Syfte: Syftet blir att granska vilka vägar det finns för barn och ungdomar att gå för att få möjligheten att representera herr- respektive damlandslaget. Och därefter titta på hur vägen för 41 st lanslagspelare både på herr- och damsidan har sett ut.   Metod: Metoden till denna undersökning har delats upp i två. Den större delen består av en dokumentanalys, där dokument har samlats in och analyserats för att få fram ett resultat. Den andra delen består av en kvalitativ ansats som är två expertintervjuer.   Resultat: Undersökningens resultat visade att det fanns olika vägar att gå för att kunna få möjligheten att representera herr- respektive damlandslaget, de två vanligaste var sampling och tidig specialisering. Variationen var stor bland de manliga fotbollsspelarnas väg till A-landslaget, medan vägarna till A-landslaget för de kvinnliga fotbollsspelarna såg för det mesta likadant ut.   Diskussion: Hur vägarna ser ut till att nå topp eliten och spel i A-landslaget för herr och damer kan bero på olika saker. Fotbollsfostran kan vara en avgörande faktor kring hur din väg kan komma att se ut, beroende på en föreningsfostran eller en tävlingsfostran. / Purpose: The purpose is to review which ways there are for children and young adults to get the opportunity to represent the men's and women's team. And then look at how the ways of 41 national team players have looked like, both men and women.   Method: The method of this survey has been divided into two. The bulk consists of a document analysis, where documents have been collected and analyzed to produce a result. The second part consists of a qualitative approach that is two expert interviews.   Results: The survey results showed that there were different ways to go in order to be able to represent the male and female national teams, the two most common were sampling and early specialization. The variation was great among the male soccer players' path to the A national team, while the roads to the A national team for the female football players looked mostly the same.   Discussion: How the roads seem to reach the top elite and play in the A-national team for men and women can depend on different things. Football education can be a crucial factor in how your route may look, depending on a club education or a contest education.

Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur olika professioner som rektor, speciallärare och lärare arbetar för att stödja elevernas tidiga läs- och skrivutveckling och vad det är som krävs för att en elev ska få extra stöd. Studiens resultat visar att genom nationella kartläggningar och bedömningsstöd kan lärarna identifiera vilka elever som är i behov av extra stöd. Undervisningen och material anpassas då efter elevernas behov. De olika professionerna är eniga om att det inte krävs någon diagnos för att få extra stöd utan det ska vara utifrån behov, men vissa lärare menar att det är lättare att få resurser om en diagnos finns.

The aim of this essay is to explore the concept of kindergarten libraries that is becoming a more frequent collaboration method between public libraries and preschools in Sweden. Situated between the sphere of public libraries and preschools, the kindergarten library is a bridge between two relationship professions as well as part of both political efforts and investments for providing books to kindergartens. This study investigates this relationship, the librarians’ roles that take form within this work and what kind of literacy that is being promoted to young children. Two qualitative group interviews were conducted with librarians who work as coordinators for the kindergarten libraries in different municipalities. The empirical material was then coded through Maj Klasson’s model of librarian roles. The results show that while the relationship is one of support, and that both professions work with a common interest in what is best for the children, librarians initiate and coordinate the kindergarten libraries but leave the majority of the literacy content to the preschool teachers. In such, the book is highly valued to be the center of the kindergarten library but other literary skills are overlooked.

