Bakgrund: Sepsis är vanligt förekommande och ett av de allvarligaste sjukdomstillstånden med hög mortalitet. Tillståndet medför stort lidande för den drabbade patienten. Tidig identifiering och snabb behandling är avgörande för patientens överlevnad och fortsatta hälsa. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter med sepsis och har därmed en viktig roll vid identifiering och behandling av sjukdomstillståndet. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering av sepsis.   Metod: En litteraturöversikt valdes som metod till denna uppsats. Datainsamling skedde via databaserna Cinahl Complete och PubMed och resulterade i tio kvantitativa och en kvalitativ artikel som svarade på syftet. Utvalda artiklarhar kvalitetsgranskats och sedan analyserats utifrån de fyra analysstegen som finns beskrivna i Friberg. Resultat: Fyra kategorier framkom: sjuksköterskans kunskap, bedömningsinstrument, implementering av protokoll och riktlinjer samt arbetsmiljö.   Sammanfattning: Som ett resultat av analysen framkom flera faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering av sepsis. Bristande kunskap och avsaknad av utbildning, hög arbetsbelastning, vårdprotokoll, riktlinjer och screeningverktyg var faktorer som kan påverka sjuksköterskornas identifiering av sepsis. Det behövs mer utbildning för att kliniskt verksamma sjuksköterskors kunskap om sepsis ska öka. / Background: Sepsis is common and one of the most serious diseases with a high mortality. The condition causes great suffering to the affected patient. Early identification and treatment are crucial for the patient's survival and continued health. The nurse is responsible for the care of patients with sepsis and play an important role in identifying and treating the condition.  Aim: The aim was to describe factors that may affect the nurse's identification ofsepsis. Method: A literature review was chosen as the method of this essay. Data collection wasperformed using the databases Cinahl Complete and PubMed and resulted in ten quantitative and one qualitative article that answered the purpose. Selectedarticles have been quality reviewed and then analyzed using the four analysing steps described in Friberg.  Results: Four categories emerged: the nurse's knowledge, assessment instruments, implementation of protocols and guidelines and work environment. Summary: As a result of the analysis, several factors emerged that may affect the nurse´s identification of sepsis. Lack of knowledge and lack of education, highworkload, care protocols, guidelines and screening tools were some of the factors that emerged in the results of the literature review. More education is needed to increase clinically active nurses' knowledge of sepsis.

