Detta arbete utgår från att redogöra kring lärares uppfattning kring den tidiga läsinlärningen. Syftet för studien har utgått ifrån att vilja belysa lärares arbetssätt kring den tidiga läsinlärningen och hur den kan användas i förskoleklass och årskurs 1-2. Vidare undersöks lärares sätt att uppfatta och urskilja elever som befinner sig i risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter och hur lärare kan arbeta för att stötta eleverna och motverka omnämnda svårigheter. Studien utgår med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare som är verksamma inom förskoleklass och årskurs 1-2. Materialet har därefter analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet för studien har påvisat att det finns en outtalad metod som lärare använder som grund för undervisningen i tidig läsinlärning. Samtidigt finns en antydan om att vilja förändra modellen för att det ska fungera till den egna undervisningen. Vidare påvisar resultatet lärares syn kring samarbete med specialpedagog eller speciallärare för att arbeta med de elever som befinner sig i riskzon för läs- och skrivsvårigheter. Upplägget och ansvaret för arbete kring dessa elever befinner sig i en skiljemening utifrån olika lärare vilken lyfts som en implementering för kommande forskning.

Detta arbete utgår från att redogöra kring lärares uppfattning kring den tidiga läsinlärningen. Syftet för studien har utgått ifrån att vilja belysa lärares arbetssätt kring den tidiga läsinlärningen och hur den kan användas i förskoleklass och årskurs 1-2. Vidare undersöks lärares sätt att uppfatta och urskilja elever som befinner sig i risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter och hur lärare kan arbeta för att stötta eleverna och motverka omnämnda svårigheter. Studien utgår med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med sexl ärare som är verksamma inom förskoleklass och årskurs 1-2. Materialet har därefter analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet för studien har påvisat att det finns en outtalad metod som lärare använder som grund för undervisningen i tidig läsinlärning. Samtidigt finns en antydan om att vilja förändra modellen för att det ska fungera till den egna undervisningen. Vidare påvisar resultatet lärares syn kring samarbete med specialpedagog eller speciallärare för att arbeta med de elever som befinner sig i riskzon för läs- och skrivsvårigheter. Upplägget och ansvaret för arbete kring dessa elever befinner sig i en skiljemening utifrån olika lärare vilken lyfts som en implementering för kommande forskning. / <p>Pedagosiskt arbete, inriktning svenska</p>

Samrådet, som är lagstadgat enligt plan- och bygglagen (2010:900) (PBL), äger rum i ett sent skede av detaljplaneprocessen, när det är förhållandevis svårt att på riktigt påverka besluten som invånare. Arbetet med att, utöver och före samrådet, genomföra tidiga dialoger med invånarna kan vara ett sätt att förbättra den slutgiltiga planen samt främja en mer levande demokrati i samhällsbyggnadsprocessen. En bra dialog innebär för invånarna ett deltagande som kan öka både förtroendet och förståelsen för kommunens möjligheter och utmaningar, samt i slutändan för de beslut som fattas i den fysiska planeringen. Arbetet med tidiga dialoger före samrådet är förenligt med utmaningar. Tidiga dialoger är, till skillnad från samrådet, inte lagstadgat i plan- och bygglagen och de genomförs således på flera olika sätt, och i vissa kommuner inte alls. Kommunerna jobbar inte med någon genomgående strategi eller efter en uttalad modell, varje enskild tidig dialog tenderar att ha sina egna förutsättningar och målsättningar vilket bidrar till blandade resultat. Kommunerna lägger ner mycket tid och energi på att förbereda, annonsera och genomföra sina tidiga dialoger med invånarna men har i regel ingen utbildning eller teoretisk grund att stå på. Utvecklingsarbetet i kommunerna fungerar ofta som en utveckling av senast genomförd tidig dialog där man tittar på vad som går att förbättra och vad som redan fungerar. Slutsatsen är att kommunerna behöver utbilda sig i större utsträckning och framför allt ta fram en genomgående strategi som är gemensam för samtliga tidiga dialoger i kommunernas arbete med fysisk planeringen. / The statutory consultation takes place at a rather late stage of the planning process, when it’s relatively difficult to influence the decision as a municipal citizen. The work of conducting early dialogues with municipality citizens in addition to, and prior to, the statutory consultation can improve the final plan and promote a more vivid democracy in the community building process. A well conducted early dialogue with the citizens leads to a participation that could increase both the citizens' trust and understanding of the opportunities and challenges municipalities face, and ultimately the final decisions as well. The work with early dialogues before the consultation is compatible with both challenges and possibilities. Unlike the consultation, early dialogues are not statutory in the Planning and Building Act and they are thus carried out in several different ways, and in some municipalities no early dialogues are conducted at all. Municipalities don’t work with any consistent strategy or according to a state model; each individual early dialogue has its own prerequisites and objectives, which contributes to assorted results. The municipalities do spend a lot of time and energy preparing, advertising and carrying out their early dialogues with the citizens, but usually have no education or theoretical basis to start from. Instead, the municipalities tend to rely on the individual official’s own experience and improve their early dialogues by constantly analyzing what worked well and less well during the previous dialogue.  The conclusion is that the municipalities need to educate themselves to a greater extentand, above all, develop a comprehensive strategy that is common to all early dialogues inthe municipalities' planning.

