<p><em><p>Denna studie syftar till att utifrån ett kundperspektiv undersöka vad det är som skapar styrkor i en relation mellan två typer av pokerspelare och pokerföretag på Internet. För att undersöka detta har en djupgående metod använts. Två traditionella fokusgrupper med amatörer och två onlinefokusgrupper med professionella spelare har genomförts. Det kan konstateras att pokerspelare på Internet upplever en rad faktorer som leder till en ökad uppskattning av relationen och vidare en starkare relation. Dock skiljer sig resultaten åt beroende på spelartyp. För amatörerna bidrar ett ökat förtroende för pokersajten till en starkare relation genom användarvänlighet och tillgänglighet, men även viss typ av specialbehandling anses som viktigt.För de professionella spelarna är specialbehandling i form av personliga kontaktpersoner något som skapar en stark relation då dessa kan leda till att ett socialt band mellan spelaren och företaget skapas. Det är även viktigt med ett förtroende till pokersajten genom driftsäkerhet och erfarenhet av spelarna så att de alltid kan spela mot spelare som de tror sig kunna vinna pengar av. Slutligen kan vi konstatera att ekonomiska förmåner lätt kan upplevas som något kopplat tillkärntjänsten, och bidrar därför inte till en starkare relation, utan enbart en svagare relation om förmånerna uteblir.</p></em></p>

<p>Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club. De förmedlar en stor del av sin värdegrund och vad deerbjuder via Internet och sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilkengrad Australian Wine Club skapar relationer med hjälp av sociala medier och var i relationendenna kanal fyller sina viktigaste funktioner. Primär - och sekundärdata har legat till grund föruppsatsens empiriska del. Litteraturstudien innefattar ett antal nyckelbegrepp som vi anservara centrala för att mäta detta syfte, och har hämtats från böcker, akademiska artiklar ochartiklar publicerade på Internet. Slutsatsen är att Australian Wine Club i hög grad utnyttjarkanalen sociala medier i sitt relationsskapande. Kanalen fyller sina viktigaste funktioner ietablerings – och utvecklingsfasen, men dock genom olika funktioner.Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club. De förmedlar en stor del av sin värdegrund och vad deerbjuder via Internet och sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilkengrad Australian Wine Club skapar relationer med hjälp av sociala medier och var i relationendenna kanal fyller sina viktigaste funktioner. Primär - och sekundärdata har legat till grund föruppsatsens empiriska del. Litteraturstudien innefattar ett antal nyckelbegrepp som vi anservara centrala för att mäta detta syfte, och har hämtats från böcker, akademiska artiklar ochartiklar publicerade på Internet. Slutsatsen är att Australian Wine Club i hög grad utnyttjarkanalen sociala medier i sitt relationsskapande. Kanalen fyller sina viktigaste funktioner ietablerings – och utvecklingsfasen, men dock genom olika funktioner.</p>

<p>Today many sociologists speak about the modern world and the god and bad that it brings. In association to this discussion there is a tendency to speak about an increased individualization, a process that often also means more choices and possibilities. But in addition to this follows a big responsibility for how we choose to live our lives, since our choices not seldom also influences other people, both locally and globally. The aim of this essay is to investigate the importance of non-profit organizations with social direction in our Swedish welfare society and thereby also in a modern world where people's individual choices are becoming all more important. In order to answer my main issue I have implemented thirteen qualitative interviews, of which ten of the informers are from different non-profit organizations and three from different stately authorities. These interviews have afterwards been put together to a result account, which also constitutes the empirical basis for the analysis. I have also with the starting point in some of the theoretical concepts of Bauman, Bourdieu and Giddens, carried out an analysis of the importance of non-profit actions, both in relation to the society and to the individual. The analysis and the empirical material have among other things shown the need of non-profit organizations in our welfare society today. But it should likewise be pointed out that it is important to openly discuss the role of non-profit organizations, both in relation to the welfare State and in relation to those changes and risk forecasts that some of the researchers on the area for the civilian society have predicted.</p>

