Idag kan iakttas att tillit ses vara på modet. Att leda med tillit förstås däremot i praktiken inte vara så enkelt, då teori och praktik inte verkar stämma överens. En undran som väcks är därför hur man kan få det tillitsbaserade ledarskapet att fästa och inte rinna av likt en teflontäckt yta?  Vi kan se det likt ett tvåkomponentslim, där det tillitsbaserade ledarskapet ses som bas och behöver kompletteras med en härdare för att kunna fästa hos dagens ledare och organisationer. I denna studie prövas om design thinking kan tänkas agera härdare då det är ett koncept som möjliggör förändring och kan fungera som något vilken hjälper att gå från teori till praktik. Dessutom sett till basen tillitsbaserat ledarskap ses en önskan delas kring uppfyllelse och integrering av en kultur speglad av tillit där samskapande möjliggör innovation. Syftet med integreringen av design thinking som härdare är för att se till om en sådan interdiskursiv blandning kan utmynna i ett fästande tvåkomponentslim.  Denna nya interdiskursiva blandning ses skapa ett fungerande lim och utgör därmed studiens teoretiska bidrag. Samtidigt ökas förståelsen kring hur ledning med tillit kan te sig och faller således ut i ett praktiskt bidrag. Härmed är du nu inbjuden att tillsammans med oss nyfiket röra oss på en alternativ väg, att managera i modern tid. / Today it can be observed that trust seems to be trendy. On the other hand, to lead with trust seems more easier in theory than it is in practice. A wonder is thereby awakened about how one can get the trust-based leadership to stick and not drain off like a teflon-covered surface?  We imagine it like a two-component adhesive, where the trust-based leadership is seen as a base which needs to be supplemented with a hardener in order to be able to stick among today's managers and organizations. In this study it is examined if design thinking can function as the hardener, due to it being a concept which enables change and bridges theory with practice. In addition, looking at trust-based leadership as the base, it consists of a strive that partly is about fulfillment and integration of a culture mirrored by trust where co-creation enables innovation. The aim with the integration of design thinking as a hardener, is to see if an interdiscursive blend can fall out in a sticky two-component adhesive.  This new interdiscursive blend can be seen as a creation of a functional glue which thereby constitutes this study's theoretical contribution. Meanwhile the understanding about how to lead with trust can be formed, which falls out in the study’s practical contribution. Hereby you are now invited together with us to curiously move on an alternative way, to manage in modern time.

Trots att mödravården i höginkomstländer är relativt säker upplever uppemot 20 % av kvinnorna i Sverige förlossningsrädsla. Denna rädsla påverkar välbefinnandet före, under och efter graviditeten samt har konsekvenser för kvinnors relationer till bebis, partner och familj. Fenomenet har i mångt och mycket studerats ur ett individuellt perspektiv, men få studier undersöker relationen mellan kvinnors uppfattning om sjukvården och förlossningsrädsla. En experimentell studie med mellangruppsdesign har utförts med avsikten att se om fokus på brister i förlossningsvården orsakar högre nivå av förlossningsrädsla och lägre nivå av tillit till förlossningsvården hos kvinnor i åldern 18–45 (N=210). Vidare har det undersökts om tillit till förlossningsvården har ett negativt samband med förlossningsrädsla. Resultaten visar att fokus på brister i förlossningsvården inte har någon effekt på förlossningsrädsla eller tillit till förlossningsvården. Ett negativt samband föreligger mellan tillit till förlossningsvården och förlossningsrädsla. Orsaken till sambandet är ännu inte klarlagt och framgent behövs fler studier för att kunna fastställa hur relationen mellan förlossningsrädsla och tillit till sjukvården ser ut. / Despite the fact that maternity care in high-income countries is relatively safe, up to 20 % of women in Sweden experience fear of childbirth. This fear affects well-being before, during and after pregnancy and has consequences for women’s relationships with their baby, partner and family. The phenomenon has largely been studied from an individual perspective, but few studies examine the relationship between women’s perception of healthcare and fear of childbirth. A between-subjects experiment has been conducted to see if focusing on deficiencies in maternity care causes a higher level of fear of childbirth and a lower level of trust in the maternity care, in women aged 18–45 (N=210). Furthermore, it has been investigated whether trust in the maternity care has a negative correlation with fear of childbirth. The results show that focusing on deficiencies in maternity care has no effect on fear of childbirth or trust in the maternity care. The study shows a negative correlation between trust in the maternity care and fear of childbirth. The cause of the correlation has yet to be determined and future studies are needed to shed light on the relationship between fear of childbirth and trust in the maternity care system.

