Syftet med undersökningen var att studera hur nyhetsvärderingsprocessen och olika mål i verksamheten balanserades på sex tidningsredaktioner som producerar nyheter för Tiktok. För att erhålla ett ovanligt perspektiv genomfördes semistrukturerade intervjuer med ansvariga för tidningarnas strategier på sociala medier. Totalt genomfördes sex intervjuer med fyra sociala medier-redaktörer, två chefredaktörer och en reporter som dagligen arbetar med att producera nyheter för Tiktok. Studien använde kommersialiseringsteorin som övergripande ram för att analysera och tolka intervjuerna. Resultatet indikerar att samtliga tidningar, lokala såväl som nationella, etablerade sig på Tiktok för att skapa varumärkeskännedom och en relation till en publik de tidigare inte lyckats att nå ut till. Somliga intervjuade uppgav att de tydligt vet vad som efterfrågas av Tiktok-publiken och att de aktivt producerar nyheter som tilltalar denna målgrupp. Andra framhåller att det handlar om ett urval när det kommer till vilka nyheter som publiceras på Tiktok. Det framkom även att redaktörerna gör flera avvägningar, exempelvis gör vissa tidningars varumärke det svårt att arbeta enligt både en kommersiell logik såväl som Tiktoks logik. Särskilt anmärkningsvärt var att ingen av de intervjuade tidningsredaktionerna för närvarande genererar intäkter från Tiktok, utan samtliga förklarade att den nuvarande investeringen förväntas ge avkastning i framtiden. / The objective of this study was to examine the news evaluation process and various operational goals were balanced at six newspaper editorial offices that produce news for Tiktok. To gain a different perspective, semi-structured interviews were conducted with those responsible for the newspapers’ social media efforts. In total, six interviews were conducted with four social media editors, two editors-in-chief and one reporter who work daily with producing news for Tiktok. The study was grounded on commercialization theory as a comprehensive approach to journalism to analyse and interpret the interviews. The findings indicate that all newspapers, both local and national, established a presence on Tiktok to create brand awareness and to build a relationship with an audience they had previously failed to reach. Some interviewees stated that they have a clear understanding of the Tiktok audience’s demands and actively produce news that appeals to this audience. Others emphasized that there is a selection process regarding which news is published on Tiktok. It also became evident that several considerations are made by the interviewed editors, for instance the brand of some newspapers make it difficult to work within both a commercial logic and Tiktok’s logic while maintaining the newspapers brand. Notably, none of the interviewed newspaper’s editorial offices currently generate revenue from Tiktok, with all explaining that the current investment is expected to yield returns in the future.

K-pop is a music phenomenon with a global fanbase that often is portrayed as only consisting of hysterical teenage girls, but that is not the case since it includes diversity in both age and gender. This qualitative study highlights the online portrayal of masculinity of K-pop fans by exploring the men in this female dominated subculture and their fan expression and portrayed masculinity on TikTok. Relying on prior research on the relationship between masculinity and femininity and Connells view of hegemonic masculinity, the new radical masculinities displayed on TikTok, trends of masculinity such as metrosexuality and the Korean wave (Hallyu) and other hybrid masculinities as well as parallels to the Brony community. The study´s theoretical approach is based in gender as a phenomenon of socialization and thereby performative in connection to Anderson´s (2012) concepts of orthodox and inclusive masculinity. TikTok videos with hashtags related to K-pop groups is the primary data that is thematically analyzed. The result show that the male K-pop fans embraced their fan identity and are influenced by their idols, even though their fan belonging is perceived as female coded to their surroundings leaving them to defend it online. The men express inclusive masculinity in their lack of homohysteria, in the admiration of male idols, support for others and adapting female coded behavior. In its opposite orthodox masculinity is displayed in the need to claim heterosexuality or social hierarchy to not loose masculine capital. Further, the discussion will highlight issues that occurred during the process of this study, problematize its concepts and cultural context, give suggestions on how to build on this study for further research as well as emphasize TikTok’s algorithms effect on the result. / K-pop är ett musikfenomen med fans världen över som ofta framställs enbart bestå av hysteriska tonårstjejer, men som har bredd i både kön och ålder. Denna kvalitativa studie belyser hur maskulinitet framställs av K-pop-fans genom att utforska männen i denna kvinnodominerade subkultur och deras fanuttryck, porträtterade av maskulinitet på TikTok. Studien bygger på tidigare forskning om förhållandet mellan maskulinitet och femininitet, Connells syn på hegemonisk maskulinitet, de nya radikala maskuliniteterna som visas på TikTok, maskulinitetstrender som metrosexualitet och den koreanska vågen (Hallyu) och andra hybridmaskuliniteter samt paralleller till Brony fans. Den teoretiska referensramen utgår från genus som en socialiseringsprocess och är därmed performativ i anslutning till Andersons (2012) begrepp om ortodox och inkluderande maskulinitet. Den primära datan består av TikTok-videor med hashtags relaterade till K-pop-grupper som analyseras tematiskt. Resultatet visar att de manliga K-pop-fansen omfamnade sin fanidentitet och influerades av sina idoler, även om deras fantillhörighet uppfattas som kvinnligt kodad för deras omgivning och leder till ett behov att försvara den online. Männen uttrycker inkluderande maskulinitet i sin avsaknad av homohysteri, i beundran av manliga idoler, stöd för andra och anpassning av kvinnligt kodat beteende. I dess motsats visas ortodox maskulinitet i behovet att uttrycka heterosexualitet eller social hierarki för att inte tappa maskulint kapital. Vidare kommer diskussionen att belysa frågor som uppstod under processens gång, problematisera begrepp och kulturellt sammanhang, ge förslag på hur man kan bygga vidare för fortsatt forskning samt betona TikToks algoritms effekt på resultatet.

