Large scale crises require collaboration between a multitude of actors and power imbalances can hinder effective collaboration in times when rapidity and effectiveness is crucial. Using the theory of collaborative advantage, this thesis aimed to analyse individuals’ experiences of collaboration between uniformed and non-uniformed crisis management actors in Sweden. This study is empirically based on 14 semi-structured interviews with representatives from six different actors. The results illustrate how factors such as structures, the uniform, language, trust and relationships, and education, training, and exercise are essential to collaboration between uniformed and non-uniformed actors. The study concludes that uniforms, language, and knowledge and trust affect collaboration and is a source to power imbalances. However, through joint education, training, and exercises and an understanding of each actors’ needs, mandates, and structures, power imbalances may be mitigated and collaboration successful. / Storskaliga kriser kräver samverkan mellan en mängd aktörer och maktobalanser kan hindra effektiv samverkan i situationer då snabbhet och effektivitet är avgörande. Denna uppsats analyserar genom theory of collaborative advantage individers upplevelser av samverkan mellan uniformerade och icke-uniformerade krishanteringsaktörer i Sverige. Denna studie är empiriskt baserad på 14 semistrukturerade intervjuer med representanter från sex olika aktörer. Resultaten illustrerar hur faktorer som strukturer, uniform, språk, tillit och relationer samt utbildning, träning och övning är väsentliga för effektiv samverkan mellan uniformerade och icke-uniformerade aktörer. Studien drar slutsatsen att uniformer, språk, kunskap och tillit påverkar samverkan och är en källa till maktobalanser. Maktobalanser kan hanteras genom gemensam utbildning, träning och övningar och en förståelse för varje aktörs behov, mandat och strukturer och leda till framgångsrik samverkan.

Distansarbete förväntas öka, vilket innebär att framtidens ledare bör kunna leda sina medarbetare på distans. Det finns en stor mängd forskning inom ämnet ledarskap men det är ännu oklart om aktuella ledarskapsteorier även kan appliceras på distansledarskap och det krävs mer forskning kring just ledarskap på distans. Syftet med studien var att undersöka vilka egenskaper chefer upplever att de behöver, eller behöver utveckla, för att förbättra sitt ledarskap på distans. Det undersöktes i en kvalitativ studie genom att hålla semistrukturerade intervjuer med mellanchefer på en statlig organisation. Datan analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att de egenskaper som chefer upplevde behövas är en ömsesidig tillit mellan sig själv och medarbetarna, att man som chef är närvarande och tillgänglig, anpassningsbar och empatisk samt kommunikativ. Egenskaperna, utifrån chefernas olika perspektiv, upplevs hänga ihop. Exempelvis krävs god kommunikation för att vara närvarande och tillgänglig. / Remote work expects to increase, which means that future leaders should be able to lead their employees remotely. There’s a large amount of research on the subject of leadership, but it’s still unclear whether current leadership theories apply to remote leadership and more research is required. The purpose of this study is to investigate which qualities managers feel they need, or need to develop, to improve their remote leadership. It was investigated in a qualitative study by holding semi-structured interviews with managers at a government organization. Data were analyzed through inductive thematic analysis. The results showed that the qualities managers felt were needed are mutual trust between themselves and employees, that as a manager you’re present, available, adaptable, empathetic and communicative. The qualities, based on the managers' different perspectives, are perceived to be connected to each other. For example, good communication is required to be present and available.

Title – The influence influencer marketing and word-of-mouth have on the consumer's purchase decision in relation to trust: A quantitative study focused on consumer ́s trust in influencers and their surroundings Level – Candidate thesis, 15 hp Author – Ida Fransson & Evelina Lind Advisor – Afshin Afsharipour Examiner – Svante AnderssonTerm – Spring term 2023 Purpose - The purpose of this study is to examine consumers' buying decision based on the extent to which they rely on influencer marketing and the influence word-of-mouth can have in relation to trust.Design/methodology/approach - This study is based on selected articles that are adapted to the chosen topic that this paper addresses. It is based on literature and peer-reviewed articles. It ́s a quantitative study where a survey has been sent out to respondents within the selected target group to get a better understanind of what is most influencing of influences and word-of-mouth their purchasing decisions. Conclusions - The conclusion of the study is that the main factor that affects a consumer's buying decision is word of mouth. The study also shows that influencer marketing has a minor effect on consumers' buying decision, but it is a valuable marketing strategy. Trust is the biggest factor that the consumer has in mind before buying a product or service.Research Limitations - The study is limited to only women between ages 18-30. Originality/ Value -The study can result in further research within the chosen topic. The influence influencer marketing and word-of-mouth have on the consumer's purchase decision in relation to trust. Keywords - Influencer marketing, word-of-mouth, trust, consumer buying behavior, social media

