Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka rektorers uppfattningar om hur en tillitsbaserad styrning och ledning kan förbättra skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner samt hur tilliten i skolans lokala styrkedja kan ökas.  Studien har en hermeneutisk kvalitativ ansats där en halvstrukturerad intervju har använts som metod. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som grundades i Bringselius (2017) sju vägledande grundprinciper för styrning, arbetsorganisation och kultur som syftar till att öka tilliten i verksamheten. De sju vägledande grundprinciperna är tillit, medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stöd, kunskap och öppenhet.  Resultatet visar att rektorers uppfattningar om tillitsbaserad styrning och ledning är att det finns olika sätt att skapa tillit i skolans styrkedja, både uppåt och nedåt, som gynnar skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner. Mina slutsatser utifrån denna studie om rektorers uppfattningar om tillitsbaserad styrning och ledning är att det kan ge många positiva effekter både vad gäller skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner. Enligt rektorerna kan mer tillit i skolans styrkedja ge ett större handlingsutrymme för medarbetare, vilket innebär att de kan påverka sin arbetssituation. Kärnan i tillitbaserad styrning och ledning är samarbete och helhetssyn, vilket enligt rektorerna, kan ha en positiv inverkan på skolans verksamhet eftersom kunskapen och kompetensen hos medarbetare tas tillvara och används direkt i verksamheten. Beslut fattas tillsammans med medarbetare som arbetar i verksamheten, närmare eleven, vilket innebär att besluten oftast gynnar eleven. / The purpose of this master's thesis is to investigate the principals´ conceptions of how trust-based governance and management can improve the school's operations and work environment for the school's professionals and how confidence in the school's local chain of command can be increased.  The study has a hermeneutic qualitative approach where a semi-structured interviews has been used as a method. The interviews were based on an interview guide which was founded in Bringselius (2017) seven guiding principles for governance, work organization and culture aimed at increasing confidence in the organization. The seven guiding principles are trust, citizen focus, holistic view, scope, support, knowledge and openness.  The result shows that the principals´ conceptions of trust-based governance and management are that there are different ways of creating trust in the school's chain of command, both upwards and downwards, which favors the school's operations and the working environment for the school's professionals.  My conclusions on the basis of this study of the principals´ conceptions of ​​trust-based governance and management is that it can have many positive effects both in terms of the school's operations and the working environment for the school's professionals. According to the principals, more confidence in the school's chain of command can provide a greater scope for the staff, which means that they can influence their work situation. The core of trust-based governance and management is collaboration and a holistic view, which according to the principals, can have a positive impact on the activities of the school,  as the knowledge and competence of staff are utilized and used directly in the organization. Under such circumstances decisions are made together with employees who work in the organization, closer to the pupils, which means that the decisions usually favor the pupils.

Samhällets digitalisering har inte bara ändrat på sättet som konsumenter söker information om produkter och tjänster. Nu ser vi även hur företag följer trender och anpassar sig för att nå konsumenterna där de befinner sig. Electronic word-of-mouth har visat sig ha en stor påverkan på företags försäljning, med online rekommendationer och recensioner som andra konsumenter kan läsa och ta del av. Ihop med influencers, de nya trendsättarna, har nu företag börjat arbeta med influencer marketing för att synas med sina produkter där konsumenterna hittar sin inspiration och tips. Med ökade misstankar kring att influencers utnyttjar sin popularitet till egen vinning vid samarbeten och när de tar emot PR-produkter, så har tillit och trovärdighet blivit en viktig komponent när en influencer ska göra en e-wom rekommendation till sina följare. Med ett experiment som bygger på teorin om tillit, kommer denna studie undersöka hur studenter på Karlstads Universitet uppfattar ett inlägg där en influencer rekommenderar en produkt i tre olika scenarion. De olika inläggen visar en rekommendation av en influencer gjord på eget val, en rekommendation av en produkt som influencern mottagit i PR-utskick, samt en rekommendation av en produkt i ett samarbete med ett företag. Frågeställningarna för uppsatsen lyder: I vilken utsträckning ändras tilliten och trovärdigheten till en influencer när denne rekommenderar en produkt i tre olika scenarion? Samt i vilken utsträckning påverkar kön och medieanvändning resultatet? Resultatet i studien tyder på att det inte finns ett scenario som är bättre än de andra, utan det uppstår en ambivalens. Ett scenario kan öka med trovärdigheten i en faktor, medan samma scenario tappar trovärdigheten i en annan. Studien visar även på att varken kön eller medieanvändning spelar roll för tilliten och