Bakgrund: Arbetstagarens kunskap ses som en allt viktigare resurs och företag söker vägar att behålla duktiga kunskapsarbetare. Ett företags belöningssystem kan vara ett sätt för att attrahera och behålla kunskapsarbetare. I studien läggs fokus på konsulter då de är kunskapsarbetare som lever på sin kompetens och oftast arbetar i projekt. För att en kunskapsarbetare ska bli motiverad av den belöning denne får menar vi att det krävs att kunskapsarbetaren känner tillit till belöningssystemet och dess förmåga att uppmärksamma och belöna kunskapsarbetarens arbetsinsats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera faktorer som påverkar kunskapsarbetares tillit till belöningssystem i en projektbaserad organisation. Genomförande: Intervjuer har genomförts med sex konsulter och två chefer på två större konsultbolag; tre konsulter och en chef på varje företag. Resultat: Studien visar att de belöningssystem som används i de undersökta företagen generellt är uppskattade av konsulterna i respektive företag och de känner tillit till att de får den belöning de anser sig förtjäna. Konsulterna framhåller specifika faktorer som viktiga för att de ska känna tillit till belöningssystemet. De faktorer som har visat sig vara av betydelse är rättvisa, pålitlighet, öppenhet och kompetens.

Under min praktikperiod på en skola har jag sett att det finns elever som har det svårare än andra elever med sin utbildning och jag blev intresserad redan då av att försöka hjälpa dem, men hur? Med detta arbete vill jag försöka få kunskap om vad som gör att elever som går på ett yrkesprogram hoppar av sin utbildning. Genom denna kunskap kan jag som yrkeslärare ha bättre beredskap att hjälpa de elever som har det svårt i skolan. Denna kunskap har jag skaffat med hjälp av intervjuer och litteraturforskning. Inledningsvis presenterar jag de ”omdöpta” fyra eleverna som har gett mig ett underbart material för att börja litteraturforskningen. Jag beskriver dem som Den osäkra eleven, Den självsäkra eleven, Den tvingande eleven och Den glada eleven. Deras avhopp gav olika konsekvenser för dem själva beroende på orsaken till avhoppet, deras välbefinnande har också varierat efter avhoppet. Med hjälp av deras berättelser och litteraturforskningen har jag kommit fram följande. Läraren skall stimulera, handleda och ge särskilt stöd för att stödja eleven istället för att hamna i konflikt med dem. Detta innebär att läraren då bidrar till en bättre relation mellan läraren och eleven. På detta sätt kan läraren undvika att felaktigt bedöma en svagpresterande elev som ointresserad och undvika risken för att eleven kommer i skymundan. Vidare kommer arbetet fram till att eleverna skall stödjas och stimuleras för att själv ta initiativ och ansvar, och läraren ska uppmuntra eleven till medinflytande och medansvar över sin utbildning. Alla elever skall få möjlighet att vidareutvecklas. Läroplanerna förespråkar det självförverkligande mötet med eleverna. Detta innebär att det finns ett socialt samspel i klassrummet mellan eleverna och läraren.

Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren. Resultaten visade att ledarna skiljde sig åt när det gäller Utvecklande Ledarskap. Tillit hade ett samband med ett Utvecklande Ledarskap där höga värden för ULL också gav höga värden för tillit. Ledarna skiljde sig också åt med avseende på hur motiverade deras medarbetare skattade sig, men motivation hade inte något samband med Utvecklande Ledarskap. Ledarna skiljde sig inte signifikant åt när det gäller skattningen av trivsel. Däremot visade resultatet att Utvecklande Ledarskap har ett samband med hur medarbetarna under respektive ledare skattar sin trivsel.

Denna studie syftar till att utifrån ett kundperspektiv undersöka vad det är som skapar styrkor i en relation mellan två typer av pokerspelare och pokerföretag på Internet. För att undersöka detta har en djupgående metod använts. Två traditionella fokusgrupper med amatörer och två onlinefokusgrupper med professionella spelare har genomförts. Det kan konstateras att pokerspelare på Internet upplever en rad faktorer som leder till en ökad uppskattning av relationen och vidare en starkare relation. Dock skiljer sig resultaten åt beroende på spelartyp. För amatörerna bidrar ett ökat förtroende för pokersajten till en starkare relation genom användarvänlighet och tillgänglighet, men även viss typ av specialbehandling anses som viktigt.För de professionella spelarna är specialbehandling i form av personliga kontaktpersoner något som skapar en stark relation då dessa kan leda till att ett socialt band mellan spelaren och företaget skapas. Det är även viktigt med ett förtroende till pokersajten genom driftsäkerhet och erfarenhet av spelarna så att de alltid kan spela mot spelare som de tror sig kunna vinna pengar av. Slutligen kan vi konstatera att ekonomiska förmåner lätt kan upplevas som något kopplat tillkärntjänsten, och bidrar därför inte till en starkare relation, utan enbart en svagare relation om förmånerna uteblir.

Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club. De förmedlar en stor del av sin värdegrund och vad deerbjuder via Internet och sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilkengrad Australian Wine Club skapar relationer med hjälp av sociala medier och var i relationendenna kanal fyller sina viktigaste funktioner. Primär - och sekundärdata har legat till grund föruppsatsens empiriska del. Litteraturstudien innefattar ett antal nyckelbegrepp som vi anservara centrala för att mäta detta syfte, och har hämtats från böcker, akademiska artiklar ochartiklar publicerade på Internet. Slutsatsen är att Australian Wine Club i hög grad utnyttjarkanalen sociala medier i sitt relationsskapande. Kanalen fyller sina viktigaste funktioner ietablerings – och utvecklingsfasen, men dock genom olika funktioner.Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club. De förmedlar en stor del av sin värdegrund och vad deerbjuder via Internet och sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilkengrad Australian Wine Club skapar relationer med hjälp av sociala medier och var i relationendenna kanal fyller sina viktigaste funktioner. Primär - och sekundärdata har legat till grund föruppsatsens empiriska del. Litteraturstudien innefattar ett antal nyckelbegrepp som vi anservara centrala för att mäta detta syfte, och har hämtats från böcker, akademiska artiklar ochartiklar publicerade på Internet. Slutsatsen är att Australian Wine Club i hög grad utnyttjarkanalen sociala medier i sitt relationsskapande. Kanalen fyller sina viktigaste funktioner ietablerings – och utvecklingsfasen, men dock genom olika funktioner.

Today many sociologists speak about the modern world and the god and bad that it brings. In association to this discussion there is a tendency to speak about an increased individualization, a process that often also means more choices and possibilities. But in addition to this follows a big responsibility for how we choose to live our lives, since our choices not seldom also influences other people, both locally and globally. The aim of this essay is to investigate the importance of non-profit organizations with social direction in our Swedish welfare society and thereby also in a modern world where people's individual choices are becoming all more important. In order to answer my main issue I have implemented thirteen qualitative interviews, of which ten of the informers are from different non-profit organizations and three from different stately authorities. These interviews have afterwards been put together to a result account, which also constitutes the empirical basis for the analysis. I have also with the starting point in some of the theoretical concepts of Bauman, Bourdieu and Giddens, carried out an analysis of the importance of non-profit actions, both in relation to the society and to the individual. The analysis and the empirical material have among other things shown the need of non-profit organizations in our welfare society today. But it should likewise be pointed out that it is important to openly discuss the role of non-profit organizations, both in relation to the welfare State and in relation to those changes and risk forecasts that some of the researchers on the area for the civilian society have predicted.

I denna studie har en jämförande studie mellan privat och offentlig sektor genomförts gällande arbetstagarens inställning till sin arbetsgivare. Studien bygger på en hypotetiskt deduktiv metod i vilken vi försöker verifiera vår hypotes. Hypotesen är att arbetstagare inom privat sektor känner större tillit och lojalitet till sin arbetsgivare. Vidare avser vi att studera hur arbetstagarnas inställning till sin arbetsgivare påverkas av de grundläggande tillits- och lojalitetsfaktorerna. De faktorer som ingår i undersökningen är ledningens hänsyn, kompetens, ärlighet och öppenhet, belöningssystem samt ledningens förmåga att inte svika sina arbetstagare. Hypotesen prövas sedan mot de analyser som görs utifrån empiriska data. I undersökningen ingick 168 respondenter från ett flertal olika arbetsplatser. Av dessa var 76 stycken anställda inom privat sektor och 92 stycken inom offentlig sektor. Resultatet visar att arbetstagare inom den privata sektorn har en mer positiv inställning till att ställa upp för sin arbetsgivare. Att de offentligt anställda har en mer negativ inställning är en tendens som samtliga redovisade påståenden verifierar. Gällande delen av analysen som specifikt behandlar de tillits- och lojalitetsgrundande faktorerna visar resultatet att arbetstagare inom privat sektor i större utsträckning anser att deras arbetsgivare hanterar faktorerna på ett bra sätt. Ett resultat av detta är arbetstagarnas beteende, vilket skiljer sig åt i de två sektorerna. De privat anställda ställer i större grad upp för sin arbetsgivare exempelvis när det gäller övertidsarbete samt att de ger en mer positiv bild av sin arbetsgivare till personer utanför organisationen. Sammanfattningsvis konstaterar vi att vår hypotes verifieras, det vill säga arbetstagarna inom den privata sektor har en mer lojal inställning till sin arbetsgivare än vad arbetstagarna inom den offentliga sektorn har.