Att arbeta med matematiska mönster som upprepar sig eller är växande ger elever möjlighet att använda sitt aritmetiska tänkande men kanske främst ger det eleverna förutsättningar till att träna på sitt algebraiska tänkande. Tidigare forskning visar på att mönster ger förutsättningar till att undersöka matematiska relationer, samband och likheter, vilket introducerar eleverna till den tidiga algebran och ger dem möjlighet att utöka det algebraiska tänkandet. För att skapa en adekvat undervisning om mönster är det viktigt att ha en förståelse för elevers uppfattningar av mönster. Denna studie är en kvalitativ fallstudie som syftar till att undersöka hur elever i årskurs 2 uppfattar linjärt växande mönster som presenteras visuellt med tillhörande positionsnummer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en uppgiftsbaserad intervju med 12 elever. Eleverna arbetade med uppgifter (se bilaga 1) samtidigt som de blev intervjuade om hur de resonerar och uppmanades att yttra de tankar de hade om uppgifterna. För att analysera den data som samlades in användes en tabell (Tabell 1.) hämtad ur Wilkie och Clarkes studie (2016) som visar olika nivåer av rekursivt och explicit resonemang eleverna kan ha. Resultatet av denna studie visar att alla elever klarar av att förlänga de linjära mönstren som de arbetat med samt att vissa elever till och med klarade av att skapa en korrekt ekvation av mönstren i uppgifterna. Studiens resultat visar på att det finns elever som tänker på ett rekursivt sätt och elever som har ett explicit tankesätt. Vissa av eleverna som tänkte rekursivt var mer fokuserade på det visuella i mönstret än det numeriska vilket gjorde att de behövde den föregående figuren för att skapa nästa figur. Vidare fanns det elever som såg det numeriska och kunde omvandla mönstret till ekvation som möjliggjorde en uträkning av vilken figur som helst i mönstret. Resultatet visade även en progression av elevernas resonemang då alla elever antingen hamnade på samma nivå eller en högre nivå för varje uppgift som gjordes.

Geometriska figurer finns överallt i vår omgivning. Elever kommer dagligen i kontakt med geometriska figurer och det har visat sig vara komplexa att förstå. Undervisningen behöver därför ge goda förutsättningar för att elever ska utveckla kunskaper om geometriska figurer. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa vad tidigare matematikdidaktisk forskning anser vara gynnsamma aspekter i undervisningen om geometriska figurer. Det inhämtade materialet är hämtat från tre söktjänster som tillhandahållit internationella vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att en förutsättning för att eleverna i de tidiga skolåren ska utveckla kunskaper om geometriska figurer behöver undervisningen erbjuda resonemang om figurernas egenskaper. Undervisningen behöver inkludera jämförelser mellan figurer för att eleverna ska få syn på deras relationer. Dessutom behöver undervisningen inkludera en variation av figurer, vilket kan synliggöras med hjälp av konkret material.

