Antalet visstidsanställningar har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Vidare är det allmänt känt att läraruppdraget är förknippat med höga arbetskrav. Lärare idag förväntas knyta goda relationer till såväl elever som kollegor för att nå upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanställda upplever anställningsformen, hur den påverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielärare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och en form av narrativ metod har använts för att samla in empiri, vilken består av berättelser. Deltagarnas berättelser har analyserats med hjälp av en form av narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att lärarna upplever anställningsformen som en möjlighet till arbete och ökad yrkeserfarenhet men också som starkt knuten till otrygghet och osäkerhet. Visstidsanställningen påverkar yrkesutövandet då planeringsarbetet och samarbetet med kollegorna försämras. Vidare upplever några deltagare att relationerna till eleverna inte påverkas alls till följd av visstidsanställningen, medan andra anser att relationerna inte utvecklas. Deltagarna upplever att relationsarbetet försvåras på grund av lärarbyten då dessa bidrar till en ökad oro hos eleverna.

Med teknikens utveckling kommer det en ny form av digital arbetsmarknad, även kallad för gig-ekonomi eller plattformsekonomi. Denna kvalitativa studie undersöker nio personers egna upplevelser om hur det är att besitta ett jobb inom gig-ekonomin som förare i serviceyrkena Foodora, Uber och Bolt. Studien inriktar sig på arbetsvillkor och välbefinnandet hos dessa taxiförare och matbud. Resultatet i undersökningen visar att dessa arbeten bidrar med en stor flexibilitet för utföraren där man är sin egen chef och har frihet att bestämma mycket själv. Däremot utmärker sig jobben med låg lön och därmed långa arbetsdagar som resulterar i olika former av otrygghet vilket leder till ohälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa hos arbetstagare med en tidsbegränsad anställning respektive tillsvidareanställning, samt om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa mellan yngre och äldre beroende på anställningsform. Urvalsgrupperna var timanställda samt tillsvidareanställda på en enhet för vård och omsorg i en kommunal verksamhet. Deltagarna i båda urvalsgrupperna var kvinnor och män i åldrarna 20–69 år. Enkäten i föreliggande studie utformades i Google Forms och bygger på delar av the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) som mäter hälsa och olika dimensioner av den psykosociala arbetsmiljön. Enkäten skickades ut till 1013 timanställda samt 200 tillsvidareanställda och resulterade i sammanlagt 74 enkätsvar, 51 svar från gruppen timanställda samt 23 svar från tillsvidareanställda. Det sammantagna resultatet visade ingen signifikant skillnad i självskattad hälsa mellan tillsvidareanställda och timanställda, däremot visade analysen en signifikant skillnad i hälsa och anställningsform med ålder som oberoende variabel där yngre i gruppen timanställda påvisar sämre skattad hälsa. / The purpose of this study was to examine whether there was any difference in perceived health among temporary employees and permanent employees, and whether there was any difference in health between younger and older workers depending on the type of employment. The sample was hourly employees and permanent employees working for a health care unit in a communal organization. The participants in both selection groups were women and men in the ages between 20-69 years. The survey in the present study was constructed in Google Forms and was based on parts of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) that measured health and different dimensions of the psychosocial work environment. The survey was distributed to 1013 hourly employees and 200 permanent employees. The survey generated a total of 74 responds, 51 responds from the selection group hourly employees and 23 responds from employees with a permanent contract. The result all together showed that there was no difference in perceived health between hourly and permanent employees, however the analyses did show that there was a difference in perceived health between these two types of employment when adding age as an independent variable.

