Denna studie syftar till att belysa vilken tillit politiker och forskare från Sverige och Finland har till PISA-undersökningarna i matematik. I studien undersöks också vilka förändringar som har förespråkats från politiskt håll samt vilka förändringar som har genomförts för att förbättra de svenska och finska elevernas matematikresultat i PISA. Studien har utgått ifrån en kvalitativ textanalys innehållande ett flertal analytiska frågor där material från främst svenska och finska forskare har analyserats. Det som framkommer i studien är att både svenska och finska politiker har haft hög tillit till PISA-undersökningarna. Tilliten till PISA-undersökningarna framgår tydligt då det har skett ett flertal skolreformer i både Sverige och Finland där besluten har tagits utifrån bland annat elevernas PISA-resultat. Bland de svenska och finska forskarna framkommer det däremot att tilliten till PISA-undersökningarna varierar något och att det framstår som väldigt individuellt huruvida tilliten är hög eller låg. / This study aims to illustrate which trust politcian and scientists from Sweden and Finland has towards the PISA studies in mathematics. The study also examine which changes that has advocated from a political point of view and which changes that has been carry through in order to improve the Swedish and Finnish pupils mathematic results in the PISA studies. The study is based on a qualitative text analysis containing several analytical questions where material from mainly Swedish and Finnish scientists has been analyzed. What emerges in the study is that both Swedish and Finnish politcian have had high trust towards the PISA studies. Several school reforms has been made in Sweden and Finland based on pupils result in the Pisa studies which clearly show the trust towards the PISA studies. Among the Swedish and Finnish scientist however, it appears that the trust towards the PISA studies is either high or low and it varies a lot between the diffrent scientists.

Syftet med uppsatsen är att bidra till forskningen om politiskt förtroende bland unga i Sverige, genom att skapa en djupare kunskap och förståelse för ungas förtroende för politiska partier. Det teoretiska ramverket bygger på tidigare forskning om vilka faktorer som kan tänkas påverka förtroende. Erfarenhetskapital, livsfaser och individens tolkning används som verktyg vid analys av resultatet. Det empiriska materialet för att besvara syfte och frågeställning har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer mellan 16 och 26 år. Resultatet pekar på relation mellan upplevd kunskap och intresse hos individen, vilket i sin tur hänger samman med förtroende för politiska partier. Intresse skapas av att en upplevd kunskap tycks finnas, samtidigt som kunskap genererar i intresse för politiken och där dessa två ger effekt på förtroende för de politiska partierna.

Digital handel utvecklas och effektiviseras ständigt. Elektronisk tillit betonas avgörande för konsumenters digitala köpintention. Nyligen lanserades Instagram-betalning på den amerikanska marknaden, funktionen ämnar ge ökad produkttillgänglighet i applikationens bildflöde. Vid expandering kan Sverige ses som en potentiell marknad. Studien undersöker därmed hur svenska konsumenters elektroniska tillit påverkas i en effektiviserad digital kontext som Instagram-betalning. Sju hypoteser formuleras utifrån tidigare forskning och kontextuella skillnader. Data inhämtas via en digital enkätundersökning med 265 respondenter, som sedan bearbetas och analyseras via tabeller, figurer och statistiska metoder. Resultaten visar att upplevd risk att spara personuppgifter har negativ signifikant effekt på elektronisk tillit till Instagram-betalning, medan upplevd kvalitet utifrån funktionen och upplevd tydlighet gällande produktinformation har positiv signifikant effekt. Tre av sju hypoteser accepteras. Detta ger betydelsefulla teoretiska och praktiska implikationer. Dels förståelse för konsumentbeteende i en effektiviserad kontext, dels strategier för att indirekt skapa köpintention. Slutligen ges förslag till vidare forskning och praktiska implikationer.

No description available.

