This thesis analyses inhumations in Late Viking Age and Early Middle Ages in Sweden and brings recognition to a material previously not delt with in a comprehensive study. The graves of the first Christians have long interested scholars. Some general characteristics are generally agreed upon, such as inhumations withan east-west orientation of the dead and fewer grave goods in relation to earlier periods. Some deviant materials are also found in the graves but have not been thoroughly analyzed. This thesis deals with this recurrent deviant material, arguing that it is an essential part of Conversion Era graves in southern Scandinavia. Furthermore, this recurrent deviant material is key for our understanding of the burial tradition during the Late Viking Age and Early Middle Ages. Parallels in both France and Britain put the material in perspective. / <p>Examinatorerna bestod av en grupp anställda vid institutionen.</p>

Inledning: Lungcancer är den vanligaste cancerformen globalt. Var femte person som dör av cancer, dör av lungcancer. Den främsta orsaken till lungcancer är tobaksrökning. De första stadierna av lungcancer är ofta symptomfria, vilket betyder att när cancern väl upptäcks är den i ett framskridet stadium och därmed ofta svår att behandla kurativt. Detta innebär att prognosen för överlevnad är dålig. Standarddatortomografi ger för hög stråldos för att på ett försvarbart sätt kunna användas i förebyggande syfte. Lågdosdatortomografi (LDDT) ger endast en femtedel såhög stråldos, samtidigt som det ger mer diagnostiskt användbara bilder jämfört med slätröntgen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utröna om lågdosdatortomografiscreening av thorax effektiviserar tidigare diagnostik vid lungcancer och därmed minskar mortaliteten, samt vilka aspekter som bör beaktas vid införandet av ett eventuellt screeningprogram. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Elva kvantitativa studier inkluderades i arbetet. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att screening med lågdosdatortomografi är effektivt för att upptäcka lungcancer i ett tidigare skede vilket möjliggör kurativ behandling av fler drabbade patienter. Vidare indikerar resultatet att mortaliteten minskar bland screenade patienter, då merparten av studierna i litteraturöversikten visar på det. Slutsats: Vid eventuellt införande av ett screeningprogram behöver negativa aspekter såsom kostnad, behov av vårdresurser och falskt positiva svar som leder till oro och onödiga invasiva ingrepp hos patienterna ställas mot positiva effekter såsom tidig upptäckt och minskad mortalitet. Tydliga kriterier vad gäller urval av deltagare, screeningintervall samt hantering av positiva fynd måste fastställas. Att genomgå screening kan upplevas emotionellt krävande för patienten. Röntgensjuksköterskans roll skulle därmed bli central i ett screeningprogram vad gäller information, uppmuntran och stöd vid undersökningen och genom hela processen.

Bakgrund: Palliativ vård sätts ofta in först i ett sent skede av sjukdomsförloppet. Det finns fortfarande en uppfattning att palliativ vård enbart är vård i livets slutskede, vilket kan vara ett hinder för tidig implementering av palliativ vård. Genom att erbjuda palliativ vård i ett tidigt skede minskar patientens lidande och ökar deras livskvalitet under tiden som återstår. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tidig palliativ vård inom onkologi. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie genom en innehållsanalys med induktiv ansats. Tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod har använts. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Vikten av att få information och kunskap, Vikten av god kommunikation och relation samt Vikten av en effektivare symtomlindring. Tidig palliativ vård medförde en effektivare symtomlindring, ökad livskvalitet och delaktighet, mer tid för samtal samt förberedelse för framtiden. Patienterna upplevde att de blev sedda som en person och att deras behov kunde tillgodoses. Konklusion: Patienter upplevde det gynnsamt med tidig palliativ vård. Det behövs mer forskning och resurser för att implementera tidig palliativ vård på fler vårdenheter. / Bakground: Palliative care is often used only at a late stage in the course of the disease. There is still a perception that palliative care is only end-of-life care, which can be an obstacle to early implementation of palliative care. By providing palliative care at an early stage the patient's suffering decreases and their quality of life increases during the remaining time of their life. Aim: The purpose was to illustrate patients experiences of early palliative care in oncology. Method: The study was created as a literature study through a content analysis with an inductive approach.Ten articles with qualitative and quantitative methods have been used. Result: Three main categories were identified: Importance of getting information and knowledge, Importance of good communication and relationship and Importance of more effective symptom relief. Early palliative care led to more effective symptom relief, increased quality of life, increased participation in decision-making, more time for conversations and preparation for the future. The patients felt that they were seen as a person and that their needs could be fulfilled. Conclusion: Patients experienced it beneficial with early palliative care. More research and resources are needed to implement early palliative care in more care units.

