Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap kring lärares upplevelser av att använda kooperativt lärande i den tidiga läs- och skrivutvecklingen, samt att få ta del av deras upplevelser av fördelar och nackdelar med att undervisa på detta sätt. Frågeställningar  Hur utformar lärarna den tidiga läs- och skrivundervisningen? Hur använder lärarna kooperativt lärande i läs- och skrivundervisningen? Vilka effekter ser lärarna av att använda kooperativt lärande i läs- och skrivundervisningen? Hur upplever lärarna att arbetssättet passar elevers olika förutsättningar? Teorier Den teoretiska grunden i studien vilar framför allt på några delar inom det sociokulturella perspektiv, KASAM och inkludering. Det kommer att tas upp generella tankar inom det sociokulturella perspektivet och sedan titta lite närmare på den proximala utvecklingszonen och scaffolding.  Metod Studien är inspirerad av en fenomenologisk metodansats där det empiriska materialet består av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dokumentationen består av videoupptagningar som sedan har transkriberats i sin helhet. Resultat Lärarna som ingick i studien hade en enig upplevelse av att kooperativt lärande var ett gynsamt förhållningssätt till undervisning. De ansåg att koopertivt lärande var bra på många olika plan. Dels för att eleverna skulle ha möjlighet att utveckla sina kunskaper och sina sociala förmågor på bästa sätt. Lärarnma var eniga om att det var ett arbetssätt och förhållningsätt till lärande som var gynnsamt för de flesta eleverna. Genom att arbeta på detta sätt var det lätt att göra anpassningar och eleverna stöttade varandra, vilket fördjupade deras kunskaper, menade lärarna. Respondenterna ansåg att arbetssättet ledde till stora vinster i den sociala utvecklingen hos elever vilket i sin tur även bidrog till ett gott klassrumsklimat. Dock såg några av dem svårigheteri de grupper där det fanns många elever med svårigheter att samarbeta. De kunde även se att det ibland blev rörigt och högljutt vilket var svårt att hantera för vissa elever. Några av lärarna menade även att planeringen av undervisningen blev tyngre eftersom det blev fler moment som skulle förberedas.

I följande text presenteras en studie där syftet var att undersöka hur pedagoger i förskolan använder sig av sång, rim och ramsor som stöd för tidig språkutveckling samt hur de beskriver att detta sker. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer och analysen bestod av en tematisk narrativ analys, där fokus ligger på vad som sagts i intervjun. I det resultat som framkom efter intervjuerna framgår det att arbetet med sång, rim och ramsor är vanligt i förskolan men att det kan behövas en större medvetenhet kring hur man kan använda det på ett språkutvecklande sätt. Slutsatsen som kom av resultatet visar på att pedagoger i förskolan har en positiv syn på att använda sig av sång och ramsor som stöd för tidig språkutveckling men att rim används mest bland de äldre barnen. Det framkom även att samtliga respondenter ansåg att det finns ett behov av kompetensutveckling hos förskollärare kring hur viktiga inslag sång och ramsor kan vara för den tidiga språkutvecklingen. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Bakgrund Föräldraenkäten Language Use Inventory (LUI) används för bedömning av barns pragmatiska förmåga vid 18–47 månaders ålder. Den skapades av O’Neill (2009) och en svensk forskningsversion av LUI togs fram hösten 2020. Då pragmatisk förmåga är viktig för övrig språklig utveckling är det också viktigt att identifiera eventuella svårigheter tidigt. Idag finns det få bedömningsmaterial för pragmatisk förmåga och inget är lika omfattande och riktat till samma unga ålder som LUI. Syfte Syftet med studien var att undersöka pragmatisk förmåga hos svenska barn i 36—41 månaders ålder, mätt med den svenska forskningsversionen av LUI. Vi ville också undersöka olika faktorers inverkan på resultatet, såsom barnens ålder, kön, hälsotillstånd och exponering för andra språk. Sekundärt analyserade vi också fritextsvaren.  Metod I studien deltog 40 barn, 21 flickor och 19 pojkar. Enkäten digitaliserades med hjälp av Textalk Websurvey och webblänken distribuerades via förskolor och sociala medier.  Resultat Resultatet visade på höga totalpoäng, med takeffekt i 9 av 10 avsnitt i enkäten. En tydlig bimodal distribution noterades både för totalpoängen och för flera av avsnitten. Inga signifikanta skillnader noterades på totalpoängen i relation till någon av de fyra undersökta faktorerna. På enstaka avsnitt kunde däremot signifikanta skillnader noteras för faktorerna ålder och hälsa. Inga samband kunde identifieras mellan svaren på fritextfrågorna och totalpoängen. Slutsatser Den medeltotalpoäng vi fick fram är i linje med tidigare studier som har undersökt denna åldersgrupp, men våra resultats bimodala distribution kan ifrågasättas. Större studier behövs för mer tillförlitliga resultat och slutsatser, vilket även gäller för de fyra faktorernas inverkan på barns pragmatiska förmåga. Fritextsvaren gav begränsad information om barnens pragmatiska förmågor, men bedömdes ändå som användbara ur ett kliniskt perspektiv, exempelvis vid planering av intervention.

