Digitaliseringen blir en allt större del av vårt samhälle vilket även har influerat den tidiga skrivundervisningen i skolan där handskrivande och det digitala skrivandet i olika grad används i det tidiga skrivandet. Lärare behöver ta ställning till när och hur mycket de två skrivverktygen ska användas i den tidiga skrivundervisningen, då läroplanen Lgr22 menar att båda ska läras ut. Det är därför av intresse att undersöka vad forskningen säger om vad som sker i den tidiga skrivinlärningen när elever skriver för hand eller skriver digitalt. Syftet med litteraturstudien är att diskutera för- och nackdelar med båda skrivverktygen. Vetenskapliga artiklar hittades genom sökningar i olika databaser och blev valda genom granskningar utifrån syfte och frågeställningar. Relevanta delar bearbetades och formade ett resultat. Resultatet visar att båda skrivverktygen kan användas i den tidiga skrivundervisningen men i olika syften. Pennan är viktig i bokstavsinlärningen medan datorn kan vara ett bra verktyg i textskapandet. Elever kan ha svårigheter med båda skrivverktygen vilket kan ha en påverkan på skrivinlärningen. Slutsatsen blir att en individanpassning behöver göras i valet av skrivverktyg. Vidare forskning behövs inom området då digitaliseringen inom skolan är en pågående process och dess fulla påverkan på den tidiga skrivundervisningen går ännu inte att se.

Att behärska läsning och det skrivna språket är en central del för att klara sig i dagens samhälle. Eleven behöver utsättas för rik exponering av läsning för att utveckla en god läsförmåga. Det finns olika påverkansfaktorer på barns läsförmåga. Lärarens kompetens är en grundläggande faktor och utbildningssystemet kan aldrig kan bli bättre än kvaliteten på dess lärare. Lärarens kompetens står dock inte ensam utan den informella läsningen är även en bidragande faktor till barns läsförmåga. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar främjande läsundervisning i grundskolans tidiga åldrar (F-3) samt hur forskningen framställer den informella läsningens påverkan på läsförmåga. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte används två frågeställningar: ● Hur framställer forskningen främjande läsundervisning i skolan? ● Hur framställer forskningen den informella läsningens påverkan på läsförmågan? Utifrån noga formulerade urvalskriterier och sökord relaterade till våra frågeställningar gjordes sökningar i tre olika databaser. Sökprocessen resulterade i nio relevanta artiklar och alla sammanställdes i en matris för att underlätta kartläggnings- och analysprocessen. Matrisen ligger till grund för kunskapsöversikten. Artiklarnas syfte, frågeställning, metod och resultat analyserades för att kartlägga forskningsområdet. Resultaten i denna kunskapsöversikt visar att kartläggning av elevers kunskaper är viktigt för att individualisera undervisningen. Ett varierat arbetssätt och bokstavsarbete i snabbare takt samt gemensam läsning och textbearbetning har även framstått som gynnsamma arbetssätt. Vidare bör elever få rika möjligheter till att läsa och uppleva glädjen med att läsa. Språkutvecklande aktiviteter, digitala verktyg, ASL och tematiskt arbete har även visat sig vara främjande arbetssätt inom läsundervisning som bör användas och appliceras i klassrummen. Något som även framkom är att elever utvecklas på olika sätt beroende på vilka kunskaper de besitter vid skolstart. Resultaten visar även på att den informella läsningen påverkar elevers läsförmåga. Hemmet och vårdnadshavare har en betydande roll att stimulera och spegla ett läsintresse till barnen, då detta visat sig öka elevers läsförmåga och självuppfattning inom läsning.

Taluppfattning utgör en betydelsefull del i läroplanens kursplan för matematik i grundskolan. Lärare som undervisar i matematik behöver vara väl införstådda i innebörden av taluppfattning för att kunna förstå och möta elevers matematiska utveckling. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga forsknings om barns taluppfattning i tidig grundskoleålder. Den metod som tillämpats i kunskapsöversikten är litteratursökning. Resultatet har sin utgångspunkt i tolv vetenskapliga artiklar från olika delar av världen som kategoriserats utifrån tre identifierade områden inom forskningsfältet. De tre områdena är: taluppfattning som begrepp, förutsättningar för taluppfattning och didaktiska möjligheter. Dessa tre är ledande för arbetets tema och struktur och används som syntes i arbetets slutsats.

No description available.

