Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för preppers relation till riskerna i dagens samhälle och belysa deras balansgång mellan individualism och solidaritet. I studien har preppers syn på sig själva och deras drivkrafter undersökts. Studien är en kvalitativ undersökning gjord med semistrukturerade intervjuer genomförda via telefon. Analysen av det insamlade materialet bygger på teorier om risksamhället och individen i balansgång mellan individuell frihet och strukturellt tvång; tidigare forskning om just fenomenet prepping används också. Analysen görs utifrån begreppet risksamhälle eftersom prepping handlar just om ett förebyggande arbete mot överhängande risker. Med förförståelsen att prepping rör sig ifrån bilden av en stigmatiserad ensamvarg mot en mer solidarisk samhällsmedborgare har jag använt dikotomin individualism - solidaritet. Resultatet visar att svenska preppers lever med en balansgång mellan individualitet och solidaritet där de vill prioritera den egna säkerheten framför att eventuellt hjälpa andra. Studiens informanter visar att trots en bristande tilltro för myndigheter och upplevd falsk trygghet vill de tillhöra det sociala kollektivet - däremot vill de inte delta i de osäkra systemen som samhället bygger på.

Bakgrund: Tillit är en grundläggande faktor inom pediatrisk omvårdnad, trots det finns endast sparsamt med samtida såväl som historisk forskning avseende begreppen tillit och tillitsskapande inom pediatrisk omvårdnad. Den sociala interaktionen, mötet, mellan barn och barnsjuksköterska utgör möjlighet att skapa tillit hos barn. Swanson’s omvårdnadsteori tycks kunna verka som guide i barnsjuksköterskans arbete med att skapa tillit. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa barnsjuksköterskans erfarenheter av att i mötet med barn skapa en tillitsfull vårdrelation. Metod: För att besvara syftet användes kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes digitalt. Barnsjuksköterskor (n=13), med arbetsplats i Sverige, rekryterades till studien genom bekvämlighetsurval. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i skapandet av tre kategorier vilka belyser barnsjuksköterskans erfarenheter av att i mötet med barn skapa en tillitsfull vårdrelation; Barnsjuksköterskans strategier, Förutsättningar och Tillitens betydelse. Slutsats: Ärlighet framkom som en särskilt betydelsefull strategi för skapandet av en tillitsfull vårdrelation barn och barnsjuksköterska emellan. Föräldrarna ansågs vara en betydelsefull faktor för barns tillitsskapande gentemot barnsjuksköterskan och kunde påverka barns tillit både positivt och negativt. En tillitsfull vårdrelation anses kunna bidra till barns ökad hälsa. Vidare forskning av ämnet rekommenderas / Background: Trust is a fundamental factor in pediatric nursing, although it is only sparse with contemporary as well as historical research regarding the concepts of trust and trust building in pediatric nursing. The social interaction, the meeting, between the child and the pediatric nurse is an opportunity to create trust in children. Swanson's nursing theory seems to be able to act as a guide in the pediatric nurse's work to create trust. Aim: The aim of the degree project was to shed light on the pediatric nurse's experiences of creating a trusting care relationship in the meeting with children. Method:To reach the aim of the study, a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection took place through semi-structured interviews which were conducted digitally. Pediatric nurses (n = 13), with a workplace in Sweden, were recruited for the study through convenience selection. Data were analyzed using manifest content analysis. Results: The analysis resulted in the creation of three categories which shed light on the pediatric nurse's experiences of creating a trusting care relationship in the meeting with children; The pediatric nurse's strategies, prerequisites and the importance of trust. Conclusion: Honesty emerged as a particularly important strategy for creating a trusting care relationship between child and pediatric nurse. The parents were considered to be an important factor in children's confidence in the pediatric nurse and could affect children's trust both positively and negatively. A trusting care relationship is considered to be able to contribute to chil

The study “How does H&M Group communicate sustainability in a non-sustainable industry?” examines how the fashion companies H&M, Arket, COS, & Other Stories and Monki, who are part of the H&M Group, communicates Corporate Social Responsibility (CSR) at their websites and how trustworthy their communication is. CSR is about how companies take a greater social responsibility than what the law requires to contribute to a better world. The issue of sustainability is an important question in today’s society and the negative impact on people and planet of the fashion industry makes the topic relevant of its time.  The study is based on the theories CSR, that includes Triple Bottom Line which describes CSR from three dimensions, and A Framework of CSR communication which describes several factors that companies should assume when communicating about CSR. The concept of trustworthiness is also included in the theoretical framework of the study. Based on the method multimodal critical discourse analysis (MCDA) an analysis scheme has been designed. By using the analytical tools lexical choices, word connotations, iconography, attributes and modality in language the companies have been analyzed in an equivalent way.   The analysis resulted in three discursive themes that could be identified in the CSR-communication of the companies in H&M Group. The discursive themes were – “engage consumers to act”, “the environmental dimension in focus”, and “the future fashion industry as circular and somewhat encouraging”. The analysis also showed that the trustworthiness of the communication varies between the companies and that they create trustworthiness in different ways despite being part of the same group. The companies create trustworthiness through transparency, emotions and concrete examples.

