Bakgrund: Den basala processen för nyblivna föräldrar är att ta kontroll över sin situation vilket innebär hårt arbete för att organisera sina behov och ta till sig råd och stöd för att kunna tillgodese barnets behov. Föräldrars upplevda behov är relaterade till osäkerhet i föräldraskapet och stöd behövs för att stärka dem i föräldrarollen. Effekterna av stöd kan vara att föräldrars mentala hälsa förbättras och barnens behov blir tillgodosedda. Sjuksköterskan på BVC har till uppgift att stödja föräldrar, men hur stödet ser ut finns inte klart beskrivet i tidigare forskning. Syfte: Syftet med studien var att få en ökad förståelse för betydelsen av sjuksköterskans stöd till nyblivna föräldrar för att stödja dem i föräldrarollen. Metod: Metasyntes valdes till metod med en hermeneutisk ansats i analysen. Resultat: Resultatet visade att föräldrar behövde vägledning på föräldraskapets hinderbana för att öka självförtroendet och självtilliten med underrubrikerna: ser sjuksköterskans om en symbol för stöd, att ha ett gemensamt perspektiv på föräldraskapet, att tillit skapas – en förutsättning för att kunna ta emot stöd och att växa i självtillit i sitt föräldraskap. Föräldrarnas vandring på föräldraskapets hinderbana var vägen fram till ökad självtillit i föräldraskapet.  Konklusion: Den ömsesidiga tilliten var essentiell för att föräldrarna skulle kunna ta till sig sjusköterskans stöd och kunna växa i självtillit i föräldraskapet. Implikationer för praxis är att sjuksköterskan ger föräldrarna det utrymme de behöver för att de ska kunna bedöma om hon/han har tillit till dem. / Background: Parents with a newborn baby need to take control over their new situation, which means hard work to organize their needs and to assimilate advice and support. Parents’ needs are related to insecurity in parenthood and support is needed to strengthen them. Support can improve parents’ mental health and the child’s needs be fulfilled. The nurse at the child health clinic role is to support parents with small children, but has not been clearly described in earlier research. Aim: The aim of the study was to get a wider comprehension of the meaning of the nurse’s support to parents with a newborn baby to strengthen them in parenting. Method: Qualitative meta-synthesis was chosen with a hermeneutic approach in the analysis. Results: The result revealed that the parents needed guidance on the parenting trail to enhance their self confidence and trust to themself with the categories: see the nurse as a symbol of support, a mutual perspective of parenthood, creating trust – a condition to be able to receive support and growth in self confidence in parenthood. Parents walk on the parenting trail was the path to an enhanced trust in themselves in their parenthood.  Conclusion Mutual trust was essential for the parents to be able to assimilate the support from the nurse and grow in their parenthood. The walk on the parenting trail was the path to improvement in confidence in parenthood. Implications are that the nurses have to give parents space to judge if the nurses have trust in them.

Studien lyfter fritidspersonalens ambitioner gällande det relationsskapande arbetet med eleverna i verksamheten. Forskning beskriver fritidspersonalens omsorgsuppdrag som en helhet där barnen på fritidshemmet skall känna sig trygga och utveckla goda relationer. Studien tar upp relevant forskning som stärker vikten av relationsskapande för elevers lärande och utveckling. Relationsarbetet försvåras av strukturella faktorer som barngruppens storlek, personaltäthet och krav från styrdokumenten. Studiens centrala innehåll lyfter personalens ambitioner och beskriver hur dessa ser ut när strävan möter realitet. Syftet med studien är att undersöka vad fritidspersonalens har för ambitioner gällande relationsarbetet med eleverna samt hur de hanterar situationer som gör att de inte kan nå sina ambitionsnivåer. Undersökningen är utformad av en kvalitativ metod med intervju som redskap där åtta yrkesverksamma pedagoger medverkade. Empirin och resultatet är analyserat utifrån ett relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att informanterna ansåg att relationsarbetet är betydelsefullt där ambitionsnivåerna är höga. Tillit och trygghet anses som en central ambition där kommunikation används som medel. Det framgår att informanterna vill möta barnet med ett öppet sinne, där en balansgång mellan att vara personlig men inte för privat blir tydlig. Informanterna lyfter vikten av att jobba relationsskapande för att utveckla jaget hos eleverna där personalen skall utgå från barnets bästa. Studien beskriver hur olika faktorer påverkar deras ambitionsnivåer vilket leder till kompromisser med dessa. När rätt förutsättningar inte finns sänks ambitionerna och personalen belyser värdet av att be om hjälp från sina kollegor och ledning. Resultatet av studien instämmer med undersökningens bakgrund.