trovärdigheten. / The digitalisation of today's society has not only changed the way consumers seek information about products and services. Now we can also see how companies are following trends and adapting to reach consumers where they are. Electronic word-of-mouth has proven to have a huge impact on corporate sales, with online recommendations and reviews that other consumers can read and take a part of. Together with influencers, the new trendsetters, companies has now started working with influencer marketing to get their products to where the consumers find their inspiration. However with increased suspicions that influencers nowadays are using their popularity for their own gain with collaborations and when they receive promotional products, trust and credibility has become an important component for when an influencer make an e-wom recommendation to their followers. With the method of an experiment based on the theory of trust, this study will explore how students at Karlstad University perceive a post by an influencer, who recommends a product in three different scenarios. The various posts shows an influencer doing a recommendation on their own will, a recommendation of a product that the influencer has received in a PR-package, and finally a recommendation of a product in collaboration with a company. The questions that the essay will research are: To what extent does trust and credibility to an influencer change when she recommends a product in three different scenarios? And to what extent does gender and media consumption affect the outcome? The results of the study indicate that there is no scenario that is better than the others. Instead there is an ambivalence that occur amongst the scenarios. One scenario can have it’s credibility increase in one factor, while the same scenario loses credibility in another. The study also shows that neither gender nor media consumption plays a role in the trust and credibility.

This study aims to analyse the trust and distrust towards the police by the youth community in a vulnerable district. Previous research has shown that young people are subjected to involuntary police search and are automatically seen as suspects by the police, contributing to the increasing distrust towards the police force and other authorities within law enforcement. A qualitative study was used to examine the trust and distrust in targeted vulnerable areas, along with interviews from nine people residing in a vulnerable district in southern Sweden between the ages of 16-24. The analytical and theoretical framework was centred around Goffman’s notion of ‘stigmatisation’ and Skegg’s theory about respectability, which enabled the analytical focus on what is happening in the interaction with the police.     The study’s empirical data showed that the encounter with police has a crucial part in the trust and distrust within the young community in a vulnerable district towards the police. A specific strategy appears to stand out in which the young people are avoiding the police. It is a strategy where young people take actions independently rather than call the police for ongoing or witnessed crimes. The study also showed that the police’s encounter with the youth in a vulnerable district is much tougher than the police encounter in a less vulnerable area. A clear pattern in the analysis appeared to distinguish how the youth in vulnerable and targeted areas were criminalised by the police and subjected to an involuntary police search, which was considered discriminating and derogatory by the youth subjected to it. An explanation was that a vulnerable area featured criminality and has a low socioeconomic status, which made all the young people suspects in these areas because of the work on crime prevention by the law enforcement. A respectful treatment by the police is essential to build and strengthen the trust towards them by the young people. Furthermore, the findings showed that the police’s work is deemed to be ineffective and inefficient, which is something mentioned by the majority of the interviewees. An important conclusion in this study is that the trust towards the police by the majority of the youth is practically non-existent.

Artificiell intelligens inom kundtjänst blir allt vanligare med chatbottarnas framfart. Företagen använder sig allt mer av chatbottar för att hantera sina konsumenters ärenden vilket ställer höga krav på en bra implementation av ny teknik för att kunderna ska ta till sig denna. Tidigare forskninghar visat på att accepterandet av ny teknik i stor grad beror av den förväntade nyttan personen ser sig ha utav tekniken samt hur användarvänlig den är. När det gäller just chatbottar och system som hanterar personlig information bör det även finnas ett inslag av hur pass mycket personen litar på tekniken eller företagen bakom tekniken. Syftet med denna uppsats är att undersöka just hur tillit påverkar konsumenters acceptans av en ny teknik samt hur det påverkar deras syn på företagen som använder sig av tekniken. En enkät undersökning genomfördes för att mäta konsumenters tillit till företag gällande chatbottar samt för att undersöka om tillit kan ingå som en förklarande variabel i technology acceptance modellen. Resultaten visar på att tillit har en viss påverkan men att den förväntade nyttan och erbjudande om annan service med chatbottar som tillägg eller komplement är det som konsumenterna värnar mest om.