Denna uppsats undersöker hur den kroppspositiva rörelsen visualiseras och memifieras på plattformen TikTok. Eftersom TikTok är en nyetablerad plattform som uppnått stort engagemang det senaste året så finns det ett behov av att studera hur olika fenomen tar sig uttryck på den. Kroppspositivism är något som tidigare ofta analyserats kopplat till bildbaserade sociala medier som exempelvis Instagram. Då TikTok är uppbyggd på ett sätt där ljud och video står i fokus, och även skapandet av olika memes och ljudmemes, så kan man tänka sig att kroppspositivismen tarett annorlunda uttryck på TikTok än på andra sociala medier. Under året 2020 gick TikTok ombåde Instagram och Twitter i engagemangsgrad, så att studera TikTok och de sociala fenomen och rörelser som uppstår där är av hög relevans. Genom en kvalitativ tematisk analys av hashtaggen#normalizenormalbodies identifierades mönster och strukturer till hur kroppspositivism framställs på plattformen. Två teman identifierades: normalisering av kvinnokroppen och motaktioner till bodyshaming. Filmerna som analyserats var också strukturerade utifrån antingen någon form av ljudmeme eller en mer föreläsningsliknande struktur. Men det gick även att se hur materialet till mestadels bestod av normalviktiga eller något större personer och inte det som samhället definierar som tjocka personer. Det går därför att ifrågasätta vem kroppspositivismen på TikTok faktiskt gynnar, om det endast är en viral trend som normalviktiga individer tagit över eller om tjocka personer ges utrymme till att bryta mot samhällets normer och ideal.

TikTok is a newly established social media platform with a lot of active and young users. On the app all kinds of political and controversial subjects get discussed, but how these are received, shared and interacted with are not something that we know a lot about today. The purpose of the study is to see how the news of the american presidential election and the abortion debate are being framed on the social media platform TikTok, as well as seeing what types of subjects within these debates are getting the most attention. This study did a quantitative content analysis, examining 600 analysis units. These have been divided into two TikToks hashtags, called #Abortionban and #Election2020. With 300 videos per hashtag, these have been further divided into popular videos versus unpopular videos – 150 per each. The videos are mostly framed as negative or neutral for the most part on both the hashtags, but the abortionban hashtag is more critical and also more emotional than the Election2020 hashtag. As the Election2020 hashtag leaned in almost all instances towards being more neutral and emotional but not at all critical. Barely one third of the 300 videos in the Election2020 hashtag was critical, while the majority of the abortionban hashtag, marking 80 percent, was critical. This was the biggest difference between the two hashtags, as well as the Abortionban hashtag being much more emotional, but the difference there was not as noticable. The most prominent subjects discussed within the hashtags were the same both within the popular and the impopular videos, and had a lot in common. For example on the Abortionban hashtag the subjects prochoice and prolife were both very prominent in the popular and unpopular videos, as well as voting and humour for the Election2020 hashtag. Which shows that some subjects get discussed no matter the interaction they get from their audiences, and are often subjects that the general public has a lot of thoughts on, as well as for being discussed in other media.

