The aim of this bachelor thesis is to examine the library phenomenon singing with your baby as language and reading promotion by applying a family literacy perspective. The ambition is to explore the possibility that singing, through the support of a library activity, can help families develop their family literacy. Thus, contributing to knowledge of the events opportunity for early literacy development.  According to the psychologist Bruner (1983) the parents play a great role for the development of the child’s language. Inspired by that thought this bachelor thesis method of examination was to interview six parents whilst visiting a singing activity at their public library and to conduct a participant observation of the activity. Through this collected data, the aim was to understand the parents experience and find patterns in their answers. The data was then analysed from a sociocultural perspective. Public libraries face a great opportunity to support family literacy when parents visit the library as participants of the popular singing activity singing with your baby. Little research has been made in this specific topic, although some research has shown the benefit of library engagement with family literacy and other studies has demonstrated the advantages of singing as a method for language development. The study led to a distinction between parents who actively practiced language development with their child and visited the library activity in the pursuit of that realization. There were also parents who searched for inspiration within the singing activity. These parents were not clueless of the advantages of language development practice but rather disclosed the struggle that parenthood can be when facing the silence that can only be broken by a dedicated parent. One of the conclusions of this bachelor thesis is that when the goal is somewhat unclear, the practice is even harder to implement. By establishing singing with your baby as a family literacy practice, librarians can strengthen the parents view of singing as a language and reading promotion.

Syfte: Att identifiera den faktiska fördelningen i skrivundervisningen bland elever i årskurs 3 utifrån hur många som väljer att skriva sina texter på dator respektive för hand när valet står fritt samt att identifiera eventuella faktorer till varför. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes med sammanlagt 86 deltagare. Resultat: Resultatet visade att en klar majoritet av eleverna väljer att skriva svenska texter på digitala skrivmedel framför penna. I studien framkom det att det inte finns något signifikant samband mellan elevers val av skrivmedel och flerspråkighet. Det fanns däremot ett visst samband mellan elevers val av skrivmedel och intresse, självupplevd kompetens samt egen tillgång till dator i hemmet.

I samband med att garantin om tidiga stödinsatser infördes 2019 blev det obligatoriskt för lärare att använda ett kartläggningsmaterial för förskoleklassen vid namn Hitta språket. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare använder resultatet av kartläggningsmaterialet. Vidare är syftet att få syn på i vilken mån kartläggningsresultaten bidrar till att utforma undervisningen. Därtill undersöks i vilken mån kartläggningsmaterialet bidrar till att elever i behov av stöd får stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Studien är kvalitativ och bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma i förskoleklass. Samtliga lärare fick göra sina röster hörda om hur de tolkar kartläggningsresultatet från Hitta språket. Studien utgår från de teoretiska ramverken Data-Driven Decision Making och The simple view of reading. I resultatet framgår att lärarna uttrycker att de i de flesta fall använder resultaten från Hitta språket till att utforma den ordinarie helklassundervisningen. Hitta språkets resultat verkar främst påverka undervisningsinnehållet gällande avkodningsfärdigheter. När det gäller stödinsatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd för elever i riskzonen för språk-, läs och skrivsvårigheter, tolkar lärarna att kartläggningsmaterialet i mycket begränsad utsträckning bidrar till att stödja deras färdigheter. Sammantaget tolkar lärare att Hitta språket inte uppfyller sin tänkta funktion, vilket ger anvisningar om att kartläggningsmaterialets upplägg och riktlinjerna kring hur det ska användas behöver tydliggöras.

Utifrån uppmaningen i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) som säger att alla barn i förskolan har rätt att stimuleras och utvecklas utifrån sina individuella behov och sin kunskapsnivå görs en undersökning gällande förskollärare arbetssätt för att inkludera barn som är tidiga i språkutvecklingen. En bakgrund ges till vad särskild begåvning och tidig språkutveckling är och begreppens komplexitet lyfts utifrån litteratur och tidigare forskning. Studiens syfte är att få en bild av hur förskollärare arbetar med språkundervisning i förskolan och hur de stimulerar och utmanar alla barn, med ett särskilt fokus på barn som är tidiga i språkutvecklingen. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur arbetar förskollärare för att främja barns språkutveckling? Vilka erfarenheter har förskollärare av barn som är tidiga i tal- och skriftspråksutvecklingen? och Hur arbetar förskollärarna för att utmana och stimulera de barn som är tidiga i språkutvecklingen? Studien vilar på den sociokulturella teorin. För att få svar på frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare som är verksamma inom förskolan. Resultatet i studien ger en bild av att samtliga förskollärare har arbetat med särskilt begåvade barn och att deras erfarenhet av detta arbete skiljer sig åt något. Förskollärarna har en delad bild gällande utmaningar och svårigheter i arbetet kring barn som är tidiga i språkutvecklingen. Förskollärarna anser inte att det är några problem med att arbeta för att utmana och stimulera de barn som är tidiga i språkutvecklingen och att utmaningarna snarare handlar om yttre omständigheter, som bland annat tidsbrist. En del uttrycker att arbetet med de barn som är tidiga i språkutvecklingen är viktigt, medan andra förskollärare menar att de behöver prioritera barn som är sena i utvecklingen.