Syftet med undersökningen var att få en bild av pedagogers och specialpedagogers syn på de tester som utförs under barns första skolår. Vad anser man vara främsta orsakerna till barns läs- och skrivsvårigheter och hur viktiga är testerna för att fånga upp dessa?Min studie består av två parallella undersökningar, en kvantitativ undersökning där elevers sparade resultat från prov och tester från de första skolåren jämförts med resultatet på de nationella proven i femte klass. Därefter har en kvalitativ undersökning gjorts där pedagoger och specialpedagoger fått svara på hur de ser på dessa tester.Tidigare forskning pekar på att 6-8% av eleverna har läs och skrivproblem. Detta kan bero på genetiska problem, svårigheter med avkodningen, ordmobiliseringen, koncentrationsproblem, ovana att läsa och skriva eller att man har annat modersmål. Elevernas självbild och hur de ser sig själva har även det stor betydelse. (Dyslexiförbundet, 2009) Resultatet av mitt arbete visade att pedagogerna och specialpedagogerna uppfattar de första testen som en bra vägledning men anser att de själva har lika goda möjligheter att i det dagliga arbetet upptäcka vilka barn som kan behöva hjälp. Viktiga orsaker till läs- och skrivsvårigheter som lyftes fram var sociala faktorer, dyslexi, hem- och skolmiljö samt elevernas psykiska och fysiska mognad. Detta är något som testen inte tar hänsyn till. De flesta ansåg att testerna inte är helt nödvändiga.Detta bekräftas också i min studie där höga poäng på tidiga test inte alltid motsvarade goda läs- och skrivkunskaper.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)Kartläggning av elever på tidigutvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen,Malmö högskola.Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlägger elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningarsamt vad som kartläggs och hur pedagogerna använder och utvärderar informationen.Arbetet innehåller en översikt av kartläggningsmaterial som är speciellt anpassadetill elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar.Med hjälp av intervjuer undersöks vilka kartläggningsmaterial som används i verksamheterna.Huvudresultatet visar att pedagogerna använder nulägesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartläggning och inte de anpassade kartläggningsmaterialen.Nyckelord: kartläggning, tidig utvecklingsnivå, flera funktionsnedsättningar, individuella utvecklingsplaner.Handledare: Lotta AnderssonExaminator: Sten-Sture Olofsson / Screening of pupils at an early development level with mutiple disabilities.

Problemområde:Alla elever får idag inte det stöd och de förutsättningar de behöver för att utveckla sin läsning och skrivning på bästa sätt. Upptäckt av läs- och skrivsvårigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta läs- och skrivutveckling men även för deras självbild och motivation. Få studier har undersökt hur och om läsinterventioner påverkar elevers självbild och motivation.Syfte och frågeställningar:Syftet med vår studie är att undersöka hur läsinterventioner kan påverka elevers läsförmåga samt hur elever upplever läsinterventionens påverkan på självbild, motivation och syn på sig själva som läsare. Våra frågeställningar är: Hur utvecklas elevens avkodning av en läsintervention? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på läsförmåga och inställning till läsning? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på självbild och motivation?Teoretisk ram och metod:Vår studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv. Dessa har det gemensamt att de betonar det sociala samspelets påverkan på elevers mentala utveckling och kunskapsutveckling. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi genom intervjuer tagit del av 10 elevers upplevelser av läsinterventioner. Eleverna går i år 2 och 3. Som komplement till elevintervjuerna har vi intervjuat elevernas klasslärare samt tagit del av elevernas resultat på lästest som testar avkodningsförmågan.Resultat och analys:Resultaten av vår studie visar att många av eleverna upplever att deras läsförmåga har förbättrats av läsinterventionen, samtidigt som lästesten inte visar några större förbättringar. Det går däremot inte att dra någon generell slutsats av läsinterventionens effekter, eftersom intervjuerna uppvisar stora variationer gällande elevernas upplevda självbild, motivation och inställning till läsning. Elevintervjuerna visar dock att pedagogers bemötande och förväntningar på elever har stor betydelse för elevers självbild, motivation och inställning till läsning.Kunskapsbidrag och specialpedagogiska implikationer:Denna undersökning kompletterar tidigare forskning genom att beskriva elevers och deras klasslärares upplevelser av läsinterventioners inverkan på elevers självbild, motivation och inställning till läsning. Ett nära samarbete mellan specialpedagoger och skolans övriga pedagoger är viktigt för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få rätt stöd tidigt. I detta arbete har specialpedagogen en viktig roll som kvalificerat stöd och som expert på elevers läs- och skrivutveckling.Nyckelord:Läsintervention, motivation, självbild, tidig intensiv lästräning. / The purpose of our study was to investigate how reading interventions can affect students’ reading ability, and how students and their teachers, experience the students’ self-concept, motivation and their attitude towards reading. We have used a qualitative method. We interviewed children before and after they participated in a reading intervention. We also interviewed the students’ teachers after the intervention. The results of our study show that the majority of the students feel that their reading ability improved after the intervention. Furthermore, our results show different effects on the students’ reading ability, self-concept, motivation and attitude towards reading. Our results also show the importance of early interventions to prevent students from developing a negative self-concept. The response and expectations of the teachers’ are important for the students’ self-concept, motivation and attitude towards reading. Key words: reading intervention, motivation, self-concept.

Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att bidra med kunskap om faktorer som påverkar motivationen för läsning hos pojkar i den tidiga läsundervisningen. Studien kan ses som ett bidrag till ökad förståelse om pojkars läsmotivation för lärare med intresse för pojkars läsning, dock med beaktan av studiens kontext för generalisering. Studiens resultat är baserat på elva semistrukturerade intervjuer med pojkar, sex stycken i årskurs 1 och fem stycken i årskurs 2. Intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analysmetod där vi funnit sex teman; Pojkar vill läsa spännande böcker; ”Oftast Kalle Anka, för att jag har dem”; Pojkar motiveras till läsning när det är bekvämt, tryggt och lugnt; Pojkar motiveras till läsning när de känner att de kan och utvecklas; Pojkar menar att läsningen är viktig att kunna sen, att de behöver den i framtiden samt Läsning som praktisk nytta för sin egen skull. Dessa teman redovisar studiens pojkars motivationsfaktorer för läsning i den tidiga läsundervisningen. Resultatet visar att studiens pojkar är intresserade av att läsa böcker där de upplever spänning och humor i innehållet. Vidare motiveras pojkarna i studien till att läsa när de känner att de utvecklas och upplever en tilltro till sin läsförmåga. Faktorer som en bekväm och trygg omgivning samt en läsmiljö där pojkarna kan koncentrera sig har även betydelse för när studiens pojkar upplever läsmotivation. Om de vill ha helt tyst eller musik i bakgrunden påverkas av faktorn hur långt de kommit i sin läsutveckling och således av hur mycket de behöver fokusera på avkodningen. Studiens resultat visar även att få lära sig mer om sitt fritidsintresse, om något som har en relevans utanför läsningen som aktivitet samt vetskapen om att läsningen är viktig i ett framtidsperspektiv motiverar studiens pojkars att läsa och utveckla sin läsförmåga.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en obotlig progressiv sjukdom som drabbar hjärnan. Sjukdomen karaktäriseras av kognitiva nedsättningar som minnessvikt och kommunikationshinder. Alzheimers sjukdom med tidig debut är vanligare hos kvinnor och demenssjukdomar ökar i samhället. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med Alzheimers sjukdom med tidig debut. Metod: Tre biografier valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier. Resultat: Att få diagnos tidigt i livet var svårt att acceptera, att förlora förmågor som tidigare tagits för givna, att känna hopp så länge det går, att känna skam och oro att bli en börda och att döden och sorgen blev närvarande. Slutsats: Kvinnor som drabbas av Alzheimer med tidig debut upplever förnekelse, förlust av förmågor, hopp, skam över diagnosen och sorg. Ett personcentrerat förhållningssätt är av största vikt för ett psykiskt och fysiskt välbefinnande för personer med Alzheimers sjukdom.

Sepsis är en livshotande sjukdom som har en hög morbiditet. Sepsis har ofta ett fortskridande förlopp och tidig identifiering av sepsis med omedelbara åtgärder är avgörande för patientens överlevnad. Sjuksköterskans identifiering av sepsis är ett komplext och utmanande uppdrag. Syftet: med studien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede. Två frågeställningar formulerades som syftade till att specificera vad som påverkade sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede samt vad som bidrog till ökad kunskap om sepsis hos sjuksköterskor. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt. Analysarbetet utfördes på data ur artiklar identifierade digitalt och manuellt. I analysen ingick tre artiklar med kvalitativ ansats och elva artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades under den första frågeställningen och tre kategorier identifierades under den andra frågeställningen. Resultatet fastställde att sjuksköterskans tidiga identifiering av sepsis kunde påverkas av komplexitet av sepsis symtombild, användning av bedömningsverktyg, samverkan i teamet, hög arbetsbelastning och tidspress, dessutom spelade sjuksköterskans förmåga att utföra en klinisk bedömning en roll vid identifiering av sepsis. Förutom detta framkom det i resultatet att det behövs sepsisutbildning, klinisk träning och klinisk erfarenhet för att öka kunskap avseende sepsis. Slutsatsen: Denna studie lyfter fram sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede. Sjuksköterskor behöver utrustas med mer kunskap om sepsis och tidig identifiering för att öka sin kompetens, dessutom krävs det tydliga protokoll och gynnsam arbetsmiljö. Förslag på ytterligare forskning är att studera sjuksköterskors upplevelse av att tidigt identifiera sepsis hos vuxna patienter.