Bakgrund och problem: Denna studie diskuterar betydelsen av organisatorisk tillit med fokus på ledarens roll som är avgörande roll i främjandet av tillit bland medarbetare. Tillit är även kopplat till kooperativ konflikthantering och förändringsorienterat ledarskap för att upprätthålla hög kvalitet och effektivitet. Tillit påverkar även samarbetsbeteende, gemenskap, engagemang och lojalitet hos medarbetare. Mellanchefer bör därför sträva efter att främja tillit bland sina medarbetare för att organisationen som helhet ska lyckas. Syfte och metod: Det primära syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur mellanchefer arbetar med att främja tillit bland medarbetare. Studien utgår från teorin om situationsanpassat ledarskap med avvägning mellan uppgifts-, relations-, och förändringsorienterat ledarskap. Metoden som har använts är en kvalitativ empirisk ansats i form av intervjuer med sju verksamma mellanchefer i olika kommuner runt om i Sverige. Resultat: Samtliga respondenter utövade situationsanpassat ledarskap och sex respondenter kan relatera till förändringsorienterat ledarskap. Tre av respondenterna gjorde avvägning mellan uppgifts- och relationsorienterat ledarskap. Dock fyra respondenter prioriterade relationen före uppgiften vilket avviker från teorin om förändringsorienterat ledarskap. Samtliga respondenter var eniga om att kommunikation och sårbart ledarskap är viktigt i skapandet av tillit. Alla respondenter arbetade aktivt med medarbetarskapshjulet och lyfte fram vikten av konflikthantering. Dock visade resultaten på avvikelser i respondenternas konflikthanteringsstrategier jämfört med vad som rekommenderas i litteraturen. Slutsats: Ställningstagandet som stöds av tre respondenter bidrar inte bara till att skapa tillit utan också för att nå organisationens mål. Mellanchefer ska arbeta aktivt med kommunikation, men samtidigt göra sig sårbara för att skapa tillit. För att vidare bevara och förstärka tilliten krävs aktivt arbete med medarbetarskapshjulet, men minst lika viktigt är konfliktshanteringsstrategier i främjandet av tillit bland medarbetare. / Background and problem: This study discusses the significance of organizational trust with a focus on the leader's role, which is crucial in fostering trust among employees. Trust is alsolinked to cooperative conflict management and change-oriented leadership to maintain high quality and effectiveness. Trust also influences collaborative behavior, a sense of community, employee engagement, and loyalty. Therefore, middle managers should strive to promote trust among their employees for the overall success of the organization. Purpose and method: The primary purpose of this study is to describe and analyze how middle managers work to promote trust among employees. The study is based on the theory of situational leadership, balancing task-oriented, relationship-oriented, and change-oriented leadership. The method used is a qualitative empirical approach through interviews with seven active middle managers in various municipalities across Sweden. Results: All respondents practiced situational leadership, and six respondents could relate to change-oriented leadership. Three of the respondents balanced task-oriented and relationship-oriented leadership. However, four respondents prioritized the relationship over the task, which deviates from the theory of change-oriented leadership. All respondents agreed that communication and vulnerable leadership are important in building trust. All respondents actively worked with the employee engagement wheel and emphasized the importance of conflict management. However, the results showed deviations in the respondents' conflict management strategies compared to what is recommended in the literature. Conclusion: The approach supported by three respondents not only contributes to building trust but also to achieving the organization's goals. Middle managers should actively work on communication while also making themselves vulnerable to create trust. To further maintain and strengthen trust, active work with the employee engagement wheel is required. However, equally important are conflict management strategies in promoting trust among employees.

Syftet med denna studie är att utöka kunskapen om ledarskap i kör genom att granska det från ungdomars perspektiv. Tre frågeställningar har formulerats för att besvara studiens syfte. Dessa är vilka aspekter av ledarskap som är viktiga, vilken möjlighet till påverkan som finns i kören samt hur ledarskapet kan påverka samarbete och samverkan hos koristerna. Studien har genomförts med semi-strukturerade intervjuer där totalt nio ungdomar med varierande geografisk spridning och tillhörighet har medverkat. Analysen genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt för att bilda en förståelse för resultaten. Resultaten från studien visar att de viktigaste aspekterna hos ledarskapet är sociala aspekter, framför allt inkludering och tillit, vilka ses som integrerade i alla andra aspekter som handlar om till exempel musikaliska och praktiska kunskaper. Det visar sig också att ungdomarna inte anser sig ha en särskilt stor möjlighet att påverka ledarskapet som enskild individ, utan behöver en gruppåverkan eller en styrelse för att nå fram med sina åsikter. Den sista delen av resultatet visar att körledaren är den som, genom sin position i kören, skapar stämningen och miljön i kören, vilket har inverkan på hur alla korister samarbetar och samverkar. Den största betydelsen för samarbete och samverkan ligger emellertid, enligt ungdomarna, hos dem själva, vilket visar på en avvikelse från körledarens ansvar. Slutsatserna som dragits utifrån resultaten är att den sociala samhörigheten är viktigast och körledaren har en stor inverkan på det området genom att sätta tonen för gruppen - både bildligt och bokstavligt.