Background Globalization and technological progress have enabled working in a remote context. This is a common feature among actors providing Knowledge-Intense Business Services (KIBS) to companies and organizations, such as consultancy firms. Working in a remote context brings several leadership challenges, and trust is one of the most important ones to tackle.  Aim The aim for this research is to investigate which factors affect the sense of trust a remote leader – employee relationship. As well as look at how they affect that sense.  Methods The author chose a qualitative approach for this thesis with interviews as the source of information. Six people, whom all have a managerial position in Swedish consultant firms, were chosen for semi-structures interviews to open up for discussion and through this get a deeper understanding of the area. Results The factors affect the levels of trust in the relationship. They can also have impact on the type of trust that is perceived in the relationship. Conclusions The analysis of the interview show that all of the factors have an impact on, both each other, as well as trust. Which can lead to an increased or decreased sense of trust. In the case of decrease, or complete lack, of trust, the relationship between leader and employee can not go on. / Bakgrund Globalisering och tekniska framsteg har möjliggjort arbete på distans. Detta är ett vanligt arbetssätt hos företag som arbetar med att tillhandahålla Kostnads-intensiva företagstjänster till andra företag och organisationer, exempelvis konsultfirmor. Detta arbetssätt för med sig flera utmaningar när det kommer till ledarskap, där tillit är en av de viktigaste att kunna hantera. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar känslan av tillit i förhållandet chef – medarbetare. Samt att titta på hur dessa påverkar tilliten. Metod Författaren valde en kvalitativ ansats för studien med intervjuer som källa till information. Sex personer, som alla besitter chefspositioner på svenska konsultbolag, fick genomgå semistrukturerade intervjuer för att öppna upp till diskussion och på så sätt få en djupare förståelse kring ämnet. Resultat Faktorerna påverkar nivåerna av tillit i förhållandet. De kan också påverka vilken typ av tillit som framträder i förhållandet. Slutsatser Analysen visar att samtliga faktorer har inverkan, dels på varandra, och dels på tilliten. Vilket kan leda till en ökad eller minskad känsla av tillit. Vid minskad, eller helt saknad, tillit kan inte förhållandet mellan ledare och medarbetare fungera.

World health organization (WHO) har listat tio hot mot världshälsan varav två av dessa är pandemier och vaccinskepticism. Enligt forskare kommer pandemier drabba mänskligheten samtidigt som vaccinskepticismen ökar. Individer som är kritiska till vaccin tillhör antivaccinationsrörelsen och de menar på att vaccin är ett sätt att skada befolkningen. Antivaccinationsrörelsen använder sociala medier för att sprida sitt budskap. Idag pågår covid-19 pandemin och på kort tid har vaccin tagits fram och befolkningen erbjuds möjligheten att vaccinera sig. Det finns personer som är kritiska till vaccinet och de restriktioner som regering och riksdag infört för att minska smittspridningen av SARS-CoV-2. Studiens syfte är att få en förståelse för hur antivaccinationsrörelsens arbete tar sig uttryck i sociala medier och hur antivaccinationsrörelsen agerar för att påverka människor. Den metod som ligger till grund för arbetet är netnografi och syftet med en sådan studie är att studera sociala och kulturella sammanhang på internet. För att samla in empiri har inlägg på Twitter studerats genom en icke-deltagande observation. För att analysera inläggen har Anthony Giddens begrepp tillit och expertsystem samt Ulrick Becks begrepp risksamhället använts. Studiens resultat visar på att individer som uttrycker sig negativt om vaccinet besitter ett lågt förtroende för de experter som uttalar sig gällande SARS-CoV-2 och vaccinet som utvecklats. De som är kritiska till vaccin menar på att vaccinet mot SARS-CoV-2 och de restriktioner som finns på grund av covid-19 pandemin är ytterligare ett sätt att begränsa människor fri- och rättigheter. De individer som är kritiska till vaccin menar vidare att covid-19 pandemin är skapad för att the big pharma ska tjäna pengar. Vaccinet mot covid-19 anses vara farligare än att genomgå sjukdomen och det är en anledning till att inte vaccinera sig. / The World Health Organization (WHO) has listed ten threats to the world health, two of which are pandemics and vaccine skepticism. Scientist agree that pandemics will affect humanity andat the same time people are being more skeptical about vaccine. Individuals who are critical of vaccine belongs to the anti-vaccination movement and believe that vaccines are a way of harming the population. The anti-vaccination movement use social media to spread their message. The ongoing pandemic is called covid-19 pandemic, vaccines have been developed in a short time and the population is offered the opportunity to be vaccinated. There are people who are critical of the vaccine and the restrictions that the government and the parliament hade decide about to reduce the spread of the SARS-CoV-2. The purpose of this study is to establish an understandig of how the work of the anti-vaccination movement is expressed on social media and how they act to influence people. The method for this study is netnography and it is used to study social and cultural contexts on the internet. To gather empirical data posts on Twitter have been studied through a non-participatory observation. Anthony Gidden’s concepts of trust and expert systems as well as Ulrich Beck’s concepts of the risk society have been used to analyze the posts. The results of this study show that individuals who express themselves negatively about vaccines have a low level of trust in the experts who are commenting about SARS-CoV-2 and they believe that vaccines are a way to control people. They believe that the restrictions that exist due to covid-19 pandemic are another way to restrict people’s freedom and that it was the big pharma that created the covid-19 pandemic. The anti-vaccination movement considered that the vaccine against the SARS-CoV-2 is more dangerous than the disease.

Covid-19 har påverkat våra liv på många olika sätt. Ett stort antal människor dör, det har blivit allt mer svårare att hitta jobb, resa utomlands, träffa familjen och att det är oacceptable att umgås med kompisar. Krav på vårdpersonal har blivit högt och arbetsbelastning har också ökat. Dessutom så har Covid-19 orsakad heta debatter mellan aktörerna, professioner och organisationer kring de bästa sätten att hantera smittspridning. Denna studie har som syfte att undersöka hur vård- och omsorgspersonals förtroende påverkats av munskyddstriden. Studien är teoriprovande studie. Teorin som används är’ ’Micro-performance theory’’ eller mikro-prestandateorin i samband med olika relevanta artiklar och statsvetenskapliga böcker. Metoden bygger på fyra samtalsintervjuer för att samla in empirin. Intervjufrågorna skickades till respondenterna före intervjuerna för att ge dem möjlighet att reflektera. Respondenter anonymiseras i studien för att kunna ge dem möjligheten till att utrycka sig fritt. Studies resultat visar på att majoriteten av respondenterna upplