No description available.

Tanken med den här studien är att ur ett brukarperspektiv lyfta och problematisera den höga personalomsättning som råder och så har gjort under ett par år på många av landets socialkontor. Studien är kvalitativ och fem intervjuer har gjorts med personer som har erfarenhet av att byta socialsekreterare. Studien belyser vad som anses vara viktigt för en god relation, vad som är gynnsamt för personer i ett förändringsarbete samt hur tid med samma person kan påverka tilliten till den personen. Den specifika målgruppen för studien är personer som har kontakt med socialtjänsten på grund av egen beroendeproblematik. Uppsatsen inleds med en presentation av socialtjänsten som organisation samt med en bakgrund till socialtjänstlagen för att ge läsaren en överblick av den organisation som problemet grundar sig i. Detta följs av ett avsnitt tidigare forskning där fokus ligger på vad som är gynnsamt för att bygga goda relationer och att bygga tillit samt vad som visat sig vara hjälpsamt för att ta sig ur ett beroende. Den ur intervjuer insamlade empirin analyseras sedan med hjälp av Honneths teori om Erkännande samt med Prochaska och Di Clementes teori Stage of changes, även tidigare forskning används som analysverktyg. Resultatet visar att en hög personalomsättning på socialtjänstens kontor ger en bristande kontinuitet för klienterna vilket föga förvånande visade sig inte vara gynnsamt för deras återhämtning. Vidare upplevde respondenterna att många praktiska saker inte fungerar på grund av personalomsättningen, vilket de ansåg vara både stressande och problematiskt. Å andra sidan visade det sig även att de som haft sin socialsekreterare en relativt kort period ändå kunde ha ett stort förtroende för denne.

I denna uppsats behandlas ämnet electronic word of mouth på Facebook. Syftet var att undersöka hur detta påverkade människor att inspireras till att boka en resa. Forskarna i studien ville undersöka förhållandet människor har mellan Facebookpubliceringar, electronic word of mouth, gentemot traditionell marknadsföring. För att genomföra studien har författarna använt tidigare forskning inom området och samlat in data från en kvantitativ metod, enkätundersökning. Populationen var avsedd till att ha direkt koppling till Facebook och intresse till turism, resor och resmål. Studien undersökte även vilka likheter och mönster som fanns hos populationen som deltog i enkätundersökningen. Dessa likheter och mönster utgick ifrån hur respondenterna påverkades av andra människors Facebookpubliceringar om resmål samt om de hade mer tillit till dessa publiceringar gentemot traditionell marknadsföring. Därmed indelades svaren från respondenterna som deltog i enkätundersökningen in i respektive grupper utifrån deras kön och ålder. Resultatet av enkätundersökningen förankrades med tidigare forskning vilket gav forskarna en tydlig förståelse kring individers påverkan av publiceringar och deras attityder till traditionell marknadsföring. Resultat visade vilken attityd dessa individer hade till professionella aktörer som marknadsför resmål. Det drogs slutsatser till varför de olika grupper intresserades på gemensamma sätt och vilka faktorer som avgjorde deras handlingar.   Med detta blev studiens slutsatser att respondenternas intresse fångades av andra människors Facebookpubliceringar om resmål, däremot att deras handling var liten i jämförelse med intresset. Resultatet visade samtidigt att det fanns mer tillit till dessa Facebookpubliceringar jämfört med traditionell marknadsföring. Genom att jämföra resultaten med de olika köns- och åldersgrupper blev resultatet att det fanns mer likheter mellan dessa grupper än olikheter.

Syftet med undersökningen är att tillföra kunskap och förståelse för resenärers motiv till att återbesöka en destination upprepade gånger samt förstå hur de utvecklar lojalitet gentemot den platsen. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Nio respondenter deltog i semistrukturerade intervjuer som berörde deras erfarenheter och känslor kring resvanor. Som teoretisk utgångspunkt har sammanställningar utformats utifrån den tidigare forskningen som grund för analys av empiriskt material. Push- och pull-faktorer presenteras inledningsvis, som därefter följs av en modell om lojalitetsutveckling. Som stöd tilllojalitetsutvecklingsmodellen presenteras en tillitsutvecklingsteori. Slutligen tillämpas lojalitetskategoriseringar som gör det möjligt att placera en respondents lojalitet i två olika kategoriseringar. En analys av det insamlade materialet påvisade att beroende på vilket intresse en individ har kan resemotivationen skilja sig från person till person. Mat och klimat var båda motiverande faktorer för respondenterna att åka tillbaka. Majoriteten av respondenterna ansåg även att kunskapen om destinationen motiverade dem till att fortsätta åka tillbaka då denna gav en känsla av att vara hemma på semestern samt att de kan då koppla av på en gång. Studiens resultat visade även att lokalbefolkningen hade stor påverkan när det gäller respondenternasutveckling av lojalitet gentemot destinationen.

