<p>The purpose of this study is to contribute with knowledge about parents’ perceptions of the meaning of early (0-6 years old) language stimulation of their children.</p><p> </p><p>By doing interviews with open questions the parents’ perspective and perceptions became visible, based on the following issues:</p><p>Which perceptions do parents of children in preschool have of early language stimulation?</p><p>How do parents of children in preschool describe their work with language at home?</p><p>How do parents of children in preschool think of the cooperation between preschool and the home in childrens’ language development?</p><p> </p><p>The conclutions to been drawn from the findings of this study are that parents of children in preschool see that it is important to start language stimulation directly at birth, in everyday life and in social situations. The results also shows that parents are connecting language with dialects, conflicts and that parental involvement in the preschool language development is influenced by parents own engagement.</p>

Studie är baserad på Siegler &amp; Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development”. Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning). Slutsatsen är att tidig pedagogisk matematik­stimulans kan förbättra elevers förutsättningar inför skolstart. / This study is based on Siegler &amp; Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income children's numerical development.” The purpose is to examine to which extent intensive training of a linear boardgame may stimulate the number concept 1-10 among six-year-olds and the factors conducive to such results. The chosen methods are experiment and  observation. The experiment shows that intensive training with a linear boardgame, done during four 15-minute lessons over a two week period clearly can improve the childrens numerical understanding. The observation also indicate the importance for outcome of the  teacher, her professional tools and the teaching organization (one-to-one teaching). The conclusion is that early maths teaching can improve the conditions for pupils beginning school

Bakgrund: Efter insättning av ventilationsrör genom trumhinnan, som behandling av otosalpingit (vätska i mellanörat), är komplikationer i form av rörotiter vanliga. Huruvida de förekommer oftare vid rörsättning före 1 års ålder, jämfört med efter, är omdebatterat. Otosalpingit är vanligt hos barn med gomspalt och kan påverka språkutvecklingen. Genom rörsättning före 1 års ålder kan detta förebyggas. Dock finns skilda åsikter om sambandet mellan otosalpingit och påverkan på språkutvecklingen. Syfte: Att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan rörsättning före och efter 1 års ålder hos barn med gomspalt beträffande: -          förekomst av postoperativa rörotiter -          någon form av språklig avvikelse vid 3 års ålder Metod: Journalstudier av 132 barn, varav 128 ingick i frågeställningen om postoperativa rörotiter och 107 i frågeställningen om språkavvikelse. Resultat: Ingen signifikant skillnad i förekomst av postoperativa rörotiter mellan barn som fått rör före respektive efter 1 års ålder kunde påvisas; ej heller gällande språkavvikelse vid 3 år. Slutsats: Rörsättning före respektive efter 1 års ålder tycks inte påverka förekomst av postoperativa rörotiter, eller förekomst av språkavvikelse vid 3 års ålder. Nyckelord: Läpp-, käk-, gomspalt, otosalpingit, rörbehandling, ventilationsrör, tidig och sen rörsättning, postoperativa rörotiter, språkavvikelse.

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssätt och syn på sin egen roll när det gäller kommunikation, utifrån elever på tidig utvecklingsnivå inom träningsskolan som använder alternativa kommunikationssätt för att både förstå och bli förstådda. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och då framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrån funktionshinder och har flera olika utgångspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas både till kommunikation utifrån ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen. Studien är kvalitativ och bygger på fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom träningsskolan med elever som använder alternativa kommunikationssätt. Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom träningsskolan är mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom många olika områden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön är kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ. Specialpedagogerna utgår alltid från elevernas individuella förutsättningar och behov och söker ständigt nya möjligheter till utveckling och lärande för varje enskild elev, vilket är en stor pedagogisk utmaning.

Intresset för barn med Downs syndrom har funnits hos mig sedan förskollärarutbildningen för 25 år sedan, då jag under en praktikperiod mötte en flicka med detta syndrom. Hon var vid 13 års ålder utan verbalt tal. När jag många år senare hörde talas om Karlstadmodellen, som är en modell för språkträning av barn, ungdomar och vuxna med språkstörning kom jag att tänka på denna flicka och vilka möjligheter hon kunde ha haft. Under specialpedagogutbildningen har intresset kommit att röra samhällets stöd, arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation och inkludering av dessa barn. I denna undersökning har intervjuer gjorts med 15 personer i nära kontakt med fyra barn med Downs Syndrom: föräldrar, resurspersoner/assistenter, förskollärare, lärare och fritidspedagoger. Resultatet visar att samhället har en viktig funktion i stödet av både föräldrar och pedagogisk personal, och att arbetet med alternativ kommunikation, i dessa fall teckenkommunikation, har betytt mycket för barnens språkliga utveckling. Inkludering i den vanliga förskolan utvecklar barnens sociala förmåga visar sig också i resultatet. Inkludering i den vanliga grundskolan är för tre av barnens familjer fortfarande en hypotetisk diskussion, medan familjen till det barn som börjat i den vanliga grundskolan enbart har positiva erfarenheter. I denna undersökning vill jag peka på en del av de möjligheter som finns för barnen med Downs syndrom tack vare samhällets stöd, teckenkommunikation (TAKK) och inkludering.

