även att elevernas olika erfarenheter och tillgång till digitala verktyg kan utmana den likvärdiga utbildningen, på grund av att alla elever inte har samma tillgång till digitala                    verktyg         utanför          skolan.

Övervikt och fetma är idag en växande folkhälsoutmaning, inte minst för barn. Detta utgör en del av barnhälsovårdens arbete och distriktssköterskan har en viktig roll i det preventiva arbetet. Syftet med denna studie var att undersöka orsaker bakom övervikt och fetma hos barn, effekter av åtgärder samt uppfattningar rörande genomförande av åtgärderna inom barnhälsovården. Metoden som använts är en litteraturstudie där aktuell forskning inhämtats från databasen PubMed. Efter granskning och analys inkluderades 16 artiklar och resultatet visar att flera orsaker kan kopplas till risk för övervikt och fetma hos barn såsom duration av amning, sätt att mata, tolkning av barnets signaler, etniskt ursprung, kön och ålder. Vidare visar resultatet att fadern har en betydelsefull roll när det gäller att minska risken för övervikt och fetma. Intervention med hembesök visades vara framgångsrikt och det framkom attityder hos föräldrar där det framfördes både positiva och negativa förhållningssätt till hembesök. Resultatet visar även att det finns skillnader mellan grupper i samhället med avseende på förutsättningar för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Denna skillnad var mest framträdande hos föräldrar med socioekonomisk utsatthet där ofta kunskap om, strategier och förståelse för prevention av övervikt och fetma saknades. Vårdpersonal uppfattade holistiskt perspektiv som underlättande i det preventiva arbetet och ansåg relationen till hela familjen som viktig. Att distriktssköterskan har kunskap om olika bakomliggande orsaker till övervikt och fetma är av största vikt, inte minst amningens betydelse som skyddsfaktor. Mer forskning behövs om olika interventioner samt om fäders roll gällande övervikt och fetma hos barn.

Engelska har påverkat det svenska språket sedan 1200-talet och har med tiden fått en större del i både det svenska samhället och skolväsendet. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser påverkar deras beslut att börja med engelskundervisning i årskurs 1 och hur de genomför denna undervisning. Genom semistrukturerade intervjuer, där frågorna har sin utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teori, har lärare själva fått beskriva och reflektera över engelskundervisningen och sin roll i klassrummet, och detta analyserades sedan utifrån teman. Resultatet visar på att de faktorer lärare beskriver påverkar beslutet gällande engelskundervisning i årskurs 1 är timplanen, mer tid till att tillägna sig engelska och att barn har lättare för att lära sig språk. Det visar också på att den här tidiga undervisningen genomförs med fokus på repetition, enkla ord och fraser, och kreativa inslag som ramsor och sånger.

Introduktion: Varje år avlider cirka 90 000 personer i Sverige och mellan 70 000–75 000 personer bedöms vara i behov av palliativ vård. Det är vanligt att palliativa patienter upplever ångest och det är viktigt att sjuksköterskan i tidigt skede identifierar de psykosociala behoven. Genom användning av komplementära omvårdnadsinterventioner kan patientens symtom lindras och behov tillgodoses. Syfte: Syftet var att beskriva komplementära omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda för att lindra ångest i tidigt palliativt skede. Metod: Litteraturstudie som utgick från Polit och Beck (2017) nio steg. Sökning gjordes i databaserna CINAHL och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskning inkluderades sju kvantitativa artiklar och tre mixed method artiklar. Resultat: Efter databearbetning framkom följande kategorier, konstnärliga interventioner, kognitiva Interventioner och sinnesstimulerande interventioner. Resultatet visar att komplementära omvårdnadsinterventioner kan användas för att minska ångest. Slutsats: Användning av komplementära omvårdnadsinterventioner tillsammans med traditionell behandling kan minska ångest och öka patientens välbefinnande.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning för elever i årskurs 1–6. Detta har genomfört genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvgäledare. Teorin av Linda Sussane Gottfredson (2002) som kallas “Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation” har använts för att analysera resultatet. Det insamlade materialet under resultatavsnittet visar att studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning för årskurs 1–6 genom individuella samtal för att eleverna ska kunna utveckla sin valkompetens samt självkännedom. Vidare arbetar studie- och yrkesvägledare med olika övningar under sina undervisningstillfällen för att vidga elevernas perspektiv i relation till yrken och studier. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledare anser att tidig vägledning leder till främst en ökad valkompetens samt att den tidiga vägledningen kan motverka könsstereotyper. Studie- och yrkesvägledare upplever utmaningar med tidig vägledning då de anser att förståelsen för tidig vägledning är otillräcklig hos skolpersonal och huvudmän vilket leder till att studie- och yrkesvägledare inte kan fördela sin tid jämt genom alla årskurser, som fortsättningsvis påverkar eleverna.

Kunskaper inom litteracitet är en förutsättning för att kunna delta aktivt i ett demokratiskt samhälle (Björklund, 2008, s. 18). Barton (2007) för samman sociokulturell teori och utvecklingsekologisk teori och förklarar att litteracitet är ett lärande som sker mellan människor och den omgivande miljön. Den fysiska miljön som barnen vistas i utgör därför en viktig del i deras litteracitetsutveckling. Ju tidigare barnen stimuleras i sin litteracitetsutveckling desto fler erfarenheter har de med sig och tar på så sätt lättare till sig ny kunskap. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den fysiska miljön i förskolan ur ett litteracitetsfrämjande perspektiv med avseende på de yngsta barnen på förskolan. Vägledande i undersökningen är följande frågeställningar: Finns det böcker i synligt förskolans fysiska miljö och är de tillgängliga för barnen? Finns det rit- och skrivmaterial synligt i förskolans fysiska miljö och är det tillgängligt för barnen? Är bilder, texter och symboler synliga för barnen i förskolans fysiska miljö? Finns det och har barnen tillgång till digitala verktyg som främjar deras litteracitet? För att kunna besvara syftet har sex observationer med hjälp av ett strukturerat observationsschema genomförts. Samtliga kontexter valdes ut ur ett bekvämlighetsurval. Resultatet analyserades utifrån våra frågeställningar, tidigare forskning, sociokulturell teori samt utvecklingsekologisk teori. Några resultat som vi kan se är att den fysiska miljön ur ett litteracitetsfrämjande perspektiv ser varierar på de observerade förskolorna. Böcker förekommer synligt på samtliga förskolor men är inte konstant tillgängliga för barnen. Vi ser ett samband mellan mängd och variation där de förskolorna med flest böcker även visar på störst variation. Rit- och skrivmaterial förekommer synligt på övervägande andel förskolor men saknas helt på två förskolor. Text, symbol och bild förekommer i någon form på samtliga förskolor där TAKK och barnens namn utgör den vanligaste formen. Text kopplad till lekmiljö noteras inte på någon förskola. Samtliga förskolor har tillgång till digitala verktyg däremot är inga konstant tillgängliga för barnen. Böcker är den vanligast förekommande artefakten inom litteracitet på de förskolor som observerats