Covid-19 har gjort att människor blir arbetslösa då företag varslar sina anställda. Det kan leda till ekonomiska problem, samt för att få arbetslöshetsersättning eller ekonomiskt bistånd krävs det att dess olika villkor är uppfyllda. En villkorslös medborgarlön kan därför vara ett alternativ för att minimera de ekonomiska svårigheterna som uppstår vid en arbetslöshet. Denna studies syfte är att ta reda på om det finns ett samband mellan trygghetsanställning och att vara emot medborgarlön. Studien har utgått ifrån två vetenskapliga artiklar som visar för-och nackdelar med medborgarlön, samt det politiska läget kring medborgarlön. Klass och kultur av Bourdieu och tillit av Giddens har använts som teorier. Undersökningen är en kvantitativ metod, där en enkät från ESS8, 2016, har använts för att mäta fyra variabler i tre olika korstabeller, som signifikanstestats. Den empiriska undersökningen visar att det finns ett samband mellan trygghetsanställning och att vara emot medborgarlön. / <p>2020-06-26</p>

För att det ska gynna alla barn i förskolan behöver förskolepedagogerna kunna skapa tillitsfulla relationer till hemmen och betydelsen av tillit i relationen till vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd framhålls i både forskning och styrdokument. Den här undersökningens syfte har därför varit att åskådliggöra vårdnadshavares uppfattningar av tillit i relationen mellan förskola och hem, med ett särskilt fokus på faktorer hos förskolepedagogen. Undersökningen begränsades till att omfatta vårdnadshavare till barn i varaktigt behov av särskilt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes via Zoom med fyra deltagare vars barn under perioden intervjuerna genomfördes var inskrivna i förskolan. Genom tillämpande av en teori om organisationstillit framträdde implikationer på hur deltagarna definierade och värderade tillit i relationen mellan hem och förskola, samt vilka faktorer hos pedagogen som sågs som viktiga för att vårdnadshavarna skulle känna tillit. Resultatet visar att deltagarna ser tillit som fundamentalt samt sammankopplar tillit med förtroende, kommunikation och trygghet. Faktorer hos pedagogerna som lyfts fram som viktiga för vårdnadshavarens tillit är pedagogens förmåga, välvilja och integritet. Slutsatserna är att tillit innebär ett medvetet risktagande och att deltagarna i och med sina barns särskilda behov utsätter sig för större sårbarhet än andra vårdnadshavare. Faktorer hos pedagogen som ses som viktiga för tilliten är att ge inblick i arbetssätt och verksamhet, visa på genuint engagemang och uppskattning för sitt arbete samt uppvisa områdesspecifika kompetenser, där kommunikationskompetenser lyfts fram särskilt.