Vården bör skapa förutsättningar för att individen ska kunna ta egna informerade beslut rörande sin egen kropp och sexuella och reproduktiva hälsa. Idag vårdas den nyblivna mamman ungefär 6 – 12 timmar efter en normal förlossning. Denna omorganisation har medfört förändringar i barnmorskans arbetsrutiner på en förlossningsavdelning. Barnmorskor arbetar kvinnocentrerat och den kvinnocentrerade vården innefattar även strukturen och det professionella ansvaret i förhållande till varje kvinna och hennes familj under graviditeten, förlossningen och postpartumperioden. Barnmorskan som arbetar på en förlossningsavdelning har till arbetsuppgift att bistå den födande kvinnan genom hela förlossningens gång. I och med tidig hemgång från förlossningen åligger det barnmorskan att ge information, stöd och råd till den nyblivna mamman för att säkerställa att både mamman och barnmorskan känner sig trygga med att gå på tidig hemgång. Studiens syfte är att beskriva barnmorskors upplevelse av vårdandet i samband med tidig hemgång från förlossningen. För att kunna undersöka barnmorskors upplevelse av vårdandet i samband med tidig hemgång användes kvalitativ forskning i form av intervjuer och studien har en fenomenologisk forskningsansats. Barnmorskor som arbetade vid en förlossningsklinik i Sverige intervjuades och intervjuerna transkriberades och analyserades. I resultatet framkom fyra innebördsteman; Från osäkerhet och otrygghet till säkerhet och trygghet, värna rätten till ett informerat val, stärka kvinnan i sitt moderskap och känsla av otillräcklighet. I diskussionen framkommer det att genom att se till barnmorskornas upplevelse av vårdandet finns stora möjligheter till förbättringar så att barnmorskor känner att de kan ge en god vård.

Syftet med denna studie var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket och dess uppbyggnad. För att kunna undersöka hur Hitta språket är uppbyggt har vi genomfört eninnehållsanalys med utgångspunkt i de syntetiska och analytiska synsätten på språkutveckling. Vi har undersökt vilka tal-, läs- och skrivutvecklande aktiviteter som framkommer i materialet samt hur de båda synsätten synliggörs. Vi har noggrant studerat materialet och valt ut vissa så kallade nyckelbegrepp från respektive synsätt, vilka har fungerat som verktyg för analysen. Resultatet visar att både det analytiska och syntetiska synsättet kommer till uttryck i Hitta språket på olika sätt i respektive aktivitet. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

There is a debate among scholars on whether meantone temperament is historically authentic or not for performances of early music today. The debate is in some ways a continuation of an already five hundred years ongoing debate on temperaments and their effects on music. On one side there are those who claim that meantone temperament was the only used temperament during the renaissance and that it was very prevalent during the baroque period too. It should therefore be the obvious choice for early music. On the other side the perception is that meantone temperament was always seen as the lesser of evils and that equal temperament not only is superior in its abilities, but also would have been preferred by most early composers and musicians. This ongoing debate is seldom heard of outside of its spheres, but as this essay shows it is very much a contributor to the views on historical temperaments most period performers hold today.