Bakgrund/Syfte Förtroendet för den svenska hälso- och sjukvården sjunker. Syftet med studien var att undersöka föräldrar i en föräldragrupp på det sociala mediet Facebook, gällande deras tillit till råd om barn som erhölls från barnavårdscentralen (BVC) och från andra informationskällor. Metod En webbenkät skickades ut i en föräldragrupp på Facebook med ca 12 000 medlemmar. Av de tillfrågade medlemmarna valde 240 föräldrar att besvara enkäten. Resultat Resultatet av enkäten visade att de flesta respondenter hade “stor tillit” eller “varken stor eller liten tillit” till råd från BVC, gällande deras barn. Undersökningen visade också att småbarnsföräldrarna i hög grad använde sig av internet för att söka råd och information angående sina barn. De hade ungefär lika hög tillit till BVC, som till familj/släkt, vänner, litteratur och internet. Undersökningen påvisade inga signifikanta skillnader mellan småbarnsföräldrarnas tillit till BVC relaterat till deras nationella bakgrund, ålder, antal barn, utbildningsnivå och boendemiljö. Ett samband hittades dock mellan föräldrarnas nöjdhet med sin BVC-sköterska och tillit till råd från BVC samt mellan deras känsla av att BVC-sköterskan lyssnade på dem och tillit till råd från BVC. Slutsats Tilliten till BVC är förhållandevis god, men skulle kunna förbättras om man ser till relationen mellan tillit till BVC och andra informationskällor såsom, familj, vänner, litteratur och internet. Vårdpersonalen har ett stort ansvar att hålla sig uppdaterad på ny och riktig kunskap, för att undvika misstro hos vårdtagarna. Vårdpersonalen har också en stor möjlighet att påverka tilliten till hälso- och sjukvården genom gott bemötande och ett patientcentrerat arbetssätt. / Background/Aim Confidence in Swedish healthcare is falling. The aim of this study was to investigate parents in a parental group on the social media Facebook, regarding their trust in advice regarding their children, obtained from pediatric healthcare-centers and other sources of information. Methods A web-based questionnaire was sent to a parental group on Facebook with about 12 000 members. The questionnaire was answered by 240 parents. Results The results of the survey showed that most respondents had "great trust" or "neither big nor little trust" in advice from pediatric healthcare-centers, regarding their children. The survey also showed that parents largely used Internet to seek information about their children. They had equal confidence in pediatric healthcare-centers, as in family/relatives, friends, literature and Internet. No significant differences between parents' confidence in pediatric healthcare-centers related to ethnic background, age, number of children, educational level and housing environment were found. However, a relationship was shown between parents' satisfaction with their pediatric healthcare-nurse and their trust in advice from the nurse and the feeling that the nurse listened to them, and their trust in advice from the nurse. Conclusions The confidence in advice from pediatric healthcare-centers is good, but could improve regarding the relationship with trust towards other sources of information such as family, friends, literature and Internet. Healthcare staff has a responsibility to stay updated and get the right knowledge to avoid mistrust with caregivers. Caregivers also have an opportunity to influence trust in the healthcare-system through good treatment and a patient-centered approach.