This paper presents a quantitative study of trust in the Swedish judiciary among minority and majority ethnic groups in Sweden. Using data from European Social Survey, with 1539 Swedish respondents,the aim of the study is to examine how factors such as belonging to a minority ethnic group,discrimination and gender affects the trust in the legal system and the police. Other variables included are age, social trust, and level of education. Previous research suggests that minority ethnic groups have lower levels of trust in the police and legal system, and that discrimination directly affects the level oftrust negatively. By examining these factors using multivariate regression analysis, this thesis seeks toexplain how these mechanisms together have the effect on the correlation between ethnicity and trustin the judiciary. The theoretical framework of the study is mainly the procedural justice model. Furthermore, an intersectional analysis is uses to examine the effect of gender and ethnicity combined.The results of the study suggest that there is no correlation between belonging to a minority ethnic groupand trust in the judiciary. However, being subjected to ethnic discrimination has shown to be the factor that affects the trust the most, even when the other variables are controlled for. It has also been shown that gender has an impact on the effect of ethnicity on trust in the judiciary where women of ethnic minorities tend to have lower levels of trust than men of ethnic minorities do. In addition to that, nosignificant results regarding the effect of gender discrimination and trust were found. Finally, this studyconcludes that ethnic discrimination affects the trust negatively, regardless of the other variables. Recommendations for future studies of discrimination and intersectionality are discussed.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring chefsrollen och hur ledarskapet ter sig på det aktivitetsbaserade kontoret. De frågeställningar vi har berör är hur chefsrollen framställs i det aktivitetsbaserade kontoret och kraven som ställs. Kontoret skapar förändringar i sättet att styra på hos ledarskapet, vilket vi benar ut i denna studie. Detta görs i förhållande till följande teman tillgänglighet, synlighet, kommunikation och självledarskap har de undersökts de nya kraven. I studien tillämpas kvalitativ innehållsanalys där intervjuer och textdokument används som insamlingsmetod. Vi har analyserat vårt material med hjälp av Foucaults teori om disciplin, övervakning och rummet och normativa styrning och självledarskapet. Resultatet visar att nya krav ställs på chefernas då de behöver visa vägen för sina anställda eftersom självledarskapet ökar hos de anställda. Dessutom krävs det tillit och mod i ledarskapet till de som leder sig själva. Nya arbetssätt har applicerats i deras roll som rör tillgängligheten, eftersom att alla sitter spritt i kontoret utvecklas nya arbetssätt för att öka tillgängligheten. Chefsrollen effektiviseras i sitt arbete och sparar tid genom att kommunikationen förändras i det aktivitetsbaserade kontoret genom de spontana interaktionerna som kontoret främjar.

Studien undersöker hur ledare på distans upplever sin roll med forskningsfrågan “Hur upplever ledaresin roll på distans?”. Syftet är att bidra till insikter kring ledarrollen och eventuella svårigheter somledare stöter på i samband med distansarbete samt att förstå om och hur ledarskapet på distans harutvecklats med förändringen mot ett digitalt ledarskap på grund av pandemin. Genom att förstå hurledarskap på distans har utvecklats kan studien bidra med ny kunskap och insikter till ledare för att deska kunna förbättra sin roll vad gäller ledarskap på distans. Fem kvalitativa semistruktureradeintervjuer har genomförts över videosamtal med ledare som har sin personal på distans minst tre dagari veckan. Intervjupersonernas utsagor har sedan analyserats med teori om virtuellt ledarskap, tillit,transformativt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar att ledare på distansupplever sitt arbete som svårt framförallt för att skapa en samhörighetskänsla. Vid ledarskap pådistans behöver ledare anstränga sig för att kommunicera oftare med sina medarbetare. Vidare visarsig ett transformativt ledarskap med fokus på tillit vara mest naturligt vid ledarskap på distans. / This study looks into how leaders experience their role when leading remotely with the researchquestion "How do leaders experience their remote role?". The aim is to contribute insight to remoteleadership and possible difficulties that leaders encounter with remote work as well as to understand ifand how remote leadership has developed with the shift towards a more virtual leadership necessarydue to the recent pandemic. With a better understanding how remote leadership has developed, thisstudy can contribute knowledge and insight to leaders so that they can improve their role at a distance.Five qualitative semi-structured interviews have been conducted with managers who have their teammembers remote at least three days a week. The empirical material has been analyzed with theories ofvirtual leadership, trust, transformative leadership and situational leadership. The results show thatremote leaders experience their work as difficult, especially when it comes to creating a sense ofbelonging with and for team members. When leading remotely, communication becomes even moreimportant than when people share the same workplace and needs to occur often. Furthermore, atransformative leadership with a focus on trust reveals itself to be a necessity when it comes to remoteleadership.

Abstract  The aim of this study was to find whether teachers at intermediate level work with enforcing students’ trust in their own ability. The study is based on the Swedish curriculum Lgr22 and the theoretical model ‘the didactic triangle’. The research questions were built based on the triangle and the curriculum.  The method used is a qualitative study with semi-structured interviews. Eight well-experienced teachers participated from three F-6 schools in the middle of Sweden. The data were transcribed and then analysed according to a qualitative thematic method.  The results show that the teacher student relationship is very important and the starting point for strengthening the students’ trust in their own abilities. Other important factors that have an impact in the student’s confidence are: to adjust the teaching and the content; to give feedback and response; affirmation and to give students further motivation to practise their skills and abilities. In the discussion, the conclusion is conveyed in the form of four practical tips based on the results of the study. Hopefully, this study will help future teachers in their profession. / Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare på mellanstadiet arbetar med att stärkaelevers tillit till den egna förmågan. Studien grundar sig i Lgr22 och den teoretiska modellsom studien lutar sig mot är den didaktiska triangeln. Det var utefter det styrdokumentet ochden modellen studiens frågeställningar byggdes. Undersökningen är kvalitativ och metodensom användes för att få svar var semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta erfarnamellanstadielärare från tre F-6 skolor i mellansverige. Datainsamlingen transkriberades ochanalyserades genom en kvalitativ tematisk metod. Resultatet visar att relationen till eleven ärväldigt viktig och en utgångspunkt för att lyckas med att stärka elevens tillit till den egnaförmågan. Att anpassa undervisning och innehåll, att återkoppla, ge respons och bekräfta,samt att motivera eleven att öva och träna, visade sig också som mycket viktiga faktorer föratt lyckas med uppdraget. I diskussionen förmedlas slutsatsen i form av fyra praktiska tipsutifrån studiens resultat. Förhoppningsvis kan på det viset studien användas av framtidalärare.

Titel: Hur arbetar ledare med kommunikation för att uppnå tillit under distansarbete?  Bakgrund: Ledarskapslitteraturen understryker betydelsen av ett relationsorienterat ledarskap där kommunikation och tillit anses vara nödvändiga för en god relation. Till följd av utbrottet av Covid-19 har distansarbete blivit regel snarare än undantag varpå tillitsfulla relationer har visat sig vara svåra att skapa och upprätthålla till följd av utebliven fysisk interaktion. Då ledarskapslitteraturen betonar vikten av goda relationer i kombination med att kommunikationen försvåras under distansarbete, ställs nya krav på dagens ledare.  Syfte: Syftet med studien är att bidra till relationsorienterad ledarskapslitteratur genom att skapa en djupare förståelse för hur ledare arbetar med kommunikation för att skapa tillit mellan ledare och anställda under distansarbete.  Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie med en abduktiv ansats och har genomförts ur ett tolkande fenomenologiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju ledare som arbetar på ett nordiskt bolag inom resebranschen.  Slutsats: Studiens resultat visar på att ledare aktivt arbetar med kommunikation för att skapa tillit under distansarbete genom att ge frekvent återkoppling på anställdas arbete, de visar sig tillgängliga och arbetar konsekvent med individuella samtal. Dessutom visar ledare medkänsla och socialt stöd i hur de kommunicerar och arbetar aktivt för att ge utrymme för informell kommunikation. Slutligen lyfts tillgänglighet och ledares arbete med att skapa tillfällen för kommunikation att ske som nödvändiga för en god kommunikation mellan ledare och anställda, något som studiens resultat visar skapar tillit. / Title: How do leaders work with communication to create trust during teleworking?  Background: Leadership literature emphasizes the importance of relationship-oriented leadership where communication and trust are considered necessary for a good relationship. As a result of Covid-19, teleworking has become a rule rather than an exception and due to the lack of physical interactions, trusting relationships are difficult to achieve and maintain. As leadership literature emphasizes the importance of good relationships as well as the fact that communication is made more difficult during teleworking, new demands are put on today's leaders.  Purpose: The purpose of the study is to contribute to relationship-oriented leadership literature by creating a deeper understanding of how leaders work with communication to create trust between leaders and employees during teleworking.  Method: The study is a qualitative cross-sectional study with an abductive approach and has been conducted from an interpretive phenomenological perspective. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with seven leaders working for a Nordic company in the travel industry.  Conclusion: The results of the study show that leaders actively work with communication to achieve trust during teleworking by giving frequent feedback on employees' work, they show themselves available and have consistent individual conversations with employees. In addition, leaders show compassion and social support in how they communicate and they work actively to provide opportunities for informal communication. Finally, the main results of the study show that leaders actively work to present themselves as available and create opportunities for good communication to take place, something that is needed to build trust.

The study aims to shed light on the phenomenon of employeeship at a SwedishStaffing Agencise . This has been done on the basis of two questions. How canemployeeship look like in a service? What is the role given employeeship indeveloping contexts? In order to answer the purpose and issues have a quantitativeapproach been used. Based on the theoretical frame of reference has the form ofsurveys created. These questionnaires distributed to 125 consultants at a SwedishStaffing Agencise, including 71 of them responded. The material has beenanalyzed and compared with the theoretical frames of reference. The results showthat there is a high sense of trust and responsibility to the organization Bolaget.Employees believe that the ability to influence their work is not the same as takingthe decisions which the job requires. The employees believes the manager stillmust have a central role. Friendship is an important part of both positive andnegative criticism. There is a constant worry for the future. The conclusions Idraw from my material is that there is a mutual respect, where trust is a powerfulmotivator. There are large areas to develop their teamwork at the company, wheremanagers relinquishes responsibility.

Denna studie undersöker förändringen från cellkontor till aktivitetsbaserat kontor. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det är att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Arbetet syftar också till att undersöka hur relationen mellan medarbetare och chefer präglas av kontorsmiljön. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer genomförts med tio informanter från Skellefteå Kommun som alla arbetar i ett aktivitetsbaserat kontor. Dessa intervjuer har sedan transkriberats och bearbetats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Teoretiska begrepp som presenteras är virtuell kontext, målvägsteori, LMX-teori, psykologiska kontrakt och Employer Branding. De huvudsakliga fynden är att en konflikt uppstår hos individen i att vara social och samtidigt välja rätt zon för uppgiften, dock varierade anledningen till konflikten mellan chefer och medarbetare. Arbetet visade också att chefer bör kunna lita på sina medarbetare, men att gränsen mellan tillit och kontroll inte är självklar och ett medvetet förhållningssätt krävs.

Att samhället inte anpassas efter en mångfald av funktionsnivåer innebär såväl en ekonomisk som en samhällelig förlust. Forskning har visat att anpassningsförmågan finns, men inte utnyttjas som den skulle behövas för att den utgår ifrån det som anses vara normalt snarare än de funktionshindrades perspektiv. Med bakgrund i detta ämnar denna studie undersöka upplevd diskriminerings effekter på institutionell tillit. Det är relevant att studera förhållandet mellan upplevd diskriminering och institutionell tillit för att synliggöra och motverka konsekvenserna av diskriminering, något som studien ämnar bidra till. Med inspiration från den sociala modellen och Goffmans teori om stigma genomförs en kvantitativ analys av hur upplevd diskriminering på basis av funktionshinder påverkar institutionell tillit till vården. Datasetet är inhämtat från European Social Survey år 2002–2018 och inkluderar data enbart från Sverige. Urvalet är vuxna i Sverige som rapporterar en begränsning av någon grad i det dagliga livet till följd av sjukdom, fysisk/mental funktionshinder eller dylikt. Urvalet uppgår till 4319 respondenter. Studiens grundhypotes bekräftas och går i linje med teorin om stigma och den sociala modellen. Resultaten indikerar att upplevd diskriminering på basis av funktionshinder samvarierar med ett lägre förtroende för vårdinstitutionen i Sverige, och att denna effekt kvarstår när den kontrolleras för kön, ålder och utbildningsnivå. En annan hypotes som bekräftas är att kvinnor i populationen har en lägre tillit till vården än män. Hypoteserna om ålder och utbildningsnivås effekter på tillit till vården går ej att bekräfta utifrån resultatet.