Syftet med denna undersökning är att analysera tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning ur ett lärarperspektiv. Undersökningens specifika syfte var att synliggöra hur lärare upptäcker elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning och forskningsfrågorna var: hur upptäcker lärare elever i matematiksvårigheter i årskurs 1 avseende taluppfattning och vilka tidiga insatser erbjuder skolan elever i matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder menar lärarna är gynnsamma? För att kunna undersöka detta har det begreppsliga ramverket Foundational Number Sense (FoNS) använts. FoNS fokuserar på barns tidiga utveckling avseende taluppfattning. En kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor har använts som metod i undersökningen och har blivit besvarad av 18 lärare. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys med olika huvud- och underteman. Huvudresultatet visade att identifiering gjordes av samtliga lärare med stöd av Skolverkets bedömningsstöd, men att identifieringen gjordes vid olika tidpunkter på de skolor som medverkade i undersökningen några skolor utförde identifiering i förskoleklassen och andra först i årskurs 1. Resultatet visade även att många lärare ansåg att konkret material och repetition är gynnsamma arbetsmetoder i undervisningen för elever i matematiksvårigheter.

Bakgrund Upplevelserna hos närstående till en person som fått en tidigt debuterande demenssjukdom kan skilja sig från upplevelserna de närstående har vid en sent debuterande demenssjukdom. En tidig debut av demenssjukdom, till skillnad från en debut efter 65 års ålder, innebär större risk att närstående i yngre åldrar påverkas. Det behövs ökad kunskap kring vilka upplevelserna är hos de närstående, för att underlätta deras liv efter diagnosen tidigt debuterande demenssjukdom. Syfte Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att leva med en person med tidigt debuterande demenssjukdom. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes baserat på artiklar av en kvalitativ design. Genom sökorden demens, tidig diagnos, närstående samt upplevelser tillsammans med varianter av dessa begrepp, genomfördes sökningar i PubMed och CINAHL. Artiklarna sammanställdes därefter i en integrerad dataanalys. Resultat Utifrån de 16 artiklarna i litteraturöversikten framkom ett resultat som indikerade på att närstående upplevde svårigheter i vardagen, redan från tiden innan diagnostiseringen av en tidig demenssjukdom. I samband med att demenssjukdomen fortskred skapades nya varianter av roller och relationer. Dessa förändringar i livet påverkade på sikt ekonomin såväl som det sociala livet negativt. På det emotionella planet fanns rädslor som främst grundade sig i det otänkbara, att förlora någon i sin närhet för att senare fortsätta att leva på egen hand. Närstående upplevde även att tillgänglig information till personer som berörs av just en tidigt debuterande demenssjukdom var otillräcklig. Slutsats Brist på tillgänglig information minskade närståendes möjligheter till att hantera vardagen samt att få rätt sorts hjälp och stöd. Detta skapar svårigheter för närstående att hantera och uppleva meningsfullhet i livet tillsammans med personen med tidigt debuterande demenssjukdom. Mer kunskap hos personal inom vården behövs för att kunna ge ett personcentrerat stöd. / Background  The experiences of close family and friends to a person with a diagnosis of early-onset dementia can differ from the experiences the close family and friends has when it comes to a late onset dementia. An early-onset dementia diagnosis, unlike an onset after the age of 65, means that there is a bigger risk that relatives of a younger age are affected. There is a need for increased knowledge about the experiences of close family and friends, to make their lives easier after the diagnosis of early-onset dementia. Aim The aim of this study was to describe close families and friends’ experiences of living with a person with early-onset dementia. Method A non-systematic literature review was done based on articles of a qualitative design. Through the keywords dementia, early diagnosis, relatives and experience together with versions of these concepts, searches were conducted in PubMed and CINAHL. The articles were then compiled in an integrated data analysis. Results From the 16 articles in this literature review a result emerged that indicated that the family and friends experienced difficulties in everyday life, beginning even before the diagnosis of early-onset dementia. In connection to the progress of the dementia disease, new versions of roles and relations were formed. These changes in life eventually affected both the economy as well as the social life negatively. On the emotional level there were fears mainly based on the unthinkable, to lose someone standing close to oneself and to have to continue living life alone. Family and friends also experienced that the information available for the people affected by an early-onset dementia was insufficient. Conclusions  Lack of available information reduced the family and friends’ possibilities to cope with everyday life and to get the right kind of help and support. This creates difficulties for the family and friends to both cope with and experience meaningfulness in life together with the person with an early-onset dementia. More knowledge among care personnel is needed to be able to give person-centered care.