Syftet med denna studie är att belysa och öka kunskapen om elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, hur de upplever stödet i skolan och vad de önskar mer av. Studien belyser även den specialpedagogiska aspekten i fråga om ansvar, behov och synen på stödet till denna målgrupp av elever. Studien är av kvalitativ karaktär med en sociokulturell utgångspunkt. För att samla in data har intervjuer gjorts med tre elever med dyslexidiagnos och fyra verksamma specialpedagoger. Semistrukturerade intervjuer har genomförts och två intervjuguider har utformats, en anpassad för eleverna och en anpassad för specialpedagogerna  Resultatet av studien visar att eleverna tycker det är både bra och dåligt med en diagnos. Det mest positiva är att lärarna känner till deras problem, att det får dem att känna sig säkrare. Eleverna är ganska nöjda med det stöd de får i skolan, men de skulle gärna vilja ha ännu mer stöd. De framhåller betydelsen av goda relationer med både lärare och kamrater. Det som eleverna önskar mest av allt är mer lugn och ro i skolan, mindre undervisningsgrupper och fler pedagoger. Specialpedagogerna pekar också på vikten av ett positivt arbetsklimat så att eleverna känner sig trygga i skolan. De menar att de har god tillgång till material som de försöker anpassa till varje elev men de skulle gärna ha mer kollegialt samarbete. Elevernas svårigheter se olika ut och pedagogerna önskar att de kunde ägna mer tid åt varje enskild elev för att kunna hitta de rätta individuella anpassningarna.

Antalet personer som diagnostiseras med en kognitiv sjukdom ökar i världen. De kognitiva sjukdomarna är vanligare i hög ålder men även yngre människor insjuknar. Sjukdomarna ger ett ökat behov av stöd i vardagen och den största delen av vård och omsorg ges idag av de anhöriga.  Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva tillsammans med en partner som drabbats av enkognitiv sjukdom med tidig debut. Metoden som använts har varit en litteraturstudie med induktiv ansats. Sökningar i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo gjordes med begränsningen artiklar som publicerats mellan 2012 – 2023 för att endast inkludera aktuell forskning. Studien baserades på 15 kvalitativa forskningsartiklar som bedömdes kunna svara på syftet.  Resultatet presenteras i sex kategorier. Det visar att partners till personer med kognitivasjukdomar med tidig debut upplever svårighet för den sjuke att få en diagnos. De upplever även okunskap och bristfälligt stöd från hälso-och sjukvårdspersonal. Känslorna är svåra och rollerna i relationen förändras. Stigmatiseringen kring sjukdomarna är stor och det sociala livet berörs negativt. Även den egna hälsan, ekonomin och arbetslivet påverkas och de vårdande partnerna känner en oro inför framtiden. Slutsatsen är att stigmatiseringen och okunskapen är stor, både hos samhället och inom hälso- och sjukvård och påverkar livet för de som lever tillsammans med en partner med en kognitiv sjukdom. Kunskaperna om kognitiva sjukdomar med tidig debut behöver ökas för att minska skamkänslor och social isolering hos dem som drabbas. Det stöd som finns idag behöver ses över och utgå mer från behoven hos den som är sjuk och dennes anhöriga. / The number of people diagnosed with a cognitive disease are increasing worldwide. Cognitive disorders are more common in the elderly, but younger people also fall ill. The diseases givesan increased need for support in everyday life, and most of the care is provided by the family. The aim was to describe the experience of living together with a partner who was affected byan early onset cognitive disease. The method used has been a literature study with an inductive approach. Searches in thedatabases PubMed, Cinahl and PsycInfo were made with the limitation of articles published between 2012 - 2023 to include only current research. The study is based on 15 qualitative research articles that we considered able to answer to the purpose.  The results are presented in six categories. It shows that partners of people with an early onset cognitive disease experience difficulties for the person affected by the disease to get a diagnosis. They also experience ignorance and lack of support from health professionals. The emotions are difficult and the roles in the relationship change. The stigma surrounding the diseases is big and the social life is negatively affected. Their own health, finances and working life are also affected, and the caring partners are worried about the future. The conclusion is that the stigma and ignorance is substantial both in society and in health care and affects the lives of those who live with a partner with a cognitive disorder. Knowledge of cognitive disease with an early onset needs to be increased in order to reduce feelings of shame and social isolation in those affected. The support that exists today needs to be reviewed and based more on the needs of the person who is ill and their family.

Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad vilket bidrar till konsekvenser på individ- och organisationsnivå såväl som samhällsnivå. I skolans uppdrag att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet kan studie- och yrkesvägledare med sin kompetens vara en särskild resurs. Granskningar visar dock att få huvudmän och rektorer prioriterar tidig och kontinuerlig vägledning vilket bidrar till att elever generellt inte hinner tillgodoses fullgod valkompetens. Studien ämnar att genom kvalitativ metod undersöka studie- och yrkesvägledares bidrag till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet. Frågeställningarna lyder: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet? samt Hur bedömer studie- och yrkesvägledare om deras arbete bidrar till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet? Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar med låg- och mellanstadieelever. Som teoretisk utgångspunkt för analys av empirin har Gottfredsons teori och normkritisk pedagogik enligt Björkmans definition applicerats. Resultatet visar att eleverna vägleds olika till följd av att informanternas personliga tolkningar av genusmedveten vägledning får stort utrymme då de inte tillgodoses tillräckliga förutsättningar för att likvärdigt genomföra och utvärdera uppdraget.