Vårdkrisen har under det senaste decenniet varit ett faktum. Larm om överbeläggningar, långa vårdköer, ohållbara arbetsvillkor och kompetensbrist gör att vårdsektorn sakta men säkert urholkas. Vårdpersonal söker sig bort från arbete inom regionerna och viss personal lämnar till och med yrket helt och hållet. Detta väcker frågan om hur engagemanget ser ut hos den personal som finns kvar. Antagandet med hänsyn till denna bakgrund är att de problem som finns påverkar upplevelsen av den organisatoriska tilliten hos personal. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka organisatorisk tillit och organisatoriskt engagemang hos vårdpersonal, samt hur variationen i organisatoriskt engagemang kan förklaras genom graden av organisatorisk tillit. Tillit- och engagemangsforskning som sådan är vida spridd och ofta med fokus på vad det är och vad det gör. Det finns flertalet studier som undersöker tillit och engagemang på en bredare front men desto färre som undersöker betydelsen av det i specifikt vårdsektorn i Sverige. Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt och de hypoteser som utvecklas baseras på tidigare forskning och teori vilka sedan testas. Uppsatsen som sådan är kvantitativ och det empiriska materialet har samlats in via enkäter. Den analytiska ansats som används är regressionsanalys, detta för att kunna skapa modeller vilka kan predicera vad som påverkar organisatoriskt engagemang. Resultaten visar att respondenterna i genomsnitt har högre organisatorisk tillit och affektivt engagemang medan det normativa och pågående engagemanget är lägre. Den bivariata analysen visar vidare att när organisatorisk tillit ökar prediceras det affektiva engagemanget att öka. Korrelationen mellan organisatorisk tillit och normativt och pågående engagemang visade ingen statistisk signifikans. Avslutningsvis konstateras inom ramen för denna studie även att kvinnor i genomsnitt har ett högre affektivt engagemang i jämförelse med män samt att det affektiva engagemanget ökar med ålder.

Bakgrund: Distansarbete har vuxit fram som ett alternativt arbetssätt som erbjuder flera fördelar. Men distansarbete som ett permanent inslag i hur anställda väljer att arbeta ställer flera krav på chefer och deras styrning. Under pandemin såg vi hur anställda som övergick till distansarbete efterfrågade större autonomi, medan chefer tidigt satte in fler kontroller. Det har således uppstått en problematik i relationen mellan tillit och kontroll när anställda väljer att arbeta på distans. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva relationen mellan tillit och kontroll under distansarbete, med avsikt att närma sig en förståelse över hur dessa förhåller sig till varandra för att slutligen föreslå hur tillit och kontroll kan balanseras för att uppnå organisatoriska mål. Metod: För att besvara frågeställningarna förhåller vi oss till en kvalitativ forskningsstrategi med en fallstudie på företaget Alpha. Fallstudien består av 12 semistrukturerade intervjuer med 12 respondenter inom ett verksamhetsområde inom fallföretaget. Resultat: Relationen mellan tillit och kontroll vid distansarbete skildras individuellt per anställd beroende på tre faktorer: (1) personen som undersöks och dennas leveranser, (2) tidsintervallet som undersöks, och (3) processen som undersöks. Vi finner genom vår analysmodell stöd för att personer kan delas in i en av fyra grupper för att bättre förstå vilken nivå av tillit respektive kontroll en anställd bör förhålla sig till. Utifrån detta föreslår vi hur personer genom olika inkrement kan förflyttas för att antingen styrka nivån av tillit eller minska nivån av kontroll. / Background: Remote work has emerged as an alternative way of working that offers several advantages. But remote work as a permanent element in how employees choose to work places several demands on managers and their management. During the pandemic, we saw how employees transitioning to remote work demanded greater autonomy, while managers put in more controls early on. A problem has thus arisen in the relationship between trust and control when employees choose to work remotely. Purpose: The purpose of the thesis is to describe the relationship between trust and control during remote work, with the intention of approaching an understanding of how these relate to each other in order to finally propose how trust and control can be balanced to achieve organizational goals. Methodology: To answer the questions, we use a qualitative research strategy with a case study at the company Alpha. The case study consists of 12 semi-structured interviews with 12 respondents within a business area within the case company. Conclusion: The relationship between trust and control in remote work is portrayed individually for each employee depending on three factors: (1) the person being investigated and their deliverables, (2) the time interval being investigated, and (3) the process being investigated. Through our analysis model, we find support that people can be divided into one of four groups to better understand what level of trust and control an employee should relate to. Based on this, we suggest how people can be transferred through different increments to either strengthen the level of trust or reduce the level of control.