The purpose of this study was to investigate to which extent the criterion-related national assessment aid, ”Hitta språket” for preschool classes, identifies students with weak phonological awareness, in comparison with norm-related screening materials. The study also conducted a survey to examine how preschool teachers conducted their observations, how they interpreted the results and to what extent they considered the assessment aid purposeful. The results of the study show that the low set requirements of ”Hitta språket” in combination with unclear instructions for implementation and results analysis, means that students in need of adjustments and / or special support regarding their reading development are at risk of being missed. The majority of the teachers in the study questioned the assessment aid’s ability to identify students with weak phonological awareness.

Bakgrund: Trots att stora framsteg har gjorts senaste åren kring behandling av hematologiska cancersjukdomar, avlider fortfarande en stor del av patienterna till följd av sjukdomen eller komplikationer relaterade till sjukdom och behandling. Patienter med hematologisk cancer tillbringar ofta långa perioder på sjukhus på grund av långtgående behov av intravenöstantibiotika, transfusioner och cytostatikabehandlingar. De erbjuds inte palliativ vård i samma utsträckning som patienter med solida tumörsjukdomar, detta trots att de visar sig ha liknande symtombörda som patienter med andra cancerformer. Flera studier har publicerats senaste åren som visar att tidig integrering av palliativ vård vid solida tumörsjukdomar förbättrar fysisk och psykisk hälsa, minskar symtombörda och medför positiva effekter på övergripande livskvalitet. Effekt av tidig integrering av palliativ vård vid hematologisk cancer anses därför angeläget att undersöka. Syfte: Att undersöka hur tidig integrering av palliativ vård för patienter med hematologisk cancer påverkar patientens livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts med litteratursökningar i databaserna CINAHL, Pubmed och PsycINFO. Totalt fjorton kvantitativa artiklar om tidig palliativ vård vid hematologisk cancer analyserades med begreppet personcentrerad vård som teoretiskt ramverk. Resultat: Flera aspekter av livskvalitet förbättrades vid tidig integrerad palliativ vård vid hematologisk cancer. Smärta och psykiska symtom minskade, patientdelaktighet ökade genom fler genomförda samtal och information om sjukdom och prognos. Färre dödsfall på intensivvårdsavdelning sågs och färre aggressiva behandlingar i livets slutskede. Genom specifika skattningsinstrument för hälsorelaterad eller sjukdomsspecifik livskvalitet påvisades lägre minskning av livskvalitet under sjukdomsförloppet jämfört med enbart sedvanlig vård. Slutsats: Palliativ vård tillsammans med sedvanligt hematologisk vård är till gagn för patienter med hematologisk cancer och kan implementeras tidigt i sjukdomsförloppet för att främja livskvaliteten. Fler randomiserade kontrollerade kliniska studier behövs för att kunna fortsätta utveckla en palliativ vård som kan tillgodose de specifika behov en patient med hematologisk cancer kan ha. / Background: Although great progress has been made in recent years in the treatment of hematological cancers, a large proportion of patients still die as a result of the disease, or complications related to disease and treatment. Patients with hematological cancer often spend long periods of time in hospital due to far-reaching needs for intravenous antibiotics, transfusions, and chemotherapy treatments. They are not offered palliative care to the same extent as patients with solid tumor diseases, despite the fact that they are found to have a similar symptom burden as patients with other cancers. Several studies have been published in recent years showing that early integration of palliative care in solid tumor diseases improves physical and mental health, reduces symptom burden, and has positive effects on overall quality of life. The effect of early integration of palliative care in hematological cancer is therefore considered important to investigate. Aim: The aim of this review was to explore how early integrated palliative care for patients with hematologic cancer affects the patients’ quality of life. Method: A literature review with an inductive approach has been conducted with literature searches in the databases CINAHL, Pubmed and PsycINFO. A total of fourteen quantitative studies on early palliative care in hematological cancer were analyzed using the concept of person-centered care as a theoretical framework. Results: Several aspects of quality of life were improved in early integrated palliative care in hematological cancer. Pain and psychological symptoms decreased, patient participation increased through more completed conversations and information about illness and prognosis. There were fewer deaths in intensive care units and fewer aggressive treatments at the end of life. Through specific assessment instruments for health-related or disease-specific quality of life, lower reductions in quality of life during the course of the disease were demonstrated compared to usual care alone. Conclusion: Palliative care together with usual hematological care is beneficial for patients with hematological cancer and can be implemented early in the course of the disease to promote quality of life. More randomized controlled clinical trials are needed to continue to develop palliative care that can meet the specific needs of a patient with hematological cancer.