Denna studie undersöker vilka webbkaraktärsdrag det är som skapar tillit respektive misstro till små E-handelssidor. Studien är inspirerad av en liknande studie som utfördes av Seckler et.al (2014) där de som resultat skapade 18 webbkaraktärsdrag som påverkar tillit och misstro hos webbsidor. Datainsamlingsmetoderna som användes för att utföra studien var en enkätundersökning och intervjuer för att få in kvalitativ och kvantitativ data. Totalt deltog 15 personer i enkätundersökningen och 5 personer i intervjuerna. Deltagarna i enkätundersökningen var kunder eller besökare hos webbsidan som studien utfördes på och intervjuerna utfördes med nya besökare. Resultatet visade på att faktorer som Externa referenser, Design och Struktur, Funktionalitet och Erfarenhet är starka bidragande faktorer som skapar tillit. Starka bidragande faktorer som minskar tilliten till webbsidor är Design och Struktur, Funktionalitet och Information. Eftersom flertalet deltagare berättade något som berör erfarenhet hos företaget kan detta vara intressant att undersöka vidare på och kan leda till skapa riktlinjer för hur små E-handelssidor kan bli mer tillitsfulla.

Denna uppsats grundar sig i att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityder till föräldrapenningen. Finns det en koppling mellan en av Sveriges mest omtalade myndighet och utbetalningen denna administrerar? Uppsatsen studerar om det finns ett samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen. Uppsatsen har utgångspunkt i tidigare forskning gällande ämnet och de eventuella sambanden studeras utifrån politisk ideologi i form av vänster-mitten-höger positionering. Det finns inga studier som testar detta samband fullt ut och genom en multivariat regressionsanalys med stödjande mekanismer som är relevanta för sambanden studeras detta fullt ut och kompletterar tidigare forskning. Uppsatsen grundar sig i kollektiva dilemman som motiverar relevansen av denna undersökning. Användningen av SOM-institutets rikstäckande opinionsundersökning från 2016 ger en tydlig och nyanserad bild av människors åsikter i dessa frågor och möjliggör att en tydlig bild av sambandet kan ges. Teori och tidigare forskning används för att ge avstamp till uppsatsens teoretiska modell och hypoteser. Forskning kring attityder används och fokus läggs på Converse teori och den tidigare forskningen utförd på området. Tidigare forskning om ideologins påverkan på attityder används samt om statens påverkan på policys. Genom att studera sambandet i två steg kan det kartläggas om den offentliga myndigheten försäkringskassan gör att vi människor förhåller oss till en viktig utbetalning i form av föräldrapenningen baserat på det förtroendet vi har till myndigheten i fråga. Således går det att urskilja om myndigheten förändrar våra attityder negativt eller positivt. I det andra steget studeras sambandet med interaktionsvariabler för att se effekten av statens påverkan på sambandet samt ideologisk rikting. Analysen i denna uppsats visar på att det finns ett negativt statistiskt signifikant samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen samt att politisk ideologi har en inverkan på sambandet (Converse, 1964; Holmberg, Weibull, 2013; Hensing, Holmgren, Rohdén, 2010; Bové, 2018).

This study aims to explain the phenomenon of fear of crime among students at the Linnaeus University campus area in Växjö. More precisely, the study deals with social trust between people, and the connection between trust and the fear of being subjected to crime. In recurrent national surveys, the results have shown that about one-third of the population in Sweden is largely concerned about being subjected to crime. Our hypothesis is that low interpersonal trust and low trust in social institutions creates anxiety and fear of it’s and society's well-being, which increases the fear of being subjected to crime. In multiple linear regression analyzes, we investigate whether there is any connection between trust and fear of being subjected to crime. The results are analyzed with the help of Anthony Giddens and Ulrich Beck and compared with results generated in previous research. The main result shows that connections exist, but it is not so strong and further studies are required in the area. The respondents feel confident in people in general, and rely on the institutions of society, but at the same time are concerned about everyday crime, going out alone late at night in the campus area and over sexual harassment aimed at women.

The sharing economy has become more common in the last couple of years, however a big challenge that arises is that location-based services are malfunctional in places with a smaller population. In this context, platforms offering several services would for that reason be more suitable, although it raises another problem - how to make people trust a new platform. With aid from existing sharing platforms, this study aims to find the most important factors that generates trust in new sharing platforms. Our research questions thus follows: What is the meaning of trust to users of sharing platforms? and What strategies are used for generating trust in sharing platforms? In order to answer these research questions, we have carried out interviews with employees on sharing platforms, and distributed a survey addressed towards users of existing sharing platforms. The results show that the most essential factor for generating trust is the user profile, and the opportunity for interaction as it presents evidence for the user about the existence of the other party and whether he or she should be trusted or not. Consequently, our recommendation is to develop sharing platforms with a great focus on the functionality to forming trustworthy user profiles.