Hur det går att arbeta för en hållbar utveckling är något som ligger högt på agendan både i samhället i stort och på verksamhetsnivå, i detta fall förskoleverksamhet. Hållbar utveckling benämns för första gången som begrepp i den kommande reviderade läroplanen för förskola som träder i kraft i juni 2019. I och med det följer även en förväntan om att förskollärare tillsammans med barngruppen ska arbeta med hållbar utveckling. Examensarbetet innefattar skapandet av ett didaktiskt lärandematerial i form av en inbunden bilderbok, Den magiska resan i jorden, med tillhörande lärarhandledning. Produkten syftar till att stötta förskollärare i det kommande lärandeuppdraget inom hållbar utveckling i den svenska läroplanen för förskolan. Bilderboken fokuserar på nedbrytningsprocesser av organiskt material och lärarhandledningen omfattar två olika delar som kopplas till boken, Samtal och Aktiviteter. Produkten utmanar och erbjuder bland annat socialt samspel, begreppsbildning och ämneskunskap inom biologi och mer specifikt nedbrytare och nedbrytning. Detta didaktiska material bygger på litteracitet samt nuvarande forskning.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskap om flerspråkighet i kombination med hörselnedsättning, utifrån hur pedagogers förväntningar skapar förutsättningar för elever, inom specialverksamheter, att utveckla sin flerspråkighet. För att kunna svara på syftet ställde vi tre frågeställningar: Hur uppfattar pedagoger, som arbetar med målgruppen elever med hörselnedsättning, flerspråkighet? Hur beskriver pedagogerna att de arbetar stödjande för flerspråkiga elever med hörselnedsättning? Hur ser pedagogerna på digitala verktyg som stöd i undervisning för flerspråkiga elever med hörselnedsättning? Utifrån dessa frågor genomförde vi en kvalitativ intervjustudie med nio pedagoger verksamma inom specialverksamheter för döva och hörselskadade elever. Som utgångspunkt genomförde vi litteraturstudier på forskning som belyser flerspråkighet både som ett samhällsfenomen och specifikt för gruppen elever med hörselnedsättning samt forskning kring betydelsen av stöd i både analog och digital form. För att kunna svara på våra forskarfrågor har vi valt att dela upp våra frågor och analysera dem utifrån två olika teoretiska utgångspunkter. Till den första forskningsfrågan har vår teoretiska analysmodell varit inspirerad av fenomenografi i syfte att fånga pedagogernas uppfattning. Till de övriga två forskningsfrågorna har vi använt oss av sociokulturella teorier för att undersöka pedagogernas syn på medierande redskap för att främja flerspråkigheten hos elever med hörselnedsättning. I vår studies resultat uppmärksammar vi att flerspråkighet som begrepp har olika betydelser beroende på pedagogernas uppdrag men att likheten är att fokus ligger på hörselnedsättningen och språktillägnande av ett gemensamt språk. Pedagogerna beskriver sitt mål som att eleverna ska tillägna sig ett språk och då gärna ett gemensamt för gruppen. Generellt ger pedagogerna uttryck för en positiv uppfattning av flerspråkighet även om de upplever att de har låga kunskaper i hur man arbetar med det. Hörselnedsättningen uppges utgöra ett hinder för språktillägnande och flerspråkighet i kombination med hörselnedsättning upplevs som en försvårande omständighet. Få stödjande funktioner kopplade till flerspråkig utveckling, varken analoga eller digitala, beskrivs, däremot beskrivs många stödfunktioner kopplade till hörselnedsättningen. Pedagogerna ger uttryck för låga förväntningar på elevernas språkliga förutsättningar.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur svenska lärare förhåller sig till uppgifter som behandlar generaliserad aritmetik. Generaliserad aritmetik handlar om att upptäcka och generalisera underliggande matematiska strukturer i tal och räkneoperationer. Forskare på området menar att undervisning i generaliserad aritmetik i grundskolans tidiga år kan underlätta övergången till högstadiets formella algebra. Studien avser att undersöka vad lärare kan anse att uppgifter som behandlar generaliserad aritmetik kan bidra med till elevers lärande, hur lärare placerar uppgifterna i en tänkt progression i matematikundervisningen samt hur relevanta uppgifterna anses vara för främjandet av elevers algebraiska tänkande. Kvalitativa intervjuer har använts som metod.   Trots att generaliserad aritmetik i det närmaste saknas i läroplan och läromedel visar vårt resultat att området finns i lärares medvetenhet. Resultaten visar att bland de olika områden och förmågor som lärarna ansåg att uppgiften kunde syfta till påträffades även generaliserad aritmetik. Fortsatt visar resultatet att aritmetiska förkunskaper ansågs betydande för att ta sig an dessa uppgifter. Slutligen visar resultatet att vissa uppgifter ansågs mer relevanta för elevers algebraiska tänkande än andra beroende på vad uppgifterna ansågs syfta till för lärande, trots att alla uppgifter kan behandla generaliserad aritmetik. Både en mer traditionell syn på algebraämnet och en syn på att algebraämnet kan anpassas och påbörjas redan i de lägre årskurserna kunde urskiljas hos lärarna.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka för- respektive nackdelar en tidig engelskundervisning för med sig. Vi utgick från undersökningar som gjorts inom detta område. Vi ville också undersöka vad lärarna tyckte om tidig engelskundervisning. Den största undersökning som gjorts om tidig start med engelska är EPÅL- projektet (Engelska PÅ Lågstadiet). Denna undersökning genomfördes under 1970- talet och dess syfte var att visa fördelarna med en start av engelskundervisning redan i år 1. Genom intervjuer fick vi ta del av elva olika lärares åsikter i detta ämne. Resultatet av vår undersökning visade att det inte finns några tydliga för- eller nackdelar med tidig engelskundervisning. Lärarintervjuerna klargjorde att man på varje skola valde att ta till sig de argument som passade just deras undervisningssätt. På de skolor vi valt att ta med i vår undersökning varierade starten av engelskundervisningen från år 1 till år 4. Våra intervjuer visar att engagerade och motiverade lärare är den största drivkraften för att en tidig start av engelskundervisning ska vara genomförbar.

Denna uppsats undersöker på vilka sätt fyra professionella blockflöjtister lärde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger på deras utbildningsväg före högskolestudier. Det undersöks vilka olika metoder deras lärare använder sig av och på vilka sätt källstudier från 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen för deras undervisning.

Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden. Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut. Frågeställningarna är följande: - När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen? - Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen? - Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun. Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2. Eleverna lär sig genom att dramatisera, sjunga och använda sig av muntlig kommunikation. Lärarna använder sig också av konkret material och sagor samt att tio utav de femton undervisande lärarna har högskolepoäng i engelska.

Uppsatsens syfte är att undersöka interpunktionens form och funktion i tidigvikingatida runinskrifter samt att därigenom också föra den teoretiska och metodiska diskussionen kring fenomenet runinterpunktion framåt. Undersökningens material består av runstensinskrifter från danskt område och från Götaland. Till viss del beskrivs interpunktionens form med hjälp av termer och metod lånade från grafonomin. Studiet av interpunktionens funktion begränsar sig främst till en syntaktisk analys med syfte att identifiera i vilken mån de syntaktiska gränsernas nivåer bestämmer hur interpunktionen används. Till viss del berörs även andra funktioner, till exempel textavgränsning, med utgångspunkt i innehållet. Undersökningens resultat visar framförallt på en mycket varierad användning av interpunktion. Till stor del kan bruket förstås som betingat av nivån på de syntaktiska gränserna. Avvikelser finns, dels som resultat av att interpunktionen haft andra funktioner, dels på grund av att en viss interpunktionstyp inte tycks ha använts med någon särskild funktion alls. Samband mellan interpunktionens form och funktion kan i vissa fall fastställas inom den enskilda inskriften. Dessa funktioner kan bestå i att en bestämd form av interpunktion endast markerar en viss typ av syntaktisk gräns, eller att interpunktionen förutom en syntaktisk gräns också markerar en tematisk. I Götaland visar det tidigaste materialet upp en relativt enhetlig princip utifrån vilken inskrifterna interpunkteras; i första hand markeras satsgränser med interpunktion. Det tidiga danska materialet uppvisar däremot en större variation. Utvecklingen i både det danska materialet och det från Götaland går mot att så gott som varje syntaktisk gräns interpunkteras.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare arbetar med vardagsnära texter i tidig läs- och skrivutveckling. För att besvara vår frågeställning har vi tagit hjälp av tidigare forskning samt litteratur för att åstadkomma förståelse och bakgrund för hur läs- och skrivinlärning numera beskrivs som läs- och skrivutveckling med hänsyn till de texter och den populärkultur som eleverna växer upp med. Eftersom de grundläggande färdigheterna inom läsning och skrivning bör ske i en kontext, blir det sociokulturella perspektivet en teori att koppla till vår studie. Detta är en kvalitativ studie där vi har samlat in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer i personligt möte med fyra lärare som är verksamma inom årskurserna F-3. Studiens resultat visar att de lärare som deltagit i studien har kopplat textens innehåll till vardagliga sammanhang som gör att elever kan känna igen sig. Däremot framkommer en avsaknad av vardagsnära texter med populärkulturella inslag vilket visar sig få otillräckligt utrymme i den tidiga läs och skrivutvecklingen. Utifrån våra slutsatser diskuterar vi hur vidare forskning kan bedrivas.

Early efforts in order to be able to detect and remedy mathematical difficulties are of great importance for students mathematical knowledge development. Students in need of special education in mathematics (SEM) all have the same right to, based on their ability, receive the right guidance and stimulus for optimal development.   The purpose of this study is to investigate which changes in the basic number sense comprehension of students in SEM can be detected after an intervention with Vektor and how this change manifests itself.   A group of students age 6-7 and educators participated in the study. The study was conducted through both student interviews and an intervention. Before and after the intervention, the students were interviewed in order to discover whether the intervention has contributed to any changes in the students basic number sense comprehension.   The results of the study show that the change in the understanding of number sense has been predominantly positive for the students who participated in the study. The semiconcrete representations that are in the application have been supportive during the work. Both for the students who need to consolidate their knowledge and the students who with the help oft the support have been able to generalize their previous knowledge.   The conclusion that can be drawn from the study is that Vektor, as a complement to good teacher-led teaching, can contribute to SEM students mathematical development. From a special educational perspective, Vektor, through its adaptive ability, is a good tool for stimulating and motivating students in SEM. This means that the combination of Vektor and teacher-led teaching can create increased accessibility to mathematics for all students.