Inledning: Studien är en explorativ kvalitativ undersökning av psykoterapeuters upplevelser i terapier med ungdomar med narcissistisk problematik. Fem psykoterapeuter deltog i kvalitativa intervjuer. Intervjumaterialet bearbetades utifrån en tematisk analys. Genom ett relationellt terapeutiskt arbete går det att få en "genuin" kontakt och bygga allians, men att det också är osäkert och inte en självklarhet. I resultatet framkommer att det krävs tålamod, uthållighet, lång klinisk erfarenhet, goda teoretiska kunskaper samt professionell handledning. Den slutsats som kan dras av studien är att trots ett tröttsamt, osäkert och slitsamt arbete som påverkar den egna självkänslan, är det mödan värt om man kan uppnå en allians med dessa ungdomar. Förutom relationell behandlings form förekom symboldrama som en metod och komplement till psykodynamisk terapi.

Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater. Eftersom arbetssituationen för uthyrd personal skiljer sig från en traditionell arbetssituation då exempelvis arbetskamrater och arbetsuppgifter är beständiga, anser vi att det sociala stödet från personalansvarig blir extra viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalansvarig på ett bemanningsföretag arbetar för att tillhandahålla socialt stöd samt hur detta stöd upplevs av konsulter. Vi har genomfört en kvalitativ studie då vi ville få en djupare förståelse för ett fenomen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med en personalansvarig och fyra konsulter som denne är ansvarig för. Vår teoretiska utgångspunkt utgörs främst av House teorier om socialt stöd och Karaseks krav/kontroll/stöd-modell. Vi har även valt att använda oss av en del andra teorier som på olika sätt kan härledas till socialt stöd. Resultatet visar att personalansvariges bild av hur denne arbetar med att tillhandahålla socialt stöd stämmer relativt väl överens med konsulternas upplevelse av det stöd som tillhandahålls. Idag finns ingen uttalad systematik från personalansvariges sida vad det gäller att tillhandahålla socialt stöd, kontakten som sker upplevs av båda parter som behovsanpassad. Vi menar att den kontakt som sker i dag bygger mycket på tillit och tillgänglighet. Personalansvarig arbetar för att tillgodose alla delar av det sociala stödet, denne skulle dock önska att det fanns tid för mer personlig kontakt med konsulterna. Konsulterna upplever kontakten med personalansvarig som tillräcklig men även de ser fördelar med att ha mer personlig kontakt.

Previous research has shown that there is a relationship between trust and organizational commitment. Our research questions were if the three trust-variables ability, benevolence and integrity predict organizational commitment differently. Further we examined if the length of employment affected the relationship between benevolence and organizational commitment. Due to the fact that past studies has shown that benevolence develop during a longer period of time than do the other trust-variables. We made a survey using questionnaires (n=50) in a “caretaking facility” and using a multiple regression analysis we found that ability was a significant predictor (p=0.032) for organizational commitment. The result of a partial correlation test showed that the length of employment did not affect the relationship between benevolence and organizational commitment. Finally we discussed reasons why ability was the only predictor that could explain organizational commitment in this study. / Tidigare forskning har visat att det finns en relation mellan tillit och engagemang för organisationen. Våra frågeställningar var om de tre tillitsvariablerna Ability, Benevolence och Integrity predicerar engagemang för organisationen olika mycket. Vidare undersökte vi om anställningstiden påverkade relationen mellan Benevolence och engagemang för organisationen. Eftersom tidigare studier visat att Benevolence tar längre tid att utveckla än de övriga tillitsvariablerna. Vi gjorde en enkätundersökning (n=50) på en omsorgsverksamhet och fann genom en multipel regressionsanalys att Ability var en signifikant prediktor (p=0.032) till engagemang för organisationen.  Resultatet av en partiell korrelation visade att anställningstiden inte påverkade relationen mellan Benevolence och engagemanget. Slutligen diskuterade vi varför Ability var den enda prediktorn som kunde predicera engagemang för organisationen i denna studie.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande. Slutsatsen blev att sjuksköterskan bör känna till sitt eget samt sin patients kroppsspråk så att missförstånd i kontakten undvikes. Sjuksköterskan bör känna empati och kunna avgöra när han gör intrång i patientens privata utrymme. Sjuksköterskan ska därför vara noga med att röra vid patienten med eftertanke. Det är även av stor vikt att sjuksköterskan informerar patienten om läget/ situationen och förklarar vad som sker för att tillit och förtroende ska kunna skapas. / Beatrice Conrad 0455-82017 Karl Palm 0455-81636