Studien syftar till att undersöka vad fem identifierade trender på applikationen TikTok förmedlar samt vilken respons som trenderna bemöts med. Vidare syftar studien till att förstå och förklara det gemensamma flödet på TikTok. Studien undersöker även hur barn och ungdomar mellan 12-18 år upplever social interaktion genom TikTok, hur de beskriver användningen av applikationen samt eventuella risker och möjligheter. Studien tillämpar en kvalitativ metod genom en textanalys och intervjuer. Resultatet visar att trenderna består av innehåll som relaterar till verkligheten och även innehåll som användare återskapar. Responsen på trenderna är kommentarer om det som händer i mikrovideornas innehåll. Det framkommer även att TikToks gemensamma flöde och funktioner möjliggör stor spridning av innehåll och digitala beteenden. De unga respondenterna använder TikTok som underhållning, ett tidsfördriv och som ett socialt verktyg i vänskapsrelationer. Jargongen på TikTok ska vara ironisk enligt de unga respondenterna men samtidigt förekommer det hat och kränkningar. Slutligen kan innehåll på TikTok spridas viralt vilket utgör både möjligheter och risker. Opassande innehåll kan även vara en risk men samtidigt uppfattas TikTok som en arena för social interaktion.

Consumers had either positive or negative interpretations based on multiple factors. However, the factors we were able to spot were the following: 1. Content 2. Timing 3. Relevancy 4. The metaphors used and its simplicity. 5. Cultural values 6. The message of the ad and its validity. These 6 factors formed discussions in regards to the participant's interpretation of the ads and, in return, ended up with themes that we, as researchers, could identify as either positive or negative interpretations of the ads. Thus, through the observation of the connection between the overarching themes mentioned in 4.5, figure 8 was created to visualise the connection. For social media networks like Tiktok, people are more interested in marketing campaigns that are direct and informative. Further, consumers are attracted to colourful ads with humour, as it eases up the ad for the consumer and makes the ad feel less pushy. Consumers also preferred skippable ads over non-skippable ads as it gave them the chance to decide if the ad was in their interest or not.

Today, social media applications are used not only as a means to communicate but also as a means to exert power. In some cases, it even has gone so far that specific social media applications have been accused of constituting a threat against national security. This is the case with TikTok, today’s fastest-growing social media application in the world. TikTok is a video-sharing platform used by approximately 800 million individuals every month, developed and owned by a Chinese company named ByteDance Ltd.. The purpose of the following study is to explain how a seemingly innocent social media application like TikTok, used by individuals and owned by a private company, can constitute a threat against national security. This is performed by using the term "sharp power". The study concludes that TikTok can be used by the Chinese government to exert sharp power, enabling the state access to the global information environment.

Under coronapandemins år 2020 så fick en ny sociala medie-plattform många nya användare. Den applikationen heter TikTok. TikTok är en sociala medie-plattform där du som användare kan publicera, redigera likaså interagera med videos i alla dess storlekar och former. Det är bara kreativiteten som sätter stopp för ditt uttryck på plattformen. TikTok har en bred grupp med användare från olika åldersgrupper. En stor majoritet av de som använder TikTok är under 25 år – en grupp med människor som kan kategoriseras ihop som generation Z. Med nu över en miljard användare i flera olika åldrar, stora mängder av effekter, filter, trender, hashtags och låtar så är möjligheterna oändliga på TikTok. TikToks makt är något som är svårt att missa både för konkurrenter, andra företag, vänner runt omkring en och allmänheten. TikToks influenser kommer in på alltmer ställen i samhället. Konkurrenter tar inspiration av deras designspråk - likaså deras smarta funktioner. TikTok bestämmer desto mer över musikbranschen – både hur användare lyssnar på musik och hur musik produceras. TikTok tar upp alltmer tid hos varje TikTok-användare med deras hypnotiska feed och korta interaktiva videos. Uppsatsens syfte är att bidra med ny kunskap kring digitaliseringens påverkan på generation Zs musiklyssnande. I synnerlighet vilken vikt TikTok-videos har i detta.  Studien är genomförd med hjälp av en kvantitativ metod som har applicerats. Detta har skett i form av ett enkätformulär. Det som kom fram i resultatet var ett resultat som bekräftade hypotesen. Digitaliseringen har påverkat generation Zs musiklyssnande. Det har digitaliseringen gjort på många sätt, bland annat genom TikTok-videos. Generation Z blir matade med massvis av digitalt material och de släpper in den digitala världen mer i sina liv både medvetet och omedvetet. TikTok och digitaliseringen påverkar generation Zs musiklyssnande – och TikTok är en del av flera anledningar som spelar en stor del i det. Det argumenteras också att denna forskningsstudie ska ses som en början på ett nytt forskningskapitel. Det har tidigare inte funnits mycket forskning kring ämnet och för att dra en motiverad slutsats behövs mer forskning utöver den befintliga att göras.