Uppsatsen undersöker hur förtroendet ser ut för tjänsten stöd och matchningsföretag (STOM) bland de arbetslösa som deltar i programmet i Malmö stad, samt undersöka vilka faktorer och orsaker som ligger bakom den förtroendenivå deltagaren har för tjänsten. Studien förklarar dessa argument och demografiska faktorer utifrån de teoretiska begreppen Institutionell prestation, Individens utvärdering av institutionell prestation samt en komplettering av Bo Rothsteins teori om bemötande. Som metod används digitala enkäter riktad mot STOM-deltagare. Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna, 61,9%, har lågt förtroende för STOM-tjänsten medan 8,5% av respondenterna befinner sig på en medelnivå och 29,6% har högt förtroende för tjänsten. Utifrån de teoretiska begreppen är den främsta orsaken bakom dess förtroendenivå hur respondenterna upplevt att STOM har presterat, det vill säga vilka resultat som framkommit av deras tid hos STOM, samt vilka personliga åsikter de har haft om tjänstens prestation. Fler orsaker och faktorer bakom dessa förtroendesiffror presenteras och diskuteras utförligt under studien.

E-commerce is a phenomenon that constantly evolves and expands which demands high standards towards web design to enhance the functionality and usability of websites. For this bachelor thesis, semi-structured interviews were applied to collect data on how several web design aspects impact e-commerce users’ trust towards e-commerce websites. The use of a qualitative method was conducted due to its efficiency in the collection of detailed information regarding e-commerce consumers’ opinions and thoughts about web design and its impact on their trust. Eight participants of varying ages were interviewed, which in a distinct way manifest that design aspects in many ways are crucial for the influence of users’ trust on e-commerce websites. This bachelor thesis indicates that web design impacts consumers trust, and that certain aspects of a website’s design are more powerful to either enhance or lower trust. The use of functional navigation design can be argued to be one of the more powerful design aspects for the enhancement of trust towards website’s. Navigation design constitutes a large part of a websites pragmatic qualities which has been found to be essential for the trustworthiness of websites.

The purpose of this thesis is to examine how the Swedish socialhealth insurance agency is working with knowledge management within two units, and how this could be related to staff turnover. The characters of the two different units is that one has the lowestrate of staff turnover within the organization while the other hasthe highest rate. The study has the character of a qualitative, comparative case study to illustrate similarities and dissimilarities within the two units and how six case officers are working with knowledge. Knowledge is said to be the most important resource of a knowledge intensive organization, which makes the matter of keeping the co-workers within the organisation an important subject. The result shows that both units are sharing knowledge mostly through conversation and shadowing more experienced colleagues, but there is a difference within the different organisational cultures where one has a high degree of trust, sense of belonging and identification with the organization and the other had significantly lower degree of these previous mentioned parameters.

No description available.