Fotbollsspelares relation till agenterna på marknaden kan ses som komplicerad. Agenten agerar på uppdrag av spelaren och har som uppgift att handla utifrån spelarens intresse. Ett problem som bör tas i beaktning i förhållandet mellan parterna är agentens eget vinstintresse, då denne kan tjäna pengar vid en eventuell kontraktsskrivning eller övergång. Tidigare har det krävts en agentlicens för att få representera en spelare, men kravet på licens är nu borttaget. Tanken med licensen var att kunna garantera agentens kvalifikationer och på så sätt skydda spelare från okvalificerade agenter. Syftet med studien är att identifiera vad som bidrar till att spelarna känner tillit till agenterna och hur de resonerar i valet av agent. Genom att undersöka detta ska licensens tidigare nytta analyseras. För att undersöka detta syfte har tolv semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär genomförts med svenska fotbollsspelare. Resultatet visar att spelarna efterfrågar agenternas expertis vid kontraktsskrivningar och förhandlingar samt vid marknadsföring av spelarna genom agenternas kontaktnät. Spelarna förlitar sig i stor utsträckning på andra spelares omdömen om en agents kvalifikationer vid valet av agent. Utöver agentens erfarenheter inom yrket skapas tillit ofta genom en stark personlig kontakt parterna emellan. Den personliga kontakten som spelarna efterfrågar innebär en relation som är mer än bara yrkesmässig och som präglas av agentens välvilja gentemot spelaren. Agentlicensen anses inte vara den främsta bidragande orsaken till tillit. Men licensen har varit nyttig i spelarnas möten med tidigare okända agenter, där referenser från andra spelare inte funnits att tillgå. Licensen har då varit ett verktyg för spelarna att identifiera de okvalificerade agenterna. Trots licensen nytta vill inte spelarna begränsas av att endast använda licensierade agenter eftersom tillit kan skapas på andra sätt.

Vid nedläggning av verksamheter har man i tidigare studier stött på det oväntade fenomenet close-down effect, att anställdas produktivitet ökar. Belöningar kan inverka på anställdas prestation då motivationen, enligt balansteorin, ligger i strävan efter jämvikt mellan belöning och arbetsinsats. Syftet med denna studie är att undersöka belöningars betydelse för anställdas arbetsattityder under nedläggningsprocessen, samt att undersöka om beslutet om nedläggning upplevs som ett brott mot det psykologiska kontraktet. En enkätundersökning och en prestationsbedömning genomfördes bland 275 medarbetare på ett tillverkningsföretag. Studiens resultat indikerar att ju högre anställdas förväntan om belöning är, desto högre är deras tillit till arbetsgivaren. En förklaring till close-down effect kan vara att det psykologiska kontraktet faktiskt kvarstod under nedläggningsperioden. Begränsningen med studien är att den enbart fokuserar på belöningars betydelse. Ytterligare faktorer behöver studeras för att tydliggöra bilden av vad som påverkar de anställdas engagemang vid nedläggningar av verksamheter.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för om, och i så fall hur, någravuxna skilsmässobarn upplevde att föräldrarnas skilsmässa har påverkat dem tanke-, känsloochbeteendemässigt. Studien baserades på följande frågeställningar: Vilken inställning hardessa vuxna skilsmässobarn haft till att själva ingå äktenskap och/eller bilda familj och skaffabarn? Vilken inställning har dessa vuxna skilsmässobarn haft till företeelsen skilsmässa? Ivilken utsträckning har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt nära relationer och tillit till andramänniskor? Hur har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt kortare perioder separerade från näraanknytningspersoner? Vilken erfarenhet har dessa vuxna skilsmässobarn av förebilder ochsubstitut? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod avtvå män och tre kvinnor. Intervjuerna pågick i cirka 45 minuter och behandlade följandeteman: ”äktenskap/skilsmässa”, ”bilda familj/skaffa barn”, ”nära relationer/tillit”,”separationssvårigheter” samt ”förebilder/substitut”. Resultatet visade att samtligaintervjupersoner, på ett eller annat sätt, och i större eller mindre utsträckning, upplevde attskilsmässan mellan föräldrarna har haft en negativ påverkan på dem. Bland annat visade detsig att flera var negativt inställda till att själva ingå äktenskap och rädda för att skaffa barn.Majoriteten av dem uppgav även bristande tillit till det motsatta könet, separationssvårigheterfrån nära anknytningspersoner, behov av förebilder samt ett stort behov av förståelse försituationen kring föräldrarnas skilsmässa. Diskussionen berörde äktenskap och barn, kärlekoch tillit, förebilder och substitut samt ålderns betydelse och vikten av förståelse. / The purpose of this study was to achieve a deeper understanding of if, and in that case how,some adult children of divorce experienced that their parents’ divorce has made an impact inthought, feelings and behavior. The study was based on the following questions: What attitudehave these adult children of divorce had towards marrying and/or forming families and gettingchildren of their own? What attitude have these adult children of divorce had towardsdivorce? To what extent have these adult children of divorce experienced close relationshipsand trust towards others? How have these adult children of divorce experienced beingseparated from their near and dear for short periods of time? What experience do these adultchildren of divorce have from role models and substitutes? Methodologically a semistructuredinterview method was used, and the sample was constituted by two male and threefemale subjects. The interviews lasted for about 45 minutes each and dealt with the followingthemes: “marriage/divorce”, “forming a family/getting children”, “close relationships/trust”,“separation difficulties” and “role models/substitutes”. The result of the study showed that allinterviewees, in one way or the other, and more or less, experienced that their parents’ divorcehas had a negative impact on them. Among other things it was shown that severalinterviewees had a negative attitude towards marrying and were afraid of getting children oftheir own. The majority of them also stated a lack of trust towards the opposite sex, separationdifficulties, a need for role models, and a need for understanding the circumstancesconcerning the divorce. The discussion treated marriage and children, love and trust, rolemodels and substitutes, and finally the matter of age and the importance of understanding.