As to now, no study has been made of the mica tempered pottery found along side the asbestos tempered pottery in Norrland during the Bronze Age and Early Iron Age. Its occurrence has previously only briefly been noted in a few published works and the dating and geographical distribution of mica tempered pottery in the north of Sweden has to a large extent been unknown. This paper aims to compile the available information about this type of pottery and the locations where it has been discovered in order to date and explain the occurrence of mica tempered pottery in Norrland. It's also suggested that the occurrence of mica tempered pottery is connected to the spread of the early metalwork from the east to areas that today makes up the north of Norrland.

<p>Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka för- respektive nackdelar en tidig engelskundervisning för med sig. Vi utgick från undersökningar som gjorts inom detta område. Vi ville också undersöka vad lärarna tyckte om tidig engelskundervisning. </p><p>Den största undersökning som gjorts om tidig start med engelska är EPÅL- projektet (Engelska PÅ Lågstadiet). Denna undersökning genomfördes under 1970- talet och dess syfte var att visa fördelarna med en start av engelskundervisning redan i år 1. Genom intervjuer fick vi ta del av elva olika lärares åsikter i detta ämne. </p><p>Resultatet av vår undersökning visade att det inte finns några tydliga för- eller nackdelar med tidig engelskundervisning. Lärarintervjuerna klargjorde att man på varje skola valde att ta till sig de argument som passade just deras undervisningssätt. På de skolor vi valt att ta med i vår undersökning varierade starten av engelskundervisningen från år 1 till år 4. </p><p>Våra intervjuer visar att engagerade och motiverade lärare är den största drivkraften för att en tidig start av engelskundervisning ska vara genomförbar.</p>

The geological range of lamniform sharks stretches from present day species such as Carcharodon carcharias (great white shark) back to the at the moment oldest undoubted fossil finds during the Early Cretaceous. In this paper a geometric morphometric analysis was performed on images of Early Cretaceous lamniform teeth collected from published literature in order to examine the change in disparity (range of morphological variation within a group) throughout the time period. Due to limited availability of published material and time constraints only the Barremian and Albian ages were investigated. The Barremian exhibited tall and narrow tooth morphologies while the Albian showed a wide range of morphological variation including more robust, wide and sometimes triangular shapes but also displayed further specialization of the tall and narrow forms. This change is likely indicative of a dietary and ecological expansion from only eating for example small fish and soft-bodied creatures to a wide range of prey for the group, including larger and more robust animals such as marine turtles and large bony fish. This in combination with the decline of some marine predators as well as the diversification of possible prey is interpreted as that an adaptive radiation of the Lamniformes could have taken place during the latter half of the Early Cretaceous. / Morfologisk disparitet är ett mått på hur stor utsträckningen av morfologisk variation är. Detta mått räknas ut genom att jämföra landmärken utplacerade på bilder av föremål som ska undersökas. I detta projekt undersöktes den morfologiska dispariteten hos tänder från håbrandsartade hajar (Lamniformes) under tidig krita. Att just deras tänder undersöktes beror på att den större delen av hajars skelett är gjort av brosk vilket lätt bryts ned efter djuret avlidit. Deras tänder är dock gjorda av ben vilket har lättare att bli bevarat som fossil. Utöver detta så kan formen på tänder beskriva djurs födoval och levnadssätt. Gruppens tänder undersöktes därför även för att belysa eventuella förändringar i diet och ekologi under tidig krita. Resultatet av denna analys visar på en expansion av tandform under denna period från långa och smala tänder under Barremium till en större variation under Albium där även mer triangelformade och robusta tänder dyker upp. Detta har tolkats som en adaptiv artbildningsperiod för gruppen då både nya byten (t.ex. teleostfiskar och havs-sköldpaddor) diversifierade och uppkom samtidigt som vissa marina predatorer (ichthyosaurer och plesiosaurer) minskade i antal under denna tidsperiod. Detta ändrade troligen de selektiva trycken på håbrandsartade hajars tandmorfologi samt lämnade ekologiska nischer öppna som dessa kunde anpassa sig till vilket i sin tur ledde till expansioner i morfologisk disparitet, diet och ekologi.

English is an international and global language that students, regardless of mother tongue, encounter in their everyday lives. In Sweden, students are introduced to English teaching in year 1, 2 or 3, and in some cases, year 4. English teaching can sometimes be problematic when the language of instruction often consists of Swedish, which for second language students becomes a challenge to acquire new skills in a week language. The study aims to examine, with a qualitative study, how pedagogues plan and implements English teaching in first grade with students whose mother tongue are other than Swedish. Further, the aim was to examine how pedagogues say they relate to the fact that second language pupils participating in English lessons and if they think it affects their English teaching. The conclusions is that the pedagogues has probably not been problematized the phenomenon examined and say they do not adapt their teaching. In the interviews reveals information about the teaching method which, in my opinion, indicates that, unconsciously, adapting their teaching when they have second language students. Furthermore, the study points out the importance of English as language of instruction when there is a more equal situation for all students regardless of language. Second langue students do not need to go through the Swedish language to be taught in English.

No description available.