Studiens syfte var att undersöka eventuella konsekvenser av numeriskt flexibla anställningar på individnivå, i jämförelse med eventuella konsekvenser av tillsvidareanställningar. Fokus låg på huruvida anställningsformen påverkade individens uppfattning av psykosociala förhållanden i arbetet. Studien utfördes inom vård- och omsorgsenheter inom Malmö stad då direktiv från Arbetsgivarutskottet påtalar en minskad andel timavlönade timmar och en ökad grundbemanning. Studien utfördes med en kvantitativ metod, där en enkätundersökning och två kvalitativt kompletterande intervjuer utfördes. Sju dimensioner i enkäten kopplades till studiens underfrågeställningar. De teoretiska grunder studien i huvudsak byggde på var organisatoriska modeller, stressmodeller, copingstrategier, mental ohälsa, samt tidigarestudier. Utfallet visade två statistiskt signifikanta resultat mellan de två undersökta grupperna, för dimensionerna “socialt stöd”, där timanställda uppfattade socialt stöd i mindre utsträckning än de tillsvidareanställda, och “anställningsotrygghet”, där timanställda uppfattade en större anställningsotrygghet än de tillsvidareanställda. Resultatet från intervjuerna styrkte resultaten med statistisk signifikans. Gällande resterande dimensioner kunde intervjuerna möjliggöra en inblick och större förståelse, men generella slutsatser för respektive undersökningsgrupp kunde inte dras. I analys och diskussionen visades att ett stort antal faktorer kunde påverka individens uppfattning av olika psykosociala förhållanden i arbetet, exempelvis arbetets organisering, individens livssituation eller individens hanteringsstrategier i påfrestande situationer. Slutsatsen blev att anställningsformen påverkade individens uppfattning gällande socialt stöd och anställningsotrygghet i den undersökta kontexten. / The purpose of the study was to examine the possible consequences of numerically flexible employments at an individual level, in comparison to the potential consequences of permanent employments. The main focus was on whether the employment contract affected the individual’s perception of the psychosocial work conditions. The study was carried out in health care units in Malmö Stad, since directions from Arbetsgivarutskottet were given concerning a reduced proportion of hourly-paid hours and an increased amount of permanent employment. The study was carried out with a quantitative method. One questionnaire survey and two complementary interviews were executed. Seven dimensions of the questionnaire were connected to the issues of the study. The theoretical foundation of the study was mainly based on organizational models, stress models, coping strategies, mental health, and previous studies. The outcome was two statistically significant results between the two research groups, the dimension of “social support”, where hourly employees perceived less social support than the permanent employees, and “job insecurity”, where hourly employees perceived a greater job insecurity than permanent employees. The result from the interviews supported the statistically significant results. The interviews gave more insight and greater understanding regarding the remaining dimensions, though a general conclusion could not be made regarding the two research groups. In the analysis and discussion showed that many different factors may affect an individual’s perception of psychosocial conditions at work, such as organizational factors, the living conditions or the coping strategies the individual is able to practice under stressful conditions. The conclusion was that employment status affects the perception of the individual regarding social support and job insecurity in the context of this study.

Denna uppsats syftar till att undersöka uppluckrade anställningsformer utifrån ett arbetsgivarperspektiv. I Lag (1982:80) om anställningsskydd är tillsvidareanställningen huvudregel och anställningsformen är en stark norm i det svenska samhället. Lagen ger utrymme för olika former av tidsbegränsade anställningar vilka organisationer kan använda sig av för att uppnå flexibilitet och för att kunna anpassa sig efter marknadens krav. Debatten om den tidsbegränsade anställningen är splittrad i två läger och tar främst ett arbetstagarperspektiv. Studiens valda arbetsgivarperspektiv och syfte grundar sig i en vilja att komplettera debatten och ge en vidare förståelse för tidsbegränsade anställningar utifrån ett annat perspektiv än det som vanligen gjorts. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer med chefer och HR-ansvariga på fyra svenska företag genomförts. Den svenska arbetslagstiftningen och dess institutionella påverkan skapar tillsammans med relevanta flexibilitetsbegrepp studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att det finns en vilja från arbetsgivarens sida att uppnå flexibilitet. Resultatet visar även att arbetslagstiftningens utformning är en stor påverkansfaktor som dels innebär en utmaning i och med dess reglerande ramverk och dels öppnar upp för möjligheter att anställa under begränsad tid, vilket kan skapa större flexibilitet. En slutsats som dras är att om den tidsbegränsade anställningen används på rätt sätt så kan den gynna alla inblandade intressenter.