Bakgrund: Att drabbas av en stroke kan orsaka stora konsekvenser för en person som kan leda till fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar som förändrar personens aktiviteter i dagliga livet. Arbetsterapeutens fokus på personens aktivitet och delaktighet i meningsfulla aktiviteter har en betydande roll i strokerehabilitering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsterapeutiska interventioner som utförs vid tidig rehabilitering av personer med stroke vid strokeenhet. Metod: Författarna använde en kvantitativ ansats och datainsamlingen utfördes med strukturerade frågeställningar i en webbaserad enkät. Enkätfrågorna utformades utifrån de rekommenderade arbetsterapeutiska interventionerna som finns med i Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid stroke. Resultat: Deltagarantalet i studien var 59 och samtliga deltagare var verksamma arbetsterapeuter vid strokeenhet från 16 olika regioner i Sverige. Resultatet visade att interventioner med högre prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer inte utförs i större utsträckning än interventioner med lägre prioritet. Tjugofyra procent av deltagarna upplevde att de ej har möjlighet att arbeta utifrån riktlinjerna för vård vid stroke. Slutsats: Deltagarna utförde de interventioner som rekommenderas i riktlinjerna i varierande utsträckning samt utförde även andra interventioner som ej finns med i riktlinjerna. Kravet att utföra evidensbaserad vård i stället för att basera valet av interventioner på beprövad erfarenhet kan liknas vid ett paradigmskifte. För att underlätta den övergången bör möjligheterna att följa de svenska riktlinjerna undersökas vidare samt ett förtydligande kring prioriteringsordningen i riktlinjerna publiceras. / Background: Suffering from a stroke can cause major consequences for an individual which can lead to physical and cognitive disabilities that change the individual’s activites in daily life. The occupational therapist’s focus on the individual’s activity och participation in meaningful activities has a significant role in stroke rehabilitation. Objektive: The purpose of the study was to investigate which occupational therapy interventions that are performed inthe early rehabilitation for individual’s with stroke in stroke units. Methods: The authors used a quantitative approach and the data collection was performed with structured questions in a web-based survey. The questions were designed based on the recommended occupational therapy interventions that are included in the National Board of Health and Welfare’s guidelines för stroke care. Results: The number of participants in the study was 59 and all participants were active occupational therapists at a stroke unit in 16 different regions in Sweden. The results showed that interventions with high priority in the National Board of Health and Welfare’s guidelines are not performed to a greater extent than interventions with lower priority. Twenty-four percent of the participants felt that they did not have the opportunity to work based on the guidelines for stroke care. Conclusion: Participants performed the interventions recommended in the guidelines to varying extent and also perform other interventions not included in the guidelines. The requirement to perform evidence-based care instead of basing the choice of interventions on proven experience can be likened to a paradigm shift. In order to facilitate that transition, the possibilities of following the Swedish guidelines should be examined further and a clarification of the order of priority in the guidelines be published.