Människan har ett socialt behov som i dagens samhälle hotas. Det är till stor del vår sociala förmåga som har placerat oss högst upp i näringskedjan men idag när vi inte längre behöver använda vår sociala förmåga för överlevnad kanske vi glömmer bort hur viktig den faktiskt är.Dagens digitala samhälle erbjuder ett bekvämare liv där vi går miste om möjligheter för fysiska träffar. Vi isolerar oss från andra människor helt frivilligt då vi på ett bekvämt sätt har möjligheten att umgås över internet.I detta arbete förklarar vi vikten av människans sociala behov och vilken roll den bör ha inom byggd miljö och stadsplanering. / Humans have a social need that is threatened in today’s society. It is largely our social ability that has placed us at the top of the food chain, but today when we no longer need to use this ability for survival, we may forget how important it actually is.Today’s digital society offers a more comfortable lifestyle where we miss out on opportunities for physical encounters. We isolate ourselves from one another completely voluntarily as we have the opportunity to socialize over the internet.In this thesis we explain the importance of human social needs and what role it should have in the built environment and urban planning.

Försvarsmaktens ledningsfilosofi uppdragstaktik uttrycks av Försvarsmaktens chefer och doktriner som avgörande för det svenska militärstrategiska konceptet och som synnerligen viktig för förmågan att lösa uppgifter under mycket svåra förhållanden. Uppdragstaktiken är därför enligt Försvarsmakten avgörande för svensk krigföring. Uppdragstaktikens efterlevnad har dock ifrågasatts under senare år, har förändringar i omgivningen haft negativ påverkan på förutsättningarna för uppdragstaktik? Viss forskning pekar på det och den svenska armén har uppmärksammat problemet. Arméchefen har påbörjat ett projekt som adresserar detta inom armén. Flygvapnet utgör en stor del av den avhållande tröskeleffekt som Sverige söker uppnå för att inte hamna i krig. Denna undersökning syftar därför till att söka förekomsten av uppdragstaktik och en eventuell för-ändring i flygvapnet. Undersökningen studerar Försvarsmaktens teoretiska syn på vad uppdragstaktik är, och undersöker kunskap och förståelse om, och utövandet av uppdragstaktik vid en av landets flygflottiljer. Empirin samlas i huvudsak in genom intervjuer med stridspiloter och flygunderhållspersonal. Analysen av empirin stödjer sig på Argyris och Schöns Theory-in-practice, en teori som kan påvisa ett agerandes påver-kan på sin omgivning och vice versa. Resultatet visar små tendenser till omgivningens negativa påverkan på uppdragstaktiken vid flottiljen. Undersökningen kan dock inte dra slutsatsen om denna förändring är under framväxt eller har avstannat. Flottiljen upplever å andra sidan en uppdragstaktisk vardag och visar att det finns kulturella förutsättningar för att leva och lära uppdragstaktik. Detta trots en verksamhet som i många avseenden präglas av direkta styrningar och hög grad av regleringar, och trots att flottiljen inte reflekterat särskilt mycket kring upp-dragstaktik. Befintligheten av uppdragstaktikens förutsättningar (förståelse och tillit, initiativ och ansvar, ett tillåtande och lärande klimat samt en gemensam bas) vid flottiljen härleds därför minst lika mycket till verksamhetens andra behov av dessa förutsättningar, till exempel på grund av flygsäkerhet och krav på hög utbildningsnivå och förmåga.

Sårbarhet som fenomen uttrycks som en svaghet i Försvarsmaktens styrande dokument. Att majoriteten av Försvarsmaktens personal är män i kombination med en föreställning om att sårbarhet likställs med svaghet kan innebära att män i Försvarsmakten inte vågar uppleva sårbarhet vilket enligt Bréne Brown skulle innebära en minskad förmåga till mod. Ett felaktigt förhållningssätt till fenomenet sårbarhet skulle även kunna innebära att personalen väljer att endast utföra handlingar som inte medför interpersonell risktagning. En minskad förmåga att utföra modiga handlingar i organisationen skulle kunna leda till en minskad operativ effekt.  Studiens syfte är att med ett kvalitativt perspektiv skapa vetenskapligt grundad kunskap för att ge en djupare förståelse för hur sårbarhet upplevs och uttrycks av män som är officerare i Försvarsmakten. Förståelsen skapas med en induktiv ansats genom grundad teori.  Studiens viktigaste slutsatser är att organisationskultur och maskulinitet är styrande regimer som styr hur sårbarhet upplevs och uttrycks i Försvarsmakten. Definitionerna av fenomenet sårbarhet försvåras då sårbarhet tenderar till att likställs med svaghet och inte som en förutsättning till mod. Studien visar även att sårbarhet uttrycks utifrån ett antal påverkansfaktorer som antingen hindrar eller ger förutsättningar. Sårbarhet används även som ett medvetet strategiskt verktyg för att skapa en organisation som genomsyras av tillit och psykologisk trygghet. En ökad förståelse för hur sårbarhet är en förutsättning till mod ger en mer innovativ och modig arbetsplats som är mer tillåtande och där individen inte är rädd för interpersonell risktagning. Arbetsplatser som genomsyras av tillit och psykologisk trygghet ökar även förmågan att uppleva och uttrycka sårbarhet vilket generar mod. I förlängningen skulle detta kunna leda till att organisationens operativa effekt ökar.