Det är allmänt känt att olika typer av tidsbegränsade anställningar är otrygga som anställningsform och genererar prekariatets representanter. Inom Kriminalvården finns det en problematik med hög personalomsättning där de löst detta genom att använda sig av personal med en tidsbegränsad anställning. Syftet med denna studie är att undersöka hur människor med en tidsbegränsad anställning inom Kriminalvården upplever sin anställningsform och om de upplever sig ha friheten att styra sin arbetssituation. Det är en kvalitativ studie där tonvikten ligger på att undersöka intervjupersonernas upplevelse av möjlighet till självstyrning och friheten att disponera sin egen tid. Den teori som används i studien utgår från Standings begrepp prekariatet. I studien har sex personer med en tidsbegränsad anställning deltagit och resultatet i undersökningen visar på att anställningsformen upplevs otrygg men är frivillig och ger intervjupersoner möjlighet att styra sin tid på egna villkor. Slutsatsen är att de med en tidsbegränsad anställning tillhör prekariatet genom sina otrygga anställningar men då de värderar högre möjligheten att kunna styra sin arbetssituation väljer de medvetet att fortsätta vara kvar i den anställningsformen.

Dagens svenska arbetsmarknad är i förändringsfasen där tillsvidareanställningen inte är lika dominerande. Istället eftersträvar alltfler en mer flexibel arbetssituation vilket kan liknas vid att frilansa. Det har myntat begreppet gig-ekonomi som innebär att individer hyr ut sig själva på projektbasis. Trots att det finns en strävan efter en mer flexibel arbetsmarknad är det fortfarande många som söker en tillsvidareanställning men har fastnat i en tidsbegränsad anställning. De olika anställningsformerna har skapat debatt i Sverige och fokuserar främst på konsekvenserna för arbetstagaren. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om vilka konsekvenser tidsbegränsade anställningar har för organisationen. För att besvara vår frågeställning har vi valt en kvalitativ metod och genomfört en fallstudie. Vårt empiriska material består främst av intervjuer och observationer på en skola. För att analysera vårt material används teorier som beskriver organisationens uppbyggnad samt behandlar individen, gruppen, mellanchefen och den strategiska ledningen. Vår övergripande slutsats är att tidsbegränsade anställningar har en påverkan på samtliga nivåer i organisationen. Den tidsbegränsade anställningen skapar osäkerhet för både individen och gruppen vilket kan hämma organisationens effektivitet. / The current Swedish labor market is changing. Permanent positions are no longer as dominant and instead, many people are looking for a more flexible working situation, much like freelancing. This has led to the newly coined term “gig-economy”, which practically means that organizations contract with independent workers for short- term engagements. However, there are still many who seek a permanent position, but might be stuck in a temporary position. The use of temporary positions has become more common in several sectors which has created a debate in Sweden. The debate focuses mainly on the consequences for the individual worker. The purpose of our study is to contribute with knowledge on what consequences temporary employment has for the organization. To fulfill our purpose, we’ve chosen to use a qualitative method to conduct a case study. Our empirical material consists mainly of interviews and observations at an elementary school. In order to analyze our material, we’ve used theories which describe the organizational structure and which addresses the individual, the group as well as the middle- and strategic management. Our general conclusion is that temporary employment has an impact on all levels of the organization. The temporary positions create insecurity for both the individual and the group and it can hamper the organizations efficiency.

Today's labor market includes expectations of flexibility and security for employers and employees, but these does not always go hand in hand. The majority of all fixed-term employees in Sweden are under the age of 29, and the employment form can be seen as an opportunity but also as a source of insecurity for employees. Research shows that fixed-term employees run a higher risk of losing their job during economic fluctuations and that the perceived risk of losing their job can lead to stress and poor health. The purpose of this study is to gain an increased understanding of perceived job security and stress in young adults with temporary employment during the current recession. The theoretical frame of reference applied is the flexicurity-model based on Wilthagen and Tros, Muffels and Wilthagen and also Karasek and Theorell's demand-control-support model. The results of the study show that the informants experience their employment as insecure and that the recession has contributed to increased uncertainty. The study also shows that informants experience a low degree of control in their employment and partly high demands, and that a lack of support can be a cause of stress. Temporary employment can offer flexibility for employers, but can lead to restrictions in private life and perceived stress and anxiety for young adults who depend on their work as a source of income. / Dagens arbetsmarknad innefattar förväntningar på flexibilitet och trygghet för arbetsgivare och arbetstagare, men som inte alltid går hand i hand. Merparten av alla tidsbegränsat anställda i Sverige är under 29 år och anställningsformen kan ses som möjlighet men kan också innebära otrygghet för arbetstagare. Forskning visar att tidsbegränsat anställda löper högre risk att förlora jobbet vid konjunktursvängningar och att upplevd risk att förlora jobbet kan leda till stress och ohälsa. Syftet med studien är att få ökad förståelse om upplevd anställningstrygghet och stress hos unga vuxna med tidsbegränsad anställning under rådande lågkonjunktur. Den teoretiska referensramen som tillämpats är dels flexicurity-modellen med utgångspunkt i Wilthagen och Tros samt Muffels och Wilthagen och dels Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att informanterna upplever sin anställning som otrygg och att lågkonjunkturen bidragit till ytterligare otrygghet. Studien visar även att informanterna upplever låg grad av kontroll i sin anställning och delvis höga krav samt att brist på stöd kan vara en orsak till stress. Den tidsbegränsade anställningen kan innebära flexibilitet för arbetsgivare, men kan leda till begränsningar i privatlivet samt upplevd stress och oro för unga vuxna som är beroende av sitt arbete som inkomstkälla.