Barns tidiga läsinlärning har under en lång tid varit ett hett ämne där olika företrädare förespråkat vilka läsinlärningsmetoder som är mest gynnsamma. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning kommit i kontakt med metoder som utgår från de syntetiska respektive analytiska förhållningssättet. Syftet är därför att undersöka tidigare forskningsresultat inom området för den tidiga läsinlärningen, och vilken inverkan ett syntetiskt respektive analytiskt undervisningsupplägg har för elevers tidiga läsutveckling gällande avkodning och läsförståelse. Metoden för arbetet är en kunskapsöversikt där tidigare forskningsresultat inom området granskas. Sju internationella vetenskapliga artiklar med inriktning på elevers tidiga läsinlärning ligger till grund för resultat i denna studie. Resultatet visar att det finns fördelar och nackdelar med båda förhållningssätten. Oavsett val av metod så visar resultaten att eleverna utvecklar sin läsförmåga. Däremot framkommer det att eleverna utvecklar skilda strategier som de tillämpar vid läsning. En framträdande skillnad är att eleverna som undervisas med de syntetiska metoderna lägger så pass mycket fokus på avkodning att läsförståelsen går förlorad.

Sammanfattning/AbstractLedel, Eva och Åkesson, Malin (2019). Garanterat läskunnig, eller? - Påverkar läsa-, skriva-, räknagarantin pedagogers tankar om tidig identifiering och tidiga insatser gällande elevers läsning? Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVårt kunskapsbidrag blir att genom lärares, speciallärares/specialpedagogers och rektorers egna berättelser få syn på om garantin påverkar identifieringen av och synen på tidiga insatser kring elever i lässvårigheter. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att skapa kunskap om och i så fall på vilket sätt den nya läsgarantin har förändrat hur rektorer, speciallärare/specialpedagoger och lärare tänker kring kartläggning av elever i lässvårigheter och tidiga insatser samt hur de i samband med det ser på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens.●Har garantin förändrat rektorernas, speciallärarnas/specialpedagogernas och lärarnas sätt att tänka kring kartläggning och tidiga insatser för elever i lässvårigheter och i så fall på vilket sätt?●Hur ser rektorerna och lärarna på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens relaterat till garantin? •Vilken betydelse har informanternas kunskap om läsutveckling och läsinlärning för arbetet med tidig identifiering och tidiga insatser? TeoriI arbetet stödjer vi oss på kognitiva och sociokulturella teorier och ser dem som komplement till varandra när det gäller läsutveckling. Den kognitiva teorin fokuserar på individens inre process medan den sociokulturella teorin tar sin utgångspunkt i att språkets utveckling hänger ihop med den sociala och kulturella kontexten. Språkutvecklingen sker i ett sammanhang som formar individen vilken även kan påverka sammanhanget.MetodStudien bygger på en fenomenologisk ansats där vi vill ta del av informanternas upplevelser och erfarenheter. Vi har samlat in empirin genom semistrukturerade intervjuer. Eftersom vi ville få del av olika perspektiv utifrån våra frågeställningar intervjuades både lärare, speciallärare/specialpedagoger och rektorer, totalt 10 stycken. För att analysera resultatet har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet visar att läsgarantins införande inte direkt har påverkat informanternas arbetssätt vad det gäller identifiering och tidiga insatser. De förändringar som lyfts, och som informanterna är positiva till, är att fokus riktas mot förskoleklassen, att samråd ska ske med specialpedagogisk kompetens samt att det blir nationellt likvärdiga bedömningar.Hos informanterna finns både behov av och önskemål om mer samråd med specialpedagogisk kompetens. Det som begränsar möjligheterna till samverkan är brist på tid. Specialpedagogiska implikationerI vår studie ser organisationen kring speciallärarens/specialpedagogens samverkan med lärarna olika ut. En mer strukturerad organisation där kontinuerlig samverkan med lärarna ingår skulle gynna arbetet utifrån läsgarantin med kartläggningar, särskilda bedömningar av elevers kunskapsutveckling samt tidiga insatser. Vi ser ökade möjligheter att tidigt få in det relationella perspektivet i undervisningen då den specialpedagogiska kompetensen kommer in redan i förskoleklassen med läsgarantin.

