Bakgrund: Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Att utveckla tidig demenssjukdom före 65 års ålder kallas också för Young-onset dementia YOD. Det är låga förväntningar på att symtomen orsakas av demenssjukdom hos yngre personer, vilket resulterar i att personen ofta feldiagnostiserats och att tiden för att ställa en demensdiagnos blir fördröjd. Att utveckla demenssjukdom i tidig ålder innebär större förändring i livsstil.Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med tidig demenssjukdom.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserat på narrativ i form av självbiografier. fyra självbiografier analyserades enligt Dalborgs (2022) analysmetod.Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisas under tre huvudkategorier och elva underkategorier. Tiden före diagnos när de första symtomen startade och utreddes. Upplevelsen av att få en demensdiagnos i ung ålder som gjorde att personerna reagerade kraftigt känslomässigt och hamnade i en kris. Efter att de fått diagnos behövde personerna göra stora livsförändringar, kände sorg över inte kunna arbeta och rädsla inför sjukdomens sista fas samt tänkte mycket på sina anhöriga.Slutsatser: Litteraturstudiens slutsats är att det för personer som utvecklar demenssjukdom i tidig ålder får stora konsekvenser och innebär omfattande livförändringar

Studiens syfte är att se om och i vilken utsträckning tre utvalda lärarhandledningar ger lärare stöd att utveckla ämnesdidaktiska kunskaper om den tidiga läs- och skrivinlärningen samt om de didaktiska frågorna motiveras. Studiens valda metod är kvalitativ innehållsanalys. Analysen har genomförts med hjälp av studiens teoretiska ramverk vilket är Davis och Krajciks (2005) designprinciper och ett didaktiskt perspektiv. Det teoretiska ramverket har modifierats för att passa in för att analysera lärarhandledningar i svenska med fokus på den tidiga läs- och skrivinlärningen. Utifrån modifieringen har fem kategorier skapats som beskriver olika typer av stöd som lärare kan erbjudas i en lärarhandledning. Studiens resultat visar att de tre utvalda lärarhandledningar erbjuder stöd i olika utsträckning. Gemensamt för lärarhandledningarna är att den största delen av stödet går att hitta i inledningskapitlet. Resultatet visar att lärarhandledningarnas utgivningsår är en faktor till hur omfattande stödet är samt till vilken grad de didaktiska frågorna motiveras. Den lärarhandledning som hade nyast utgivningsår visade sig ge det största stödet till lärare.

Två screeningmetoder för identifiering av barn med språkstörning vid 2½ år eller 3 år används vid barnavårdcentraler i Sverige. Metoderna som har stöd i forskning granskades och jämfördes med varandra framförallt med avseende på validitetsmått. Av granskningen framkom att de skiljer sig åt både avseende populationsstorlek, statistiska metoder, tillvägagångssätt att uträkna validiteten och tidpunkt för valideringen. Eftersom valideringen dessutom har skett med olika typer av referenstest (”gold standard” respektive Proxy-mått) är det svårt att värdera metoderna genom att ställa dem mot varandra. Det enda som bedömdes jämförbart var positivt prediktivt värde (PPV) som – för båda metoderna – redovisas i nära anslutning till screeningen. I 2½-årsscreeningen överensstämde resultatet av den kliniska bedömningen i 52% med det positiva screeningutfallet. För 3-årsscreeningen uppgick motsvarande värde till 95% då den kliniska bedömningen gjordes i nära anslutning till screeningen. Den omfattade dock endast 2/3 av de barn som hade positivt screeningutfall. Vid en validering ett år efter screeningtillfället var PPV för samma metod endast 31.7%. I uppföljningsstudier av barnen som hade positivt screeningutfall från 2½ respektive 3 år konstaterades, för båda screeningmetoderna, att drygt 60% av de senare uppvisade någon form av neuropsykiatriska svårigheter. Såväl metod A som metod B identifierade barn med grav språkstörning. Metoderna har sina styrkor och brister som måste beaktas vid val av screeningmetod på BVC.

Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlärning i förskola och skola. Lärarnas utmaningar med att ta vara på de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga på denna i undervisningen. Vidare lärarnas utmaningar med flerspråkiga elever. Studien utfördes på fem skolor av olika karaktär: En mångkulturell skola. En skola beläget i ett” högstatusområde”, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar på projektet ”Engelska spåret” och en förskola där en engelskspråkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger. Detta urval gjordes för att kunna observera eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas uppfattningar. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med öppna frågor för datainsamling och resultatet har analyserats med hjälp av frågeställningar. Det framkom olika uppfattningar om betydelsen av en tidig engelskinlärning i skolan. Yngre barns öppna ”språk fönster”, timplanernas utrymme för engelska språket, lärarnas intresse och kunskap för barns språkinlärning samt den mångkulturella skolans inflytande.