Den offentliga sektorn har under lång tid varit föremål för granskning och forskning, olikareformidéer har avlöst varandra gällande hur den offentliga förvaltningen på bästa vis skastyras. Gemensamt för alla reformidéer är att de alla har svar på föregående reformidéers bristereller svagheter. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en kommun tar sig anreformidéer och hur den har översatt och anpassat reformidéer till sina lokala förutsättningar.Studien har särskilt tittat på hur Halmstads kommun har tolkat och översatt det senastestyrningsidealet och reformidén, tillitsbaserad styrning och ledning. Fokus har varit att titta påhur kommunen beskriver sin nya styrmodell i olika interna dokument. För att kunna göra dettavaldes en kvalitativ dokumentstudie; närmare bestämt en kvalitativ innehållsanalys medinduktiv ansats. Dokumentstudien gjordes på Halmstad kommuns nya styrmodell, sombeslutades november 2019. Studien visar att styrmodellen har spår av Public Administration,New Public Management, New Public Governance och Post-NPM. Kommunen har inspireratsav den nya reformidén och därmed också av tillit som fenomen, men har därutöver även behållitgamla reformidéer och dess styrprinciper. Kommunen visar även en ambition att fördjupa denhorisontella samverkan genom begreppet tillit. Vidare visar denna studie att kommunen hargjort en egen översättning och tolkning av begreppet tillit som är anpassad till kommunenskontext och dess styrmodell; ledningsbegreppet saknas i styrmodellen. Övergripande bidrarstudien till en nyanserad bild av tillitsbegreppet, och därmed kan studien också bidra till ettkritiskt förhållningssätt för kommuner som befinner sig i ett förändringsarbete. Studien skaparockså ett bidrag till samhällsdebatten och forskarvärlden genom en fördjupad analys avbakomliggande krafter och uppkomsten av nya reformvågor inom den offentliga sektorn. / The public sector has, for a long time, been a subject of review and research. Different publicmanagement reform ideas have replaced each other according to how the public administrationcan best be managed. A commonality between reform ideas is that they all have answers forprevious reform ideas' deficiencies and weaknesses. The purpose of this study was to examinehow municipalities take on different reform ideas, and how they have translated and adaptedthese reform ideas for their local requirements. The study has, in particular, investigated howHalmstad Municipality has interpreted and translated the latest governing ideal and the reformidea trust-based management and leadership. The focus has been to look at how themunicipality describes its new governing model in various internal documents. To accomplishthis, a qualitative document study was chosen; more specifically, a qualitative content analysiswith an inductive approach. The document study was conducted on Halmstad Municipality'snew governing model, which was passed in November of 2019. The study shows that thegoverning model has aspects of Public Administration, New Public Management, New PublicGovernance, and Post NPM. The municipality has picked up new reform ideas, and therebyalso trust as a phenomenon, but has additionally kept old reform ideas and their principles ofmanagement. The municipality also shows ambition to deepen horizontal cooperation throughthe principle of trust. Furthermore, this study shows that the municipality has made its owntranslation and interpretation of the concept of trust, which is adapted to the municipality'scontext and its model of management. Leadership is missing in this model of management. Asa whole, the study contributes to a nuanced picture of the concept of trust and can thereby alsocontribute to a critical approach that exists when working towards change. The study alsocontributes to a debate in society and academia regarding deeper analysis of underlying forcesand the appearance of new waves of reform in public management.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och strider mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet innebär ett liv i rädsla, skam och lidande. Detta leder ofta till att kvinnorna söker vård först vid akut skada. Vanligare är dock att söka vård för indirekta skador och följdsjukdomar vilket ofta leder till att vårdgivare missar att identifiera våldet. Syfte: Att beskriva kvinnor som utsatts för våld i nära relationer och deras upplevelse av mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar vilka granskades och fyra teman identifierades: Bemötande, Att bli sedd och hörd, Tillit och Skam. Resultat: Kvinnor som utsatts för relationsvåld upplevde vårdpersonal som stressad och oförstående. Vidare var avskild kommunikation en viktig del i mötet och kvinnorna önskade få frågan om våld i hemmet ställd. Mötet med vårdpersonal kunde även bidra till att förstärka upplevelsen av skam och skuld. Slutsats: Vårdpersonal bör uppmärksamma bemötandet av kvinnor och se bakom yttre symtom för att kunna identifiera relationsvåld. Frågan om våld måste ställas regelbundet och på ett respektfullt sätt. Det är nödvändigt att samtal sker avskilt från kvinnans man och omgivning. Information bör finnas tillgänglig i miljö där patienter vistas. Klinisk betydelse: Resultatet i denna studie visar att vårdpersonal med små medel kan förbättra mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Ytterligare kunskap är nödvändig och specialiserad vårdpersonal bör finnas för att kunna tillgodose denna patientgrupps specifika omvårdnadsbehov. Nationella riktlinjer borde framarbetas och vårdprogram följas. / Background: Women subjected to intimate partner violence is both a global health issue and a violation of basic human rights. The result of the violence is a life of fear, shame, and suffering. Consequently, these women do not seek healthcare until acute injuries occur. More common is to seek care for indirect injuries or associated illnesses, which frequently leads to a misdiagnosis of the violence. Aim: The aim of this study was to describe how women who have been subjected to domestic violence experience the interactions with their caregivers. Method: A literature review based on fourteen qualitative articles that have been closely studied and four main themes were identified: Interaction, To be seen and heard, Trust and Shame. Result: Women who have been subjected to domestic violence experienced care givers as stressed and lacking in understanding. Private conversation was an important part of the interaction and the women wished to be asked about domestic violence. However, the interaction with care givers could potentially enhance the feeling of shame and guilt. Conclusion: Care givers need to be perceptive in their interactions with the women in order to see beyond superficial symptoms and identify domestic violence. Questions about violence should be asked respectfully and on a regular basis. It is also essential that these questions are asked separately, not in the presence of the spouse or in public. Information should be available in patient environment. Clinical implication: The result of this study shows that care givers can improve their interaction with women subjected to domestic violence by small means. Further knowledge is necessary and specialized staff are required to provide for this group's specific care needs. National guidelines should be created and care programs should be followed.

This bachelor thesis aims to examine how users’ trust is affected on a single product e-commerce website. With a focus on aspects of information architecture that have been identified as critical to users’ trust in traditional e- commerce, we aim to examine how these aspects are valued by the users in regard to trust in this new e- commerce context. A mixed method approach, consisting of an evaluation survey that generated both quantitative and qualitative data was applied. The survey gathered the participants’ attitude on how the aspects of the website affected their trust and was supplemented by open-ended answers explaining which dimensions of the aspect that were critical on their perceived trust. Findings from this study are consistent with previous research on traditional e-commerce websites, proving all examined aspects to have a significant impact on the users’ perceived trust. Further findings in this study identify both opportunities and complications in regards to implementing information architecture that comes with the use of the single product website business model.