Syftet med studien var att ur ett uppförandepraxisperspektiv med fokus på tidig musik utföra en fördjupning av barockens cellomusik. Det implementerades genom instudering och analys av Salvatore Lanzettis Sonat nr. 5 i a-moll, op. 1. Lanzettis cellosonat komparerades metodiskt med sonater skrivna av kompositörer som inte var cellister för att påvisa på vad som var nyskapande med Lanzettis sätt att skriva. I studien undersöktes litteratur om läroböcker för cello som finns tillgängliga från 1700-talet. Vidare undersöktes musiker och kompositörer som funnits i Lanzettis närhet. I och med djupare kunskaper under arbetets gång framstår Lanzetti relativt välkänd utomlands främst i kretsar kring barockcello, med inspelningar av hans musik och tanken med det här arbetet har varit att uppmärksamma honom i en svensk kontext. Anledningen till Lanzettis betydelse är främst att han reste runt i Europa och spred kunskaper som tidigare mest hade funnits i Neapel. Hans framförande på Concert Spirituel i Paris 1736 följdes kort därefter av en publikation cellosonater av fransmannen Jean Baptiste Barrière. Dessa sonater innehåller många tekniska svårigheter, mycket dubbelgrepp i obekväma lägen och tumläge. Studien jämför samtida virtuoser och att Lanzetti inte var den som ”uppfann” tumläge på cello. I musik av andra cellister från den här tiden ser man att de också använder det i viss mån. I studien diskuterades det naturliga i att man som duktig musiker nyfiket undersöker de möjligheter som finns på instrumentet, som vi nuförtiden även gör med olika utökade tekniker och specialeffekter. Trots många väldigt virtuosa cellister i Italien under 1700-talet verkar Lanzetti varit den som verkligen exporterade dessa tekniker utomlands och inspirerade andra kompositörer att använda sig av detta. / <p>Salvatore Lanzetti (1710–1780), Sonat nr. 5 för violoncello och basso continuo op. 1 (1736) </p><p>Medverkande: </p><p>Anna Paradiso Laurin, cembalo  </p>

Studien syftade till att undersöka lärares syn på formativ bedömning och det i relation till elever på tidig utvecklingsnivå inom gymnasiesärskoolans individuella program. Vidare ville studien belysa möjligheter och hinder som lärare kan uppleva i arbetet med formativ bedömning av elever på tidig utvecklingsnivå och vilka kompetenser samt förutsättningar de såg sig behöva i kommunikationen med eleverna. Studien bygger på kvalitativa samtal i tre fokusgrupper med lärare från två olika gymnasiesärskolor. Resultatet har analyserats utifrån kriterier för formativ bedömning. Något som framkom i fokusgrupperna var vikten av att ha kunskap om olika sätt att kommunicera samt att tidsbrist hos lärareoch gruppens sammansättning med elever på olika utvecklingsnivåer ansågs kunna utgöra hinder för formativ bedömning. Dessutom lyftes svårigheten att läsa av elever på tiodig utvecklingsnivå och att det påverkar den formativa bedömningen. Det som behöver beaktas är vikten av att skapa förutsättningar för elevers deltagande i undervisningen.

I klassrummen så används högläsning på varierande sätt beroende på elevgruppen, pedagogen samt klassrumsmiljön. Avsikten bakom denna kunskapsöversikt är att göra en undersökning kring vad forskningen har att säga om hur högläsning utvecklar barn och elevers språkkunskaper. Frågeställningen som vi har inriktat oss inom är ”Hur bidrar högläsning till språkutveckling för elever i lågstadiet?”. Genom en metodiskt informationssökning bland både nationella samt internationella databaser så lyckades vi hitta användbara artiklar till vår studie. De varierande artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier, vilket medförde en större utbredning i kunskapsöversikten. Vidare så har resultatet av artiklarna delats in i tre olika kategorier, nämligen högläsningens attityder i hemmet, högläsning i den tidiga åldern samt högläsning i skolan. Sammanfattningsvis så påvisar forskningen att föräldrarnas litteracitetaktiviteter i hemmet bidrar till en positiv språkutveckling bland de minderåriga. Ju tidigare barn och elever får bekanta sig med böcker desto gynnsammare blir dess språkutveckling. Forskningen konstaterar även att beroende på hur högläsningen används i praktiken skiljer det sig åt när det kommer till språkutvecklingen. Den interaktiva högläsningen visade sig ha en gynnsam påverkan bland barn och elevers språkprocess. Där bland annat systematiska lässtopp bidrog till ett utvecklande av både språket men även elevernas kognitiva och emotionella intelligens.