Bakgrund: Trots att stora framsteg har gjorts senaste åren kring behandling av hematologiska cancersjukdomar, avlider fortfarande en stor del av patienterna till följd av sjukdomen eller komplikationer relaterade till sjukdom och behandling. Patienter med hematologisk cancer tillbringar ofta långa perioder på sjukhus på grund av långtgående behov av intravenöst antibiotika, transfusioner och cytostatikabehandlingar. De erbjuds inte palliativ vård i samma utsträckning som patienter med solida tumörsjukdomar, detta trots att de visar sig ha liknande symtombörda som patienter med andra cancerformer. Flera studier har publicerats senaste åren som visar att tidig integrering av palliativ vård vid solida tumörsjukdomar förbättrar fysisk och psykisk hälsa, minskar symtombörda och medför positiva effekter på övergripande livskvalitet. Effekt av tidig integrering av palliativ vård vid hematologisk cancer anses därför angeläget att undersöka. Syfte: Att undersöka hur tidig integrering av palliativ vård för patienter med hematologisk cancer påverkar patientens livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts med litteratursökningar i databaserna CINAHL, Pubmed och PsycINFO. Totalt fjorton kvantitativa artiklar om tidig palliativ vård vid hematologisk cancer analyserades med begreppet personcentrerad vård som teoretiskt ramverk. Resultat: Flera aspekter av livskvalitet förbättrades vid tidig integrerad palliativ vård vid hematologisk cancer. Smärta och psykiska symtom minskade, patientdelaktighet ökade genom fler genomförda samtal och information om sjukdom och prognos. Färre dödsfall på intensivvårdsavdelning sågs och färre aggressiva behandlingar i livets slutskede. Genom specifika skattningsinstrument för hälsorelaterad eller sjukdomsspecifik livskvalitet påvisades lägre minskning av livskvalitet under sjukdomsförloppet jämfört med enbart sedvanlig vård. Slutsats: Palliativ vård tillsammans med sedvanligt hematologisk vård är till gagn för patienter med hematologisk cancer och kan implementeras tidigt i sjukdomsförloppet för att främja livskvaliteten. Fler randomiserade kontrollerade kliniska studier behövs för att kunna fortsätta utveckla en palliativ vård som kan tillgodose de specifika behov en patient med hematologisk cancer kan ha. / Background: Although great progress has been made in recent years in the treatment of hematological cancers, a large proportion of patients still die as a result of the disease, or complications related to disease and treatment. Patients with hematological cancer often spend long periods of time in hospital due to far-reaching needs for intravenous antibiotics, transfusions, and chemotherapy treatments. They are not offered palliative care to the same extent as patients with solid tumor diseases, despite the fact that they are found to have a similar symptom burden as patients with other cancers. Several studies have been published in recent years showing that early integration of palliative care in solid tumor diseases improves physical and mental health, reduces symptom burden, and has positive effects on overall quality of life. The effect of early integration of palliative care in hematological cancer is therefore considered important to investigate. Aim: The aim of this review was to explore how early integrated palliative care for patients with hematologic cancer affects the patients’ quality of life. Method: A literature review with an inductive approach has been conducted with literature searches in the databases CINAHL, Pubmed and PsycINFO. A total of fourteen quantitative studies on early palliative care in hematological cancer were analyzed using the concept of person-centered care as a theoretical framework. Results: Several aspects of quality of life were improved in early integrated palliative care in hematological cancer. Pain and psychological symptoms decreased, patient participation increased through more completed conversations and information about illness and prognosis. There were fewer deaths in intensive care units and fewer aggressive treatments at the end of life. Through specific assessment instruments for health-related or disease-specific quality of life, lower reductions in quality of life during the course of the disease were demonstrated compared to usual care alone. Conclusion: Palliative care together with usual hematological care is beneficial for patients with hematological cancer and can be implemented early in the course of the disease to promote quality of life. More randomized controlled clinical trials are needed to continue to develop palliative care that can meet the specific needs of a patient with hematological cancer.