In this study I have explored the profession sales people and how they use social media. I have also studied their needs for further education and how it can be addressed in social media, in order to learn how a B2B-company that educates in sales training can meet sales people in social media. It’s an empirical study based on individual interviews with a semi-structured interview template. Respondents were of mixed age, both men and women. The theoretical framework consists of a model containing the three elements needed to communicate effectively: opportunity, accessibility and trust. The model was published by authors Anna Katarina Berglund and Pia Boson in 2010. The research problems are based on the theoretical framework: Which attitudes, needs and requirements for further education and inspiration do sales people have and how can they be fulfilled by social media? The results of the study showed, among other things that the theory is truthful and correct. The conclusion is that the needs for further education vary between different sales people, mainly because of age and experience. These needs may at several cases be fulfilled threw social media, especially YouTube. Although when it comes to deeper knowledge, they rather get it threw lectures or coaching mainly, but also threw books. / I den här studien har jag undersökt yrkeskåren säljare och hur de använder sig av sociala medier. För att se hur ett B2B-företag som säljer försäljningsutbildningar kan bemöta säljare i sociala medier har jag också studerat deras kompetensbehov och hur det kan bemötas i sociala medier. Det är en empirisk kvalitativ studie baserad på enskilda samtalsintervjuer med en semistrukturerad intervjumall. Respondenterna har varit av blandad ålder, både män och kvinnor. Den teoretiska basen består av en modell där tre delar behövs för att kommunicera effektivt: tillfälle, tillgänglighet och tillit. Modellen publicerades av författarna Anna Katarina Berglund och Pia Boson 2010. Problemformuleringen som studien lutar sig mot är: Vilka attityder, behov och önskemål för kompetensutveckling och inspiration finns bland säljare och hur kan dessa uppfyllas via sociala medier? Resultatet i studien visade bland annat på att teorin i högsta grad stämmer. I de fall respondenterna nämner vad som tilltalar dem så har alla tre delarna funnits och i de fall respondenterna antyder att de inte är nöjda med en form av kommunikation så har någon av de tre delarna saknats. Slutsatsen är att det finns ett varierat behov av kompetensutveckling och inspiration bland olika säljare, ofta baserat på ålder och erfarenhet. Dessa kan i flera fall uppfyllas via sociala medier, främst YouTube. Men när det gäller mer djupgående kompetensutveckling så vill säljarna få detta via föreläsningar och coachning främst, men även via böcker.