Fenomenet ledarskap har sedan länge intresserat forskare från en mängd olika discipliner. Främst har fokus varit på att finna ett allmängiltigt normerande grundrecept utifrån rationella ansatser. Trots en stor mängd vetenskapliga studier, främst baserade på kvantitativt underlag, återstår frågor av mellanmänsklig natur. I sökandet efter det goda och konstruktiva ledarskapet har forskningen den senaste tiden allt mer intresserat sig för fenomenet tillit. Den här studien syftar till att skapa en djupare förståelse för faktorer som bidrar med tillit i ledarskaps sammanhang. I synnerhet berör frågeställningarna vilka faktorer som påverkar tillit i ledarskapet och i organisationer. Främst används beteendeperspektiv som förklaringsmodell. Som underlag för vidare antaganden tolkas empiri från intervjuer. Studien påvisar flera samband mellan redovisade teorier och empiri. Men det finns också flera diskrepanser. Resultatet anger att ett antal faktorer främjar tillit mellan chef och medarbetare. Dialog och återkoppling framträder exempelvis som två viktiga faktorer. Omvänt påverkar s.k. låt-gå ledarskap eller icke-ledarskap medarbetarna och effekten destruktivt. Det framhålls också betydelsen av att organisationen signalerar en tillåtande kultur, att det är tillåtet att göra misstag. Samt att den enskilda chefen har förmåga att skydda medarbetaren från negativ respons. Vidare konstateras också att de vedertagna normativa och rationellt välregisserade teorierna ofta skiljer sig från de tillfrågades mer turbulenta realitet. I intervjuerna framkommer ett samstämmigt behov av att chefer skall tillföra struktur och spelregler. Den kontext som presenteras i studien antas begränsa chefers handlingsförmåga att praktisera de välbeforskade kvantitativa teorierna. Studien påvisar också att konsekvensbedömningar av förväntad respons påverkar medarbetares initiativ. Det är i överenstämmelse med teorin, men där är perspektivet ofta inriktat på relationen chef och medarbetare. Studien indikerar istället att det framförallt är konsekvensbedömningar gentemot kollegor som styr medarbetarnas beteende. Sammantaget påvisar studien att tillit ären viktig faktor i det goda ledarskapet, om än inte den allena saliggörande. Snarare än att vara en enskild agens är tillit en del av en syntes. Utifrån studiens utfall rekommenderas att ytterligare underlag samlas in kring chefers verklighet, för att närmare förstå hur de vedertagnateorierna kan användas praktiskt. Vidare förordas ytterligare undersökningar gällande kollegors inverkan på tillit och beteende. / The phenomenon “leadership” has interested researchers from a variety of disciplines for a long time. The main focus has been on finding a normative and universal formula based on rational approaches. Despite a large number of scientific studies, mainly based on quantitative data, questions about the impact of interpersonal relations remain. In the search for the good and constructive leadership, research has recently become increasingly interested in the phenomenon “trust”. This study aims to create a deeper understanding of factors that contribute to trust in a leadership context. In particular issues concerning which factors that affect trust in organizations and in leadership. Behavioral perspectives are mainly used as the explanatory model. As a basis for further assumptions empirical data from interviews are interpreted. The study demonstrates several connections between theories and empirical data. But there are also several discrepancies. The results indicate that a number of factors promote trust between manager and employees, e.g. dialogue and feedback appear to be important. Conversely, “laissez-faire” or “non-leadership” impact employees and organizational effect in a destructive way. The importance of the organization signaling a tolerant culture is also emphasized, that it is permissible to make mistakes. It’s also vital that managers have the ability to protect the employee from negative feedback. Furthermore, it is also stated that the most common normative and rational theories often differ from the more turbulent reality of the respondents. The results also show that there is a need from managers to add structure and rules within the organizations. The context presented in the study is assumed to affect managers' ability to practice the well-researched quantitative theories. The study also shows that consequence assessments of expected response affects initiatives. This is in line with theory, but the perspective is usually focused on the relationship between manager and employee. Instead, the study indicates that it is primarily impact assessments between colleagues that govern employees' behavior. In summary, the study shows that trust is an important factor in constructive leadership, although not the only prevailing one. Rather than being a single agent, trust is a part of a synthesis. Based on the results of the study, it is recommended that further data is collected regarding managers' reality, in order to better understand how the well researched quantitative theories can be used in practice. Furthermore, more studies of how colleagues impact trust and behavior are advocated, in order to verify the interpretations.