Social snedrekrytering till högskolan är ett sedan länge känt fenomen som innebär attmänniskor med föräldrar utan akademisk bakgrund söker sig till högre utbildning i mycketlägre utsträckning än de människor som har föräldrar med akademisk bakgrund. Eftersomdet redan finns bred forskning inom social snedrekrytering som fenomen, så valde vi attstudera vad som de facto görs, och kan göras inom ramen för studie-och yrkesvägledningen för att begränsa förekomsten av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Syftet med vår studie är att undersöka hur studie-och yrkesvägledares roll ser ut i arbetet mot social snedrekrytering till högre studier, och att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som finns för att motverka problemet. Studien genomfördes med kvalitativ metod, där sju stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom gymnasieskolan intervjuades. Deras svar analyserades genom de teoretiska begreppen Habitus, kapital, handlingshorisont, och self- efficacy, samt jämfördes och analyserades mot tidigare forskning på ämnet,internationell såväl som nationell. Resultatet av vår studie visar att studie-och yrkesvägledarna på gymnasiet känner till fenomenet social snedrekrytering och samtliga har någon form av strategi för att minska den sociala bakgrundens betydelse vid karriärvalssituationer. Utifrån deras berättelser kunde vi lokalisera ett antal mönster som var genomgående för alla informanter vid deras arbete för att motverka social snedrekryering. Dessa mönster tematiseras genom tre olika teman: tidig vägledning, få eleven att tro på sig själv och vidgad handlingshorisont. Vår förhoppning är att studien kan komma andra till dels som ämnar att studera motverkandet av social snedrekrytering.

Materialet Ludde är ett verktyg och en metod för att hjälpa vuxna som möter barn i sin profession eller i sina ideella uppdrag att prata med barn om vuxna som dricker för mycket alkohol. En kombinerad enkät och intervjustudie genomfördes för att ta reda på om, hur mycket och i vilket sammanhang Ludde har använts, samt hur anpassat det upplevs vara för målgruppen. Vidare undersöktes på vilka sätt materialet Ludde fungerar som stödjande för barn, med avseende på Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Resultaten visade att materialet används och upplevs väl anpassat för målgruppen men att bortfallet var stort framförallt beroende på avsaknad av kontaktuppgifter till deltagarna på utbildningarna. Framtida utbildningar i materialet rekommenderas att integrera utvärderingsmomentet i utbildningen. Resultaten visade också på ett visst stöd för att Ludde verkar stärkande på barns känsla av sammanhang, men datamaterialet är litet, och ytterligare undersökningar skulle vara värdefullt.

I den här systematiska litteraturstudien fokuseras lärandet och undervisningen inom tidig algebra. Syftet med studien är att synliggöra centrala delar och kritiska aspekter i undervisningen om tidig algebra för elever i lågstadiet. För att få fram ett resultat  analyseras vetenskapliga artiklar. Studiens resultat grundas i tolv vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningarna. I studiens resultat presenteras olika sätt av lärande och undervisning inom algebra som analyseras utifrån variationsteorins centrala begrepp. De centrala begreppen är lärandeobjekt, kontrast, separation, generalisation, fusion och variationsmönster. Genom denna kategorisering får studien en klarare bild över vilka delar inom tidig algebra som är centrala samt vad som blir kritiska aspekter i undervisningen. Elever hamnar ofta i svårigheter med algebra då flera kritiska moment finns inom arbetsområdet. Läraren har därför en betydelsefull roll när ett lärande sker inom algebra för eleverna. En viktig förutsättning för lärande är variation. Variationen möjliggör för eleverna att lära sig nya saker. I resultatet diskuteras likhetstecknets betydelse, aritmetikens grundkunskaper samt ekvationers roll inom algebra.