Syftet studiens syfte var att belysa vilken betydelse fysisk beröring har för unga personer med bristande hälsa. Metoden var en litteraturstudie i form av en forskningsöversikt där 15 vetenskapliga artiklars resultatdelar analyserades. Resultatet Av analysen framkom fyra teman: Tillfrisknande, Stärkande av välbefinnande, Relationsskapande och Det svåra mötet, vilka redovisades som resultat. Diskussionen utgick från analysfynden, som ställdes mot en teoretisk referensram, byggd på psykoanalytikern Erik H Erikssons utvecklingsteorier. Slutsatser Beröringens betydelse innebar att unga i sin utveckling kan bli hjälpta att övervinna splittring i sin identitet genom att tillfriskna från ett liv av ohälsa och få ett liv med stärkt välbefinnande. Beröring kan även stärka den ungas självkänsla, självmedvetenhet och identitet då den hjälper den unga att hitta en positiv relation till sig själva och skapa samspel med sin omgivning. Unga personer som saknar grundläggande trohet till andra har svårt att ta emot beröring. Beröringen visar sig dock ha betydelsen att, då den ges på rätt sätt, kunna ge grundläggande trohet och välbefinnande i livet. / The aim of the study was to elucidate the meaning of physical touch for young people with lack of health. The method was a literature overview where the results of fifteen scientific articles were analysed. The result four themes emerged from the result: regain health, wellbeing, bonding relationships, and difficult encounters. The discussion was based on findings and Erik H Eriksson theory. Conclusions The meaning of touch was that youngsters in their development and their quest for identity could be helped to overcome the fragmentation of their identity by recovering from a life of illness and gain a life with enhanced wellbeing. Touch can also strengthening the sense of themselves, self-esteem and identity by building positive relationship with themselves and others. Young people who lack basic trust to people in their surroundings experience difficulties to embrace touch. The meaning of touch, when used correctly, had the ability to create basic allegiance and wellbeing.

Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, tillit och hopp hos patienter. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring. Tillit uppfattas av informanterna främjas av förståelse, empati, äkthet, förtroendefull relation och kontroll. Informanterna uppfattar att upplevelsen hopp hos patienten främjas genom delaktighet, ärlighet, information och behandling av livshotande tillstånd. Slutsats: De faktorer som upplevs främja trygghet, tillit och hopp kan identifieras som både sjuksköterskans förhållningssätt och dennes aktiva åtgärder. Resultatet indikerar att enskilda strategier uppfattas främja flera vitala behov samtidigt och kan därmed förstås som bundna till varandra. Klinisk betydelse: Denna studie kan ha betydelse för sjuksköterskor som ämnar främja patienters upplevelser av trygghet, tillit och hopp. Studiens erfarenhetsredovisning kan inspirera och stödja andra sjuksköterskor i deras arbete inom vården. / Background: Nurses have historically cared for individuals injured in combat. One field of operations for nurses today is to participate in missions abroad where they may care for individuals injured in combat. To be injured in combat might be perceived as a traumatic event which challenges an individual's experience of comfort, trust and hope. Nursing literature emphasizes the importance of nurses’ ability to support a patient’s experience of comfort, trust and hope. Purpose: To describe how nurses perceive that they support a patient's experience of comfort, trust and hope during emergency care of injury in combat. Method: An empirical study with a qualitative approach. Data collection was carried out using semi-structured interviews and was processed using a qualitative content analysis. Results: The perception of comfort is perceived by the informants as supported by pain management, information, security, knowledge, experience, a structured course of action, calm, presence and physical contact. The perception of the informants is that trust is supported by understanding, empathy, authenticity, trusting relationship and control. Hope is perceived as supported by participation, honesty, information, and treatment of life-threatening conditions. Conclusion: Factors perceived to support comfort, trust and hope can be identified as the nurse´s approach and active measures. The result indicates that single actions are perceived supporting several vital needs simultaneously and can be understood as interlinked. Clinical significance: This study may be relevant to nurses who aim to support patients' experiences of comfort, trust and hope. This description of the lived experiences can inspire and support other nurses in health care.