SyfteBidra med kunskap om lärares och speciallärares beskrivningar och förståelse av tidiga insatser för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter på lågstadiet samt deras beskrivning av samverkan kring insatserna. Frågeställningar Vad uppfattar lärarna och speciallärarna att tidiga insatser är för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? Hur beskriver några lärare och speciallärare att de undervisar elever efter indikation på misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? Hur beskriver lärare och speciallärare att samarbetet ser ut kring tidiga insatser för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? TeoriUppsatsen vilar på Lev S. Vygotskijs sociokulturella teorier om att lärande sker i samspel samt Ann Ahlbergs KoRP, kommunikativa relationsinriktade perspektiv. MetodEn kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer av tre lärare och tre speciallärare. Studien har utgått från en fenomenografisk analysmetod som har valts för att tolka, bearbeta och analysera det empiriska materialet från intervjuerna i relation till tidigare forskning och teorier. ResultatLärare och speciallärare anser att först identifieras elev i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter sedan anpassas i klassrummet för att kompensera för elevens svårighet samt tränas elevens försvagade läs- och skrivförmåga. Lärare och speciallärare undervisar på olika sätt, med olika metoder, material och stöttning, vilket ofta väljs utefter elevens förmåga och intresse. De använder både strategiundervisning och träning av läs- och skrivförmåga. Lärare och speciallärare anser alla att de samverkar kring stödinsatser för elever i misstänkt specifika läs- och skrivsvårighet. Dock ser lärare ett större behov av att utveckla en tidigare samverkan med specialläraren runt undervisning i klassrummet för dessa elever. Specialpedagogiska implikationerElever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter tycks inte alltid få den explicita och individuella undervisningen av speciallärare som de borde få, då det uppfattas att speciallärarens tid inte räcker till skolornas stora behov. Detta bör lyftas på organisations och även på samhällsnivå. Samtidigt framkommer vinster i kompetenshöjande aktiviteter för att stärka klasslärare att lättare upptäcka dessa elever och bättre kunna stödja eleverna tidigt i klassrummet. Ett stöd i att stötta lärarna att upptäcka och planera för tidig insats kan vara att speciallärare tidigare kopplas in på klassnivå. Specialläraren skulle också kunna berätta om kännetecken på specifika läs- och skrivsvårigheter samt lämpliga insatser som fonologisk träning och vikten av kompensatoriska redskap för elev i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter. Ett tidigt stöd kan vara att tidigt använda digital kompensation då det stödet så tydligt är gynnsamt för elever i specifika läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares metoder, erfarenheter och ställningstaganden för tidig läsinlärning i åldersblandad undervisning med sammansatt klass av årskurs ett och två på Åland, samt skolledares bakomliggande motiv för valet av åldersblandad undervisning. Studien utgår från semi-strukturerade intervjuer med fyra lärare som har erfarenhet av åldersblandad undervisning, samt kontakt med skolledare i skolor med åldersblandade klasser. Resultatet visar att samtliga lärares läsundervisning utgår från den fonologiska metoden, där grundliga genomgångar av de enskilda bokstävernas form och ljud, samt hur dessa skrivs på ett korrekt sätt, är centralt. Resultatet visar även vilka utmaningar lärarna ställs inför i den åldersblandade undervisningen, framför allt att de ska ha fler åldrar och kursplaner i beaktande vid planering och genomförande. Undervisningen bör differentieras så att den möter varje elevs individuella förutsättningar, behov och förkunskaper. Denna studie bidrar med perspektiv på hur differentierad läsundervisning kan genomföras, vilket är relevant för såväl åldersindelade som åldersblandade klasser.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskan inom intensivvård ansvarar för att tillgodose god och säker evidensbaserad omvårdnad för olika patientkategorier. Men kontextuella faktorer, organisatoriska- sociala-, eller professionella, kan medföra utmaningar att implementera evidensbaserade arbetssätt såsom tidig mobilisering inom intensivvård.Syfte: Med utgångspunkt i tidig mobilisering av intensivvårdspatienter beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av evidensbaserad vård. Metod: En intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats genomfördes på en intensivvårdsavdelning i Mellansverige. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med specialistsjuksköterskor inom intensivvård och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet utgjordes av två kategorier; “erfarenheter av evidensbaserad kunskap och arbetssätt utifrån mobilisering på IVA” och “faktorer som kan hindra eller underlätta evidensbaserade arbetssätt och mobilisering på IVA”.Olika uppfattningar avseende innebörden av evidens framkom, men majoriteten var samstämmiga i definitionen av evidens som forskningsbaserat och att evidensbaserade arbetssätt är viktiga för att tillgodose omvårdnad av god kvalitet. Arbetet på intensivvårdsavdelning sker i möjligaste mån evidensbaserat och vårdrutiner, vårdhandboken och vetenskapliga artiklar ansågs vara källor till evidens. Specialistsjuksköterskor hade olika åsikter angående ansvarig för mobilisering samt när det skulle utföras. Trots att mobilisering ansågs viktigt, utfördes det inte alltid. Slutsats: De hinder och underlättande faktorer till tidig mobilisering och evidensbaserad vård som framkom var relaterade till organisation, vårdpersonal och patient. Resultatet i denna studie kan öka kunskapen om hinder och underlättande faktorer för tidig mobilisering samt bidra till utveckling av systematiska arbetssätt för evidensbaserad vård inom intensivvård.