Tillit är en viktig del av ett bra samspel i mellanmänskliga relationer. Tillit har inte minst en betydelse irelationen och samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare, som ju för många är en stor del av livet.Skribenterna till denna studie undersökte vilka faktorer som kan påverka graden av tillit mellan arbetstagare ocharbetsgivare samt vilka konsekvenser det kan få. Metoden som skribenterna använde sig av är en kvantitativansats med data från European Company Survey 2019. Materialet bestod av svar från två separata enkäter därena enkäten avser arbetstagarrepresentanternas åsikter respektive arbetsgivarnas åsikter. Det resoneras kring attarbetstagarrepresentanter och övriga arbetstagare tillhör en enhetlig arbetstagarsida då det i tidigare forskningkonstaterades att arbetstagarnas tillit till stor del hänger ihop med representantens förmåga att utföra sinauppgifter. Deras resultat visar att arbetstagarsidans tillit påverkades till stor del av deras möjlighet till inflytande,tillgång till information och upplevelsen av stöd från chefer. Arbetsgivarnas tillit grundades till stor del påorganisationens storlek, arbetstagares inflytande och den grad de på egen hand organiserar sitt arbete. En ökadtillit mellan parterna medförde flera olika positiva konsekvenser. Några av faktorerna som hade en inverkan påtillit är även en konsekvens därav. Det lyfter fram reciprociteten mellan arbetstagare och arbetsgivare som ensjälvförstärkande spiral, på både gott och ont.

Efter decennier med New Public Management som dominerande styrprincip började en dialog i politiken om att yrkesprofessionen hade fått ett minskat mandat och handlingsutrymme till följd av mål- och resultatstyrningen. Istället skulle kontroll bytas mot tillit och Tillitsdelegationen fick i uppdrag av regeringen 2016 att ta fram en ny form av styrning för den offentliga förvaltningen. Resultatet blev den så kallade tillitsbaserade styrningen som bland annat skulle ge professionen sitt handlingsutrymme åter och skapa ett ökat medborgarfokus. Sedan Tillitsdelegationens slutbetänkande 2019 har denna styrprincip börjat implementerats på flera regioner, kommuner och statliga myndigheter. I den här uppsatsen studeras förutsättningarna för implementering utifrån en mellanstor svensk kommun. Genom intervjuer har förutsättningarna för chefer inom två av kommunens förvaltningar undersökts med hjälp av Lennars Lundqvists implementeringsvillkor “förstå, vilja och kunna”. Resultatet visar på att cheferna har god förståelse och hög grad av vilja för att implementera tillitsbaserad styrning i den egna verksamheten. När det kommer till möjligheter, eller “kunna” så pekar resultatet i lite olika riktningar, men sammantaget är förutsättningarna goda även här. Ett eventuellt hinder för vidare implementering är att det inte finns någon strategi för hur det ska ta sig längre ner i verksamheterna.

We chose to write about how and what after-school teachers can do to create security and trust in students. We chose to have our focus on the breaks because that is where it is easier for us to see that the after-school teacher can create security and trust in the students. In this essay, "Leaderships on the breaks - A quality study about after-school teachers work with safety and trust", we have described how after-school teachers can contribute to safety and trust in students during breaks. In our previous research, we will describe our selected theories, relational pedagogy, conversation analysis, coexistence skills and how security and trust can be achieved. Later in our analysis, we will address responses we have received from interviews and observations we have made. We will conclude with a discussion of how all the material we have collected relates to our questions and how they could be answered.

No description available.

Våld i nära relation är ett utbrett samhällsproblem som har allvarliga och långtgående konsekvenser både för individer och organisationer. Således har chefer en central roll i hanterandet av problematiken på arbetsplatsen. Det finns dock begränsat med forskning om just chefers upplevelser kring problematiken. Därför fokuserar denna studie på chefers behov av organisatoriskt stöd samt hur organisationer kan skapa förutsättningar för sina chefer att bemöta våld i nära relation bland sina anställda. Studiens empiriska material är insamlat genom sju semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom Luleå kommun. Materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns osäkerheter kring organisationers och arbetsgivarens ansvar i frågan kring våld i nära relation. Cheferna i denna studie betonade alla att våld i nära relation är en viktig fråga som bör ta plats på arbetsplatsen men de råder delade meningar på vilket sätt och hur långt ett eventuellt arbetsgivaransvar ska sträcka sig. I studien framkommer det att cheferna upplever våld i nära relation som en svårare problematik att hantera än andra frågor på arbetsplatsen. Försvårande omständigheter kring våld i nära relation tycks vara att det inkluderar ytterligare en part än medarbetare och chef samt att det är en svår problematik för chefer att uppmärksamma på arbetsplatsen. Vidare betonade cheferna vikten av att få stöd kopplat till våld i nära relation, både i form av kunskapshöjande insatser och tydliga riktlinjer för deras arbete. En diskussion kring förändrade samhälleliga föreställningar kopplat till våld i nära relation görs där vi diskuterar vad dessa kan ha för inverkan på synen på det organisatoriska ansvaret. Vi diskuterar även vikten av organisationskultur både för att som utsatt våga berätta om sin situation och för att som chef kunna bemöta och arbeta med våld i nära relation på arbetsplatsen.