Inledning: Vilka drivkrafter manifesta och latenta får den blivande terapeuten att påbörja och gå vägen till att bli terapeut? Vilka drivkrafter driver vidare? Hur kan de latenta drivkrafterna nås och förstås? Syftet med studien är att utforska drivkrafterna och betydelsen av en psykoterapeutisk process.  Frågeställningar: Hur beskriver terapeuten sina drivkrafter på sin väg att bli terapeut? Bildar drivkrafterna något mönster? Vilken betydelse har en psykoterapeutisk process på vägen att bli psykoterapeut?  Metod: Studien är en hermeneutisk fenomenologisk studie ur ett narrativt perspektiv. Den har genomförts som semistrukturerade djupintervjuer med öppna grundfrågor. Det insamlade materialet har efter att ha analyserats samlats i teman.  Resultat: Under arbetets gång har ett mönster blivit allt tydligare: drivkrafterna tillsammans med den existentiella kampen mellan ratio, ett rationellt förnuft och en emotionell sanning är en psykoterapeutisk process. Diskussion: Tillsammans ger drivkrafterna bilden av kampen mellan ratio, det rationella förnuftets sanning och känslans, den emotionella sanningen. Det är också bilden av den psykoterapeutiska processen som väg och nav i utbildningen och i livet, ett personligt integrationsarbete av teori, erfarenhet och metod. Detta åskådliggörs i uppsatsens text av de i de teoretiskt logiskt resonerande avsnitten som små pilar inskjutna lyrikcitaten, ett synliggörande av den emotionella sidan i människan, inflätad i det logiska, rationella tänkandet. Denna process är en reparation, ett försonings- och läkningsarbete intrapsykiskt och interpersonellt. Det är en självgranskning och ett personligt integrationsarbete, en integration av teori, metod, erfarenhet och personlighet som blir en väg till identitetsförståelse. Den psykoterapeutiska processen med egenterapi och handledning leder vidare och djupare i ett sökande efter drivkraftens upphov, dess grund och rotfäste: en väg med ett mål, men utan ände. / Introduction: What forces, apparent and hidden drive the future psychotherapist to take the first steps on the path to become a therapist and what forces drive hir to continue?. The aim of the study is to explore these impelling/motivating forces and the relevance of psychological process on that path.  Questions: How does the therapist describe these forces on hir way to become a therapist?Do they form a pattern to analyse? What is the relevance of a psychotherapeutic process on that path? Method: The study is hermeneutic, phenomenological in a narrative perspective, based on semi structured interviews in depth with open questions. The resulting material was organized in themes.   Results: While working with the study an emerging pattern has become clearer: the impelling forces, interlaced with the existential struggle between ratio, rational reasoning and emotional truth can be interpreted as a psychotherapeutic process.   Discussion: The impelling forces in the study give together a picture of life’s fundamental struggle between ratio, intellectual reasoning and emotional truth. These forces also give the picture of the therapeutic process as a path and hub in the therapists training and life, an individual, personal labour of integrating theory, experience and method. The use of poetic citations, little arrows in the theoretical, logical texts in the study illustrate the emotional side of the human being interlaced with the logical and rational. This process is a task of mending, reconciliation and healing. It means selfexamination, a personal integration of theory, experience and personality leading to a sense of identity. The psychotherapeutic process with personal therapy and counselling leads on to a further search for the origins of the compelling forces, their foundations and roots. A path with a goal but no end.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger använder sig av förskolans material för att stötta barns läs- och skrivlärande. Frågeställningen som ligger till grund för studien är, hur interagerar pedagoger i läs- och skrivhandlingar med barn och med material i förskolan. Syftet och frågeställningen har uppkommit efter att vi har uppmärksammat en brist i tidigare forskning samt ute på fältet angående hur pedagoger använder förskolans material, vid läs- och skrivhandlingar. Det är en kvalitativ studie och den är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv. Datamaterialet samlades in genom videoinspelning och fältanteckningar på två förskolor i södra Sverige. Videomaterialet observerades och analyserades utifrån interaktionsanalys och de sociokulturella begreppen stöttning, handlingar och medierande verktyg. Resultatet i studien visar hur engagemanget hos pedagogerna är viktigt men framförallt vart deras engagemang är riktat, så det inte går förlorat. Ytterligare visar resultatet att en viss avsaknad av tillit till barnen finns hos pedagogerna vid placeringen av materialet/verktygen i förskolan. Det är inte att pedagogerna använder material eller vilka material de använder som är det primära, det är hur de använder materialet. Det är viktigt att läs- och skrivaktiviteter diskuteras på förskolan både ur en individuell nivå men även ur en social nivå. Andra didaktiska konsekvenser är att pedagoger på förskolor behöver diskutera deras tillit till barn samt hur deras engagemang kan användas på bästa sätt.