När den bästa tidpunkten är att avnavla barn har diskuterats i många år. Ny evidens talar för fördelarna med en sen avnavling för både fullgångna, friska barn och för prematura och/eller fullgångna medtagna barn. Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor verksamma inom förlossningsvård resonerar och agerar vid tidig och sen avnavlingsrutin. Metoden var kvalitativ och datainsamling skedde med hjälp av intervjuer. Sex barnmorskor intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet i denna studie framkom hur de intervjuade barnmorskorna resonerar och agerar om tidig och sen avnavlingsrutin. Tre kategorier framkom den första att barnet ska må väl är fokus för när avnavlingen sker det vill säga att de utgår från barnets beteende och en vilja ge barn de bästa förutsättningarna. Den andra kategorin handlar om att barnmorskor var lyhörda till och påverkas av föräldrarnas upplevelse av barnets välbefinnande, både i situationer när snabb avnavling krävdes som oroade föräldrarna och att föräldrars önskemål påverkar hur de agerar vid val av tidpunkt för avnavling. Den tredje kategorin; att gripa kunskap och ompröva sina rutiner om avnavling som innefattar både att värna om den naturliga förlossningsprocessen och att stödja sig på erfarenhet och klinik, men också att få evidensbaserad kunskap som stödjer att avnavlingsrutiner ändras. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga och ett av barnhälsovårdens mål är att främja hälsa och utveckling. Tidigare forskning belyser vinsten av tidig upptäckt. I The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) upptäcks tecken på psykisk ohälsa genom att svårigheter och styrkor hos barn skattas av föräldrar och förskolepersonal. Föräldrar och förskolepersonal upptäcker svårigheter inom olika områden. En bedömning från både förälder och förskolepersonal ger distriktssköterskan ökad möjlighet att tidigt identifiera ohälsa och initiera åtgärder för att främja hälsa. Syfte: Syftet var att kartlägga föräldrars och förskolepersonals skattning av barns psykiska hälsa genom användning av SDQ i samband med treårsbesök på barnavårdscentral. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med en konsekutiv datainsamling och ett konsekutivt urval. Datan utgörs av skattningar gjorda av föräldrar och förskolepersonal i hälsoformulär som samlats in vid barnets treårsbesök på barnavårdscentralen 2016-01-01 och 2018-06-30. Cohens kappa och Chitvåtest användes som analysmetod. Resultat: Resultaten visade att i SDQ skattades 47 procent av barnen ha svårighet inom någon av dimensionerna som SDQ fångar. Hyperaktivitet-koncentrationsproblem var den dimension som flest treåringarna i studien skattades ha svårigheter i. Resultatet visade en låg överensstämmelse och en signifikant skillnad mellan skattningar gjorda av förskolepersonal och föräldrar. Pojkar skattades oftare med Hyperaktivitet-koncentrationsproblem jämfört med flickor. Slutsats: Skattningar gjorda i SDQ av föräldrar och förskolepersonal kompletterar varandra avseende bedömningen av barns psykiska hälsa i detta material. Tillgång till båda skattningar ger distriktssköterskan i barnhälsovården verktyg i arbetet med att tidigt upptäcka och initiera åtgärder vid psykisk ohälsa för att främja hälsa och utveckling. / Background: Mental health problems are increasing among children and youth. Previous research emphasises the importance of early detection. Signs of mental health and behavior problems can be detected through parents’ and preschool teachers’ assessments using the The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ). Their assessments identify problems in different areas. Assessment from both parents and preschool teachers may therefore provide the Child Health Services (CHS) a better opportunity to detect early signs of health problems and initiate health promotive measures. Purpose: The aim was to map parents’ and preschool teachers’ assessment of three year old children's mental health problems using the SDQ as part of a broad routine health assessment. Methods: The study had a cross-sectional design, a consecutive data collection method and a consecutive data selection. Data consists of parents’ and preschool teachers’ SDQ assessments collected at the child’s three-year visit in the CHS between 2016-01-01 and 2018-06-30. Cohen´s kappa and Chi Square was used for data analysis. Results: 47 percent of the children were assessed by parents and preschool teachers as having difficulties. Hyperactivity-concentration difficulties were the most common. A low but significant agreement and differences were found between parents’ and preschool teachers’ assessments. Boys were more often assessed as having hyperactivity-concentration difficulties compared with girls. Conclusion: Assessments made by parents and preschool teachers using the SDQ complement each other with respect to children’s behavior in this data set. Access to both assessments provides the CHS-nurse with information that enables early detection and early intervention.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de praktiska implikationerna som den senaste läroplanen Lgr11 har inneburit för förståelsen av algebra hos elever i början och mitten av grundskolan. Arbetets metoden och analysen är ett test som kan ses som en enkätundersökning som delades ut till elever i årskurs 3 och 6. Materialet samlades in under två dagar på en medelstor skola i en svensk storstad. Utifrån tidigare forskning och teorier har elevernas kunskapsnivå analyserats och kategoriserats. Det är i huvudsak ett antal utvalda testfrågor som analyserats och det är genomgående deskriptiva statistiska mått vi använt oss av. Resultaten visar att eleverna i dessa årskurser har en relativt sett god förståelse för likhetstecknet och algebra. Däremot visar resultaten vissa luckor hos eleverna som också ligger i linje med internationella studier av samma slag. Undersökningen kan visa att algebrakunskaperna befinner sig i en positiv trend men att potentiella luckor i läroplanen innebära att elever får bristande kunskaper i generaliserad aritmetik, en viktig del i förståelsen av algebra.