Denna studie jämför ett forminriktat och ett funktionellt perspektiv på läs- och skrivundervisning under de första skolåren. Befintlig forskning tenderar att fokusera på äldre elever, vilket skapar ett forskningsglapp för undervisningen av yngre elever. Studien diskuterar olika diskurser om läs- och skrivundervisning från 1970-talet och framåt, och kopplar dessa till dagens syn på svenskans läs- och skrivundervisning. Studien tar även upp historiska fokuspunkter och reaktioner på vad som ansetts viktigt inom detta område. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare ser på, och arbetar med läs- och skrivundervisning i årskurs ett utifrån utvalda delar av Wittingmetoden. Studien undersöker också hur lärarna arbetar med kompletterande undervisning till dessa delar av Wittingmetoden. Mina frågeställningar berör hur arbetet med läs- och skrivundervisning i klassrummet, tillsammans med lärares samtal, kan kopplas samman med literacydiskurser. Detta visar i sin tur på formativa eller funktionella undervisningsstrategier. Literacydiskurserna är en under denna studie kompletterad och bearbetad modell av de skrivdiskurser som Ivaniĉ (2004) observerat, samt det ramverk hon utarbetat. En bearbetad modell av Sturks (2023) observationsschema ingår även i denna studie. Resultatet visar att många olika literacydiskurser är synliga under läs- och skrivundervisningen både under observationer och intervjuer. Wittingmetodens strukturerade arbetssätt lägger stort fokus på en färdighetsdiskurs, men även en processdiskurs var lika framträdande. Lärarnas sätt att arbeta med Wittingmetoden visar därav att många diskurser samverkar simultant inom undervisningen. Detta innebär att lärarna ej enbart arbetade forminriktat trots att de utgick från Wittingmetoden. Det fanns istället flera inslag som visade på ett färdighetsinriktat perspektiv på läs- och skrivinlärning.

This study is based on the variation theory where three primary school teachers have beeninterviewed about students' understanding of the equal sign, as well as how the teachers includethe equal sign in their daily teaching. During the study, some common critical aspects andmisconceptions are identified, that underlie students' understanding of the equal sign. The datacollection includes a test regarding the meaning of the equal sign, in which 67 studentsparticipated. The data collection also included three interviews with the primary schoolteachers aimed at the test and the critical aspects that formed the basis of this study. Somecritical aspects and misconceptions that emerged during the study were, among other things,that some of the students showed difficulties when the open statements did not follow the samestructure as the "reading direction". The students also showed more difficulty with the openended statements with the calculation method subtraction, than the statements with addition.Through the interviews, it emerges different methods that the class teachers work with, in orderto give the students the conditions to develop an understanding of the meaning of the equalssign. With the help of a test that the students had to do before the interviews, it turned out thatthe result was more positive than the teachers had expected. The teachers highlighted duringthe interviews how important it is to use different working methods and materials in teaching,in order to give the students the conditions to develop their relational understanding of the equalsign.