I dagens samhälle finns det ett antal arbetstagare som har anställning på begränsad tid. Denna uppsats utreder regleringarna kring visstidsanställningar samt vilket förhållande som finns mellan visstidsanställningar och samhället. Fokus i detta arbete är att undersöka hur visstidsanställningar regleras och hur dessa inverkar på individer i Sverige. För att få full förståelse behandlar uppsatsen vidare EU:s syn på Sveriges reglering av visstidsanställda. Samhällets utveckling behandlas kort för att nå en djupare kännedom om behovet av visstidsanställningar i Sverige. I anslutning till samhällsutvecklingen undersöks konsekvenser för arbetstagare och arbetsgivare vid tillämpning av visstidsanställningar. Slutligen kartläggs fördelningen av visstidsanställningar bland grupper av individer i samhället. Underlaget för denna uppsats baseras främst på berörda lagrum, förarbeten, rättsfall och doktrin. Materialet kompletteras med statistik på antalet visstidsanställningar i samhället samt fördelning av visstidsanställningar i samhället.I uppsatsen har det framkommit att det är enkelt för arbetsgivare att anställa en arbetstagare på begränsad tid. Uppsatsen belyser att det finns två typer av visstidsanställningar där den ena är mer fördelaktig än den andra för anställda. Av uppsatsen framgår det att främst kvinnor har den mindre fördelaktiga visstidsanställningen, som inte är frivilligt vald. Män är något överrepresenterade vad gäller den mer fördelaktiga visstidsanställningen, som är frivilligt vald och har positiv inverkan på löneutvecklingen. En slutsats från detta resonemang är att många visstidsanställda kvinnor missgynnas. För att uppnå jämställdhet på den svenska arbetsmarknaden borde kvinnor och män vara lika representerade även i de mindre fördelaktiga visstidsanställningarna. / In today’s society there are a number of employees who are hired for a limited time. This paper investigates the regulations regarding fixed-term employment and the relationship between this type of employments and the society. To focus on this work regulation regarding fixed-term employments must be investigated and also how these affect the individuals in Sweden. To gain a full understanding the paper also deals with how other countries within EU relate to how Sweden handles the regulation of the fixed-term employments. The development of the society is shortly treated to reach a deeper understanding about the needs of temporary employments in Sweden. In connection with the development of the society, the consequences are investigated how the application of fixed-term employments will affect the employees and the employers. Finally, the distributions of temporary employments among groups of individuals in the society are mapped. The foundation of this paper is mainly based on the relevant section of law, preparation work, legal cases and doctrines. The material will be completed with statistics on the number of fixed-term employments and the distribution of these in the society.The paper shows that it is easy for employers to hire an employee for a limited time. The paper also shows that there are two types of fixed-term employments for employees, where one is more favorable than the other. It is mostly women who have less favorable fixed-term employments, and most of these jobs are not freely chosen. Men are slightly over-represented in terms of more favorable fixed-term employments which are often freely chosen and have a positive impact on the wages. The conclusion of this reasoning is that many temporary employed women are mistreated. In order to achieve equality on the Swedish labor market, both women and men should be equally represented even in the less favorable fixed-term employments.