<p>Studie är baserad på Siegler & Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development”<em>. </em>Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning)<em>. </em>Slutsatsen är att tidig pedagogisk matematik­stimulans kan förbättra elevers förutsättningar inför skolstart. <em></em></p> / <p>This study is based on Siegler & Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income children's numerical development.” The purpose is to examine to which extent intensive training of a linear boardgame may stimulate the number concept 1-10 among six-year-olds and the factors conducive to such results. The chosen methods are experiment and  observation. The experiment shows that intensive training with a linear boardgame, done during four 15-minute lessons over a two week period clearly can improve the childrens numerical understanding. The observation also indicate the importance for outcome of the  teacher, her professional tools and the teaching organization (one-to-one teaching). The conclusion is that early maths teaching can improve the conditions for pupils beginning school</p>

<p>Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden.</p><p>Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut.</p><p>Frågeställningarna är följande:</p><p>- När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?</p><p>- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?</p><p>- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna?</p><p>För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2. Eleverna lär sig genom att dramatisera, sjunga och använda sig av muntlig kommunikation. Lärarna använder sig också av konkret material och sagor samt att tio utav de femton undervisande lärarna har högskolepoäng i engelska.</p>

Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka matematiska utmaningar lärare möter i tidig algebraundervisning och hur lärare möter dessa utmaningar i sin undervisning. För att kunna besvara studiens frågeställningar har observationer och intervjuer genomförts. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna ser samma utmaningar i tidig algebraundervisning. Dessa utmaningar är att få eleverna att förstå vad likhetstecknet betyder och bokstävernas olika roller. Bokstäverna kan stå för ett specifikt okänt tal, ett generellt tal och de kan representera en rad värden som beskriver relationer. Andra utmaningar som de intervjuade lärarna ser är att få eleverna att kunna konstruera algebraiska uttryck och att se mönster. Studien visar även att de intervjuade lärarna tar hänsyn till alla dessa utmaningar när de planerar sin undervisning. Studien visar dock på att lärarna arbetar olika. De aktiviteter som förekommer hos de utvalda lärarna analyserades utifrån en teori av Stein, Smith, Henningsen och Silver (2000) om vilken kognitiv nivå, låg eller hög, som krävs av eleverna för att genomföra olika aktiviteter. / <p>matematik</p>

Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka matematiska utmaningarlärare möter i tidig algebraundervisning och hur lärare möter dessa utmaningar i sinundervisning. För att kunna besvara studiens frågeställningar har observationer ochintervjuer genomförts. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna ser sammautmaningar i tidig algebraundervisning. Dessa utmaningar är att få eleverna att förståvad likhetstecknet betyder och bokstävernas olika roller. Bokstäverna kan stå för ettspecifikt okänt tal, ett generellt tal och de kan representera en rad värden sombeskriver relationer. Andra utmaningar som de intervjuade lärarna ser är att fåeleverna att kunna konstruera algebraiska uttryck och att se mönster. Studien visaräven att de intervjuade lärarna tar hänsyn till alla dessa utmaningar när de planerarsin undervisning. Studien visar dock på att lärarna arbetar olika. De aktiviteter somförekommer hos de utvalda lärarna analyserades utifrån en teori av Stein, Smith,Henningsen och Silver (2000) om vilken kognitiv nivå, låg eller hög, som krävs aveleverna för att genomföra olika aktiviteter. / <p>Matematik</p>

Demenssjukdomar är ett stort folkhälsoproblem till följd av den åldrande befolkningen men sjukdomen förekommer även hos personer under 65 år. Familjen spelar stor roll inom vården och ses som ett komplement till vad samhället kan erbjuda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjers upplevelser av att leva tillsammans med en närstående som insjuknat i demens i tidig ålder. Denna studie är en litteraturstudie av kvalitativ metod. Tio artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem slutkategorier: Att se sin närstående förändras och nya roller framträder, att känna ett ökat ansvar och behov av att prioritera om livet, att utsättas för känslomässiga prövningar, att använda sig av copingstrategier för att orka hantera situationen samt att känna ett behov av en hjälpande hand.Ökad kunskap hos vårdpersonal och ett individuellt förhållningssätt som är anpassade för personer som insjuknat i demens i tidig ålder är en förutsättning för att bevara hälsa och välbefinnande hos närstående. Den viktigaste komponenten är att hela familjen ses som en enhet.

No description available.