This study aims at investigating parents' trust in the social services children and youth units. Children and youth units have the task of ensuring that children grow up under safe conditions. According to current research, it is important that people feel confident about the authorities they meet. According to Bo Rothstein's theories which are the ones we are focusing on; interpersonal trust is the foundation of a well-functioning society. Against this background, we are interested in examining parents' trust in social services. The empirical material of the study has been obtained through a quantitative method in the form of a web-based survey. We received a total of 160 useful answers that were processed in the SPSS statistics program. The results have then been analyzed based on the research on trust that we have chosen for this study. The result from this study shows that a majority of the respondents have low confidence in the social services children and youth units. People who are the most vulnerable in society, and who have low levels of interpersonal trust, have the lowest confidence in the social services children and youth units. The perceived quality of the social services work with children and young people was also investigated and showed that many of the parents experienced it as lacking. Based on the free text response, unexpected information also emerged as several parents expressed dissatisfaction with the lack of knowledge about neuropsychiatric disabilities which include ADHD, Asperger's syndrome and autism. / Denna studie syftar till att undersöka föräldrars tillit till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter. Barn- och ungdomsenheterna har som uppgift att se till att barn växer upp under trygga förhållanden. Enligt den rådande forskningen är det viktigt att människor känner tillit till de myndigheter de kommer i kontakt med. Enligt Bo Rothsteins teorier, vilka är de som vi fokuserar på, är den mellanmänskliga tilliten grunden för ett välfungerande samhälle. Mot denna bakgrund är vi intresserade av att undersöka föräldrars tillit till socialtjänsten. Studiens empiriska material har införskaffats genom en kvantitativ metod i form av webbaserad enkätundersökning. Vi fick totalt 160 användbara svar som har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultaten har sedan analyserats utifrån tillitsforskningen som vi valt att använda oss av. Resultaten från denna studie visar att en majoritet av respondenterna har låg tillit till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter. De personer som är mest utsatta i samhället och som har låg mellanmänsklig tillit, har lägst förtroende för socialtjänstens barn och ungdomsenheter. Den upplevda kvalitén på socialtjänstens arbete med barn och unga undersöktes också och visade att en majoritet av föräldrarna upplevde den som bristande. Utifrån fritextsvaren framkom även oväntad information, då ett flertal föräldrar uttryckte ett missnöje över att socialtjänstens barn- och ungdomsenheter saknar kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som bland annat omfattar diagnoserna: ADHD, Aspergers syndrom och autism.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur rektorer definierar begreppet likvärdig utbildning, och vilka hinder och svårigheter som rektorer finner i att säkerställa en likvärdig utbildning för alla elever. Urvalet i studien är sex rektorer som genom semistrukturerade intervjuer delger sina erfarenheter, åsikter och upplevelser kring det valda ämnet. Resultatet visar en entydig uppfattning om begreppet likvärdig utbildning men att rektorer finner det vanskligt att uppnå det i praktiken på grund av de rådande ramfaktorerna såsom exempelvis tid, ekonomi och segregation. Studiens slutsats är att likvärdigheten i den svenska grundskolan är svåruppnåelig på grund av de olika ramfaktorerna såsom segregation, tidsbrist, ekonomiska resurser som fördelas inom kommunerna och bristande kompetens.