Syftetmed denna studie äratt studerade subjektiva tankarna kring äktenskap,skilsmässasamt påverkningsgraden av föräldrarnas skilsmässa hos vuxna skilsmässobarn. Det utfördes sex kvalitativa intervjuer med fyra kvinnor och tremän,i åldrarna 18-26 somallavar bosatta i Stockholm. Studien visadeatt vuxna skilsmässobarn har en relativ positiv inställningtill äktenskap men att de har en rädsla för att deras framtida äktenskap skall resulterasmedskilsmässa likföräldrarnasäktenskap.Den främsta orsaken till föräldrarnas skilsmässa berodde på att pappanantigenvar otrogen eller ansvarslös, dettahar påverkat skilsmässobarnens relation till pappan. Efter skilsmässan har relationen mellan vuxna skilsmässobarnenoch den ena föräldern blivit allt starkare då skilsmässobarnet skapar en nära relation till föräldern för att ersätta och fylla den lucka som saknas i form av avsaknad av den andra föräldern. Föräldrarnas skilsmässa har påverkat vuxna skilsmässobarnen genom att de själva sätter krav på sina egna framtida relationer och partners.En summering av studien påvisar att majoriteten av respondenterna upplever att de har fått en starkare relation till ena förälderns och inte den andra. Vilket beror på den andra förälderninte längre har en viktig roll i familjen så som tidigare och kan därmed inte påverka relationerna som innan.

This study uses European researcher Tomas Valasek’s hypothesis about factors required for defence cooperation in order to achieve conditions which can be successfully applied to the Nordic defence cooperation NORDEFCO. The study uses only Norway and Sweden on the grounds that they are the original actors and the driving forces behind the defence cooperation. The factors studied are; the countries' strategic culture, solidarity and trust between countries, similarity in military forces, if similar conditions prevail in the defence industry and if the intentions of cooperation have been clarified. Mainly government documents in the form of propositions, orientations and defence documents are studied, together with previous research in this area and, especially, interviews with representatives of NORDEFCO at military level and policy level as well as outside perspectives from the military attachés in each country. With the intention of studying the extent to which the factors Valasek features may prove to be significant in assessing the conditions for enhanced cooperation in NORDEFCO, the study raises the question of how it is possible to find expressions for the factors. The question presented continuously throughout the analysis and following the study answers the question whether certain factors appear to be more relevant than others for the development of Nordic cooperation. It has been shown that Nordic cooperation is likely to emanate from factors such as strategic culture and similarities in the armed forces. Intentions of this cooperation are considered to be identified, although with more far-reaching intentions from the Swedish perspective. Trust is built gradually step by step, but the fact that each country has its own security ties; solidarity has proven to be of minor importance to the cooperation. The single most important factor for future development is considered by all interviewees as well as previous researchers and myself, to be that of similar conditions for the defence industry. If conditions for the defence industry were commonly set in a Nordic context, these would probably facilitate reaching a higher level of cooperation.

Majoriteten av de som lever med skyddade personuppgifter i Sverige är kvinnor som flyr från före detta partners. Studiens syfte är att undersöka hur kvinnor som lever med skyddade personuppgifter ser på sin vardag, sin identitet och sin tillit till individer i deras närmaste omgivning samt till samhället. Vi har besvarat syftet med hjälp av teoretiska utgångspunkter från Anthony Giddens och Erving Goffmans teoretiska perspektiv och begrepp som berör individen och individens sociala interaktioner i samhället. Vi har genom online-intervjuer intervjuat kvinnor som levt skyddat under varierande tidslängder, från sex månader till åtta år. Kvinnorna är i åldrarna 30 till 50 år och har olika bakgrunder till varför de lever skyddat men med den gemensamma nämnaren att de alla flyr från män som de tidigare haft en relation med. Denna studie har en fenomenologisk ansats där vi har utgått ifrån informanternas livsvärld för att få förståelse för hur informanterna upplever fenomenet som är att leva med skyddade personuppgifter. I vårt resultat av studien så har vi kommit fram till att den förändrade situationen resulterat i att kvinnornas liv satts på paus och deras personliga utveckling har till viss del stannat av, vilket deras vardag till stor del har påverkats negativt av. Deras utsatthet har resulterat i en bristande tillit till sin omgivning och även till myndigheter och samhället. Majoriteten av kvinnorna känner att samhället åsidosätter kvinnornas rättigheter och placerar dem på skyddade boenden för att de inte ska behöva ta ansvar för dem. De flesta känner en liten upprättelse över att de har fått skyddet och blivit betrodda av rättsväsendet, dock upplever kvinnorna att de inte har fått en fullständig upprättelse eftersom de tvingas leva begränsat medan gärningspersonen ofta går fri.