Denna studie undersöker pedagogers uppfattningar om kunskap och kunskapsbedömning i ämnesområdet kommunikation i träningsskolan. Jag har inspirerats av fenomenografi som vetenskaplig metod. Resultatet bygger på en kvalitativ undersökning i form av sex intervjuer. Inga generella slutsatser kunde dras, då undersökningen var begränsad. Syftet var att visa pedagogers variationer av uppfattningar, vilket framkommit i studien.Resultatet har analyserats utifrån Dahlgren och Johanssons (2011) förenklade fenomenografiska analysmodell och presenteras i tre kategorier, kommunikation, kunskap och lärande och bedömning. Resultatet belyses utifrån tidigare forskning och två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet och relationell pedagogik. Resultatet i studien visar att tolkningar av elevens kommunikativa uttryck ligger till grund för pedagogers uppfattningar om vad kunskap är och hur eleverna kunskapsbedöms i träningsskolan. Studien visar att pedagogers syn på kunskap tolkas utifrån vilket sätt de ser på specialpedagogisk verksamhet. Pedagogerna anser att relationskapande ökar elevens delaktighet för lärande. Anpassningar i miljö, förhållningssätt, bemötande och tillgänglighet lyfts som viktiga aspekter för lärande. Vidare visar resultatet att pedagogerna upplever att de har tillfredsställande bedömningsverktyg för att kunskapsbedöma eleverna, men däremot svårigheter med en gemensam syn av eleverna då de befinner sig på olika nivåer och att bedömningarna görs efter pedagogernas egna tolkningar.

<p>Intresset för barn med Downs syndrom har funnits hos mig sedan förskollärarutbildningen för 25 år sedan, då jag under en praktikperiod mötte en flicka med detta syndrom. Hon var vid 13 års ålder utan verbalt tal. När jag många år senare hörde talas om Karlstadmodellen, som är en modell för språkträning av barn, ungdomar och vuxna med språkstörning kom jag att tänka på denna flicka och vilka möjligheter hon kunde ha haft. Under specialpedagogutbildningen har intresset kommit att röra samhällets stöd, arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation och inkludering av dessa barn. I denna undersökning har intervjuer gjorts med 15 personer i nära kontakt med fyra barn med Downs Syndrom: föräldrar, resurspersoner/assistenter, förskollärare, lärare och fritidspedagoger. Resultatet visar att samhället har en viktig funktion i stödet av både föräldrar och pedagogisk personal, och att arbetet med alternativ kommunikation, i dessa fall teckenkommunikation, har betytt mycket för barnens språkliga utveckling. Inkludering i den vanliga förskolan utvecklar barnens sociala förmåga visar sig också i resultatet. Inkludering i den vanliga grundskolan är för tre av barnens familjer fortfarande en hypotetisk diskussion, medan familjen till det barn som börjat i den vanliga grundskolan enbart har positiva erfarenheter. I denna undersökning vill jag peka på en del av de möjligheter som finns för barnen med Downs syndrom tack vare samhällets stöd, teckenkommunikation (TAKK) och inkludering.</p>

<p>Bakgrund: Efter insättning av ventilationsrör genom trumhinnan, som behandling av otosalpingit (vätska i mellanörat), är komplikationer i form av rörotiter vanliga. Huruvida de förekommer oftare vid rörsättning före 1 års ålder, jämfört med efter, är omdebatterat. Otosalpingit är vanligt hos barn med gomspalt och kan påverka språkutvecklingen. Genom rörsättning före 1 års ålder kan detta förebyggas. Dock finns skilda åsikter om sambandet mellan otosalpingit och påverkan på språkutvecklingen.</p><p>Syfte: Att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan rörsättning före och efter 1 års ålder hos barn med gomspalt beträffande:</p><p>-          förekomst av postoperativa rörotiter</p><p>-          någon form av språklig avvikelse vid 3 års ålder</p><p>Metod: Journalstudier av 132 barn, varav 128 ingick i frågeställningen om postoperativa rörotiter och 107 i frågeställningen om språkavvikelse.</p><p>Resultat: Ingen signifikant skillnad i förekomst av postoperativa rörotiter mellan barn som fått rör före respektive efter 1 års ålder kunde påvisas; ej heller gällande språkavvikelse vid 3 år.</p><p>Slutsats: Rörsättning före respektive efter 1 års ålder tycks inte påverka förekomst av postoperativa rörotiter, eller förekomst av språkavvikelse vid 3 års ålder.</p><p>Nyckelord: Läpp-, käk-, gomspalt, otosalpingit, rörbehandling, ventilationsrör, tidig och sen rörsättning, postoperativa rörotiter, språkavvikelse.</p>

<p>Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssätt och syn på sin egen roll när det gäller kommunikation, utifrån elever på tidig utvecklingsnivå inom träningsskolan som använder alternativa kommunikationssätt för att både förstå och bli förstådda.</p><p>Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och då framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrån funktionshinder och har flera olika utgångspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas både till kommunikation utifrån ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.</p><p>Studien är kvalitativ och bygger på fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom träningsskolan med elever som använder alternativa kommunikationssätt.</p><p>Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom träningsskolan är mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom många olika områden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön är kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ. Specialpedagogerna utgår alltid från elevernas individuella förutsättningar och behov och söker ständigt nya möjligheter till utveckling och lärande för varje enskild elev, vilket är en stor pedagogisk utmaning.</p>