Psykosomatiska ohälsosymtom har fördubblats hos barn och unga i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Psykisk ohälsa kan ge konsekvenser tidigt i livet såsom försämrade skolresultat, och även allvarliga konsekvenser senare i livet. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan barn beroende på graden av upplevd tillit till sina föräldrar i relation till psykosomatiska symtom. Studien kontrollerar bakgrundsvariabler såsom pojke eller flicka, svenska som andraspråk eller modersmål samt om barnets/ungdomens föräldrar lever tillsammans eller ej. Utgångspunkter är följande hypoteser: 1. Barn som upplever att de ej har en tillitsfull relation till sina föräldrar uppvisar högre grad av psykosomatiska symtom än barn som har en tillitsfull relation till sina föräldrar. 2. Vissa psykosomatiska symtom förekommer i högre grad än andra psykosomatiska symtom hos barn som upplever att de inte har en tillitsfull relation till sin förälder. 3. Flickor upplever i högre grad psykosomatiska symtom i relation till upplevd tillit till föräldrar, jämfört med pojkar.  Studien utförs genom att undersöka data hämtad från anonymiserade enkätsvar ur LoRDIAs (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Våg 1, vilken består av 1515 elever som är 12–13 år gamla. Skillnader analyseras genom att först utföra upprepade Mann-Whitney U-test. Vi fortsätter analysen med Anova-test och slutligen utför vi en fördjupad analys av de grupper som visar signifikanta skillnader i Anova-testet. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad mellan barn som upplever låg tillit till sina föräldrar jämfört med barn som upplever en hög tillit till sina föräldrar relaterat till grad av psykosomatiska symtom. Det finns en signifikant skillnad mellan flickor och pojkar gällande grad av psykosomatiska symtom. Samt skillnad både gällande upplevd tillit och grad av psykosomatiska symtom när barnets föräldrar ej lever tillsammans. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning. / Psychosomatic symptoms have doubled among children and adolescents in Sweden since the mid-1980s. Mental illness can have consequences early in life, such as poorer school results, and serious consequences later in life. The purpose of the study is to investigate whether there are differences between children, depending on the degree of perceived confidence in their parents in relation to psychosomatic symptoms. The study checks background variables such as boy or girl, Swedish as a second language or mother tongue, and whether the child's/youth's parents live together or not. Starting points are the following hypotheses: 1. Children who feel that they do not have a trusting relationship with their parents show a higher degree of psychosomatic symptoms than children who feel they have a trusting relationship with their parents. 2. Some psychosomatic symptoms occur to a greater extent than other psychosomatic symptoms in children who feel that they do not have a trusting relationship with their parent. 3. Girls experience psychosomatic symptoms to a greater extent than boys, related to degree of perceived confidence in their parents. The study is carried out by examining data obtained from anonymized survey responses from LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Wave 1, which consists of 1515 pupils who are 12–13 years old. Differences are analyzed by first performing repeated Mann-Whitney U- Test. We continue the analysis with Anova test and finally we perform an in-depth analysis of the groups that show significant differences in the Anova test. The result shows that there is a significant difference between children who experience low confidence in their parents compared to children who experience a high confidence in their parents related to the degree of psychosomatic symptoms. There is a significant difference between girls and boys regarding the degree of psychosomatic symptoms. And a significant difference both in terms of perceived confidence and degree of psychosomatic symptoms when the child's parents do not live together. The study's results are in line with previous research.

Sociala medier har växt explosionsartat. Facebook är en av de största plattformarna och år 2015 hade cirka 70 procent av Sveriges invånare ett konto på denna sida. På Facebook möts människor och delar med sig av tankar, åsikter, bilder och filmer. Det som sprids på sociala medier har visat sig ha stor inverkan på människors åsikter. Socialtjänsten är ett ämne som diskuteras på Facebook och inlägg om olika insatser och beslut gillas, delas och kommenteras flitigt. Tidigare forskning pekar på att det inom det sociala arbetet är relationen mellan klient och socialarbetare som är det centrala. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur socialtjänsten beskrivs på sociala medier och hur de diskussioner som förs på Facebook påverkar det sociala arbetet i praktiken. För att förstå detta användes texter som fanns på Facebook gällande socialtjänsten. Resultatet visar att socialtjänsten diskuteras i nästan uteslutande ofördelaktiga termer vilket kan skapa negativa attityder gentemot socialarbetare. / <p>2019-01-15</p>