Previous research shows that human activities have clearly caused the ongoing global warming, mainly through the release of greenhouse gases. Carbon dioxide and fuel taxes are often considered relatively cost-effective climate policy measures because they have been shown to be a successful way to reduce emissions where they have been introduced. However, support for these climate policy measures is weak and there is an attitudinal gap between the opinions of the public and experts. This essay therefore aims to increase knowledge about the connection between individuals' perceived degree of personal responsibility to counteract climate change and their support for climate policy measures in the form of paying higher fuel taxes. This has been carried out using mean value analysis as well as bivariate correlation analyses. The study´s results show that there is a weak relationship between perceived personal responsibility for reducing climate change and support for increased taxes on fossil fuels. Of the contextual factors at the country level, the results showed that it was the Quality of Government that best explained the gap between perceived personal responsibility and support for fossil fuel taxes. Social trust and GDP per capita were also important variables in the attempt to explain the weak connection. Political trust also showed a positive relationship; however, the variable had the weakest degree of explanation.

This qualitative study examines risk assessment, communication and trust among the Church of Sweden's priests. The implementation is based on eleven semi-structured interviews with priests who are employed in Örebro County. The analysis has been carried out with a theoretical framework that is based on the concepts of risk perception, trust and risk communication to see how priests relate to risks. The result showed that priests do not assess antagonistic threats as a greater risk. Communication within the Church of Sweden regarding antagonistic threats is minimal, the communication that takes place regarding risk mainly applies to the church's premises such as fire alarms and evacuation points. Trust in the priests is built through conversation, and the maintenance of relationships. The priests' trust in God is part of what contributes to the priests' moral trust, which leads to a calmness in times of anxiety. We urge future research to explore more within the context of risk within faith communities. Quantitative research and comparative design would contribute to a more comprehensive knowledge in the research area. / Denna kvalitativa studie undersöker riskbedömning, kommunikation och tillit hos Svenska kyrkans präster. Genomförandet bygger på elva semistrukturerade intervjuer med präster som är anställda i Örebro län. Analysen har genomförts med ett teoretiskt ramverk som är baserat på begreppen riskperception, tillit och riskkommunikation för att se hur präster förhåller sig till risker. Resultatet visade att präster inte bedömer antagonistiska hot som en större risk. Kommunikationen inom Svenska kyrkan gällande antagonistiska hot är minimal, den kommunikation som sker kring risk avser främst gälla kyrkans lokaler som brandlarm och utrymningsplats. Tillit till prästerna byggs genom samtal, och upprätthållandet av relationer. Prästernas tillit till Gud är en del som bidrar till att prästerna besitter moralisk tillit, som leder till ett lugn i tider av oro. Vi uppmanar framtida forskning att utforska mer inom ramen för risk inom trossamfund. Kvantitativ forskning och jämförande design skulle bidra till en mer omfattande kunskap i forskningsområdet.

En välfungerande samverkan kan ha en avgörande betydelse för hanteringen av en kris. Trots att det är en gemensam strävan kan det finnas hinder som ger upphov till konflikter(Bondesson m.fl., 2019; Bynander & Nohrstedt, 2019; Deverell m.fl., 2019a; Hedlund & Lönngren, 2021; Svedin, 2009; Ödlund, 2010). I dessa sammanhang nämns konkurrens som ett hinder och något som sker i periferin (Deverell m.fl., 2019b; Palm & Ramsell, 2007; Ödlund, 2010). Forskningen ger begränsad beskrivning av konkurrens och dess förhållanden inom interorganisatorisk samverkan. Med utgångspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv genomfördes 10 semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att konkurrens först ansågs som obefintlig och senare som dold och hindrande. Konkurrens hanterades genom gruppidentifiering samt faktorer som tillit, anpassning och samledarskap. Slutsatsen är att konkurrensen i en samverkan kan beskrivas. Att hitta en balans mellan konkurrens som hinder och samarbete var viktigt för aktörerna. Empirin visar den komplexitet som kan finnas gällande konkurrens kopplat till krishantering. Denna studie visar att det finns en ambition hos aktörerna att uppnå en bra samverkan, där effektivitet och god förberedelse för krishantering, blir allt viktigare inslag. Dock visade resultatet att det fanns konkurrens som gestaltades i form av interna intressen och misstro. Konkurrens, som en möjlighet, betraktades hos aktörerna ha mindre betydelse för samverkan. / A well-functioning collaboration can be of decisive importance for the management of a crisis. Although it is a common endeavour, there may be obstacles that give rise to conflicts (Bondesson et al., 2019; Bynander & Nohrstedt, 2019; Deverell et al., 2019a; Hedlund & Lönngren, 2021; Svedin, 2009; Ödlund, 2010). In these contexts, competition is mentioned as an obstacle and something that happens in the periphery (Deverell et al., 2019b; Palm & Ramsell, 2007; Ödlund, 2010). The research provides a limited description of competition and its conditions within inter-organizational cooperation. Based on a social psychological perspective, 10 semi-structured qualitative interviews were conducted. The result shows that competition was first considered non-existent and later as hidden and hindering. Competition was managed through group identification as well as factors such as trust, adaptation and co-leadership. The conclusion is that the competition in a collaboration can be described. Finding a balance between competition as an obstacle and cooperation was important for the actors. The experience shows the complexity that can exist regarding competition linked to crisis management. This study shows that there is an ambition on the part of the actors to achieve a good collaboration, where efficiency and good preparation for crisis management become increasingly important elements. However, the results showed that there was competition which took the form of internal interests and mistrust. Competition, as an opportunity, was considered by the actors to have less importance for cooperation