Rekommendationsbaserade flöden har blivit en allt större del av dagens sociala medier för att öka användarnas tid på plattformarna. TikTok är en populär social medie-applikation där användare kan lägga upp korta videos och dela dessa med andra människor. Det som skiljer TikTok från många andra sociala medier är att dess huvudsakliga flöde främst baseras på rekommendationsbaserat innehåll, men även visa innehåll från konton som användaren följer. Det sekundära flödet är följarbaserat och visar endast innehåll från konton som användaren följer. Denna studie undersöker hur användarens skärmtid påverkas av att endast använda flödet med främst rekommendationsbaserat innehåll jämfört med flödet med följarbaserat innehåll. Vidare diskuteras även de fysiska och psykiska hälsoeffekter som hög skärmtid har på människor, såsom överdriven användning av appen. Resultatet visade att studiedeltagarnas skärmtid på TikTok ökade när de använde det rekommendationsbaserade flödet. Nästan alla studiedeltagare gillade detta flöde mer än det andra, vilket öppnade diskussionen för det följarbaserade flödets nödvändighet. Däremot var studiedeltagarnas totala skärmtid densamma, oavsett flöde, vilket syftade på att de använde andra appar för att fylla ut tiden. Detta leder frågan om användandet av specifika appar verkligen kan justeras för att ändra den totala skärmtiden, eller om man bör undersöka användandet av hela kategorier av appar. / Recommendation-based feeds have become an increasingly established feature of today's social media, in order to increase users' time on the platforms. TikTok is a popular social media application where users can upload short videos and share these with other people. What distinguishes TikTok from many other social media is that primary feed is mainly based on recommendation-based content, but can also show content from accounts that the user follows. The secondary feed is follower-based and only shows content from accounts that the user follows. This study examines how the user's screen time is affected by using only the feed with mainly recommendation-based content compared to the feed with follower-based content. Furthermore, the physical and mental health effects of high screen time on people are also discussed, such as excessive use of the application. The results showed that the study participants' screen time on TikTok increased when they used the recommendation-based feed. Almost all study participants liked this feed more than the other, which opened discussion about the necessity of the follower-based flow. However, the study participants' total screen time was the same, regardless of feed, which meant that they used other apps to fill in the time. This raises the question of whether the use of specific apps really can be adjusted to change the total screen time, or if one should examine the usage of entire categories of applications.

Background: Since its publication in 1997, Jennifer Aaker’s brand personality model has been challenged but none of the publications have had the same seminal effect. Additionally, differences in perceptions of Aaker’s personalities have been found which suggests a gap of knowledge to research. With the development of social media, customers begin to be more engaged with the brands. Purpose: The goal of this study is to explore European airlines’ brand personalities and Gen Z’s perception of the personalities through brands’ TikTok content by using Jennifer Aaker’s (1997) brand personality dimensions. Additionally, social media engagement is used as a tool to investigate the significance of social media for brands. Method: An exploratory qualitative deductive study, with an exploratory nature and an experimental design, applying semi-structured interview methods with a sample size of 25 participants. Conclusion: The findings demonstrate that Aaker’s personality traits are somewhat still relevant to Gen Z’s perception of them but there are traits that could be added which have been argued for by other scholars as well before. These additional traits should include negative traits and traits that show extroversion and introversion, for instance.