Sammanfattning  Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan som kommunikation har på tillit, utifrån ett chefs- och medarbetarperspektiv inom offentlig sektor. Följande frågeställningar har formulerats: Hur kan ledarskapet främja tillit via intern och extern kommunikation? Vilka organisatoriska hinder kan motverka tillit via kommunikation? Vilka organisatoriska förutsättningar främjar tillit via kommunikation? Studien utgår från kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in empiriska data. Totalt 8 respondenter har deltagit i studien, 4 medarbetare och 4 personer i arbetsledande funktion. Respondenterna är yrkesverksamma inom två olika kommunala verksamheter, där den ena verksamheten har implementerat ett tillitsbaserat ledarskap medan den andra saknar implementerad styrmodell. Resultatet visar att stöd från ledningen har en signifikant betydelse för medarbetarnas möjlighet att kunna lösa de kommunikativa problem som uppstår inom organisationen. Den tillitsbaserade styrningen vidmakthålls genom att den faktiska styrningen är överensstämmande, vilket innebär att tillit syns i både ord och handling inom organisationen, den tillitsbaserade styrningen genererar en mer närvarande ledning. Gemensamt för verksamheterna är att kommunikationen i de egna arbetsgrupperna upplevs fungera bra och kännetecknas av tillit och ett öppet kommunikationsklimat. Däremot utgör den horisontella kommunikationen en utmaning, där det uppstår svårigheter i kommunikationen mellan olika personalgrupper. Pandemin har påverkat sättet att kommunicera där vikten av fungerande kommunikationskanaler inom organisationen och ut till medborgarna är centrala. Det finns vissa personliga preferenser som är särskilt tillitsfrämjande, att ha ett förhållningssätt gentemot andra människor som präglas av en generell tillit, det vill säga att andra människor i grund och botten går att lita på, vilket kan tyckas vara självklart men har betydelse för skapandet av god kommunikation. Slutligen har det blivit påtagligt att tillit och kommunikation är två begrepp som samspelar med varandra och är beroende av den kontext som finns. Kommunikationens betydelse för tillit är centralt och tillit behöver synas i både ord och handling för att bli trovärdig.

Denna studies syfte är att bilda kunskap om hur förskollärare arbetar med anknytning och pedagogiska relationer med de äldre barnen i förskolan, 3 – 6 år, som grund för utveckling och lärande. De teoretiska ramar som använts är anknytningsteori samt det relationella perspektivet. I studien används kvalitativ metod och intervjuer med fyra förskollärare på fyra olika förskolor i två olika kommuner. Det framgick i studiens resultat att det relationella arbetet ses som viktigt i verksamhetsarbetet med barnen som grund för trygghet, lärande och utveckling. Omsorg och lärande beskrivs ses som en helhet som hör ihop. Vi fann emellertid att brist på tid och resurser kan ha viss påverkan på förskolans förutsättningar till att möta barns individuella behov och därmed antas påverka kvaliteten om de pedagogiska relationerna. Det framgick en tydlig strävan att ge barnen en trygg anknytning till förskollärarna och till förskolan som helhet. Det framkom emellertid inte några resonemang eller ett medvetet och metodiskt arbetssätt utifrån kunskap om anknytningsteori.

Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka de psykosociala effekterna av förtroendearbetstidutifrån ett individperspektiv. Tanken grundas på att upplevelserna av det individuella och fria arbetstidssystemet påverkas av den sociala kontexten med kollegor på arbetsplatsen. Studien undersöker således i vilken mån samvaron med kollegor påverkar individens upplevelse av förtroendearbetstiden vad gäller krav och förväntningar.Metod: Studien görs som en fallstudie med intervjuer som metod. Den insamladeinformationen från intervjuerna utgör basen för empirin. Dessa sätts sedan i relation till för studien relevanta teorier och modeller kring arbetsvetenskap.Resultat & Slutsats: I studiens resultat framkommer att individens upplevelse avförtroendearbetstid i stor mån påverkas av kollegorna vad gäller såväl uttalade som outtalade krav och förväntningar. Individen tenderar även att förlägga en stor del av arbetet utifrån dessa faktorer. Det visar sig att den undersökta avdelningen omgärdas av många outtalade krav och förväntningar som i stor del grundar sig i de traditionella avgränsningar mellan arbetet och fritid som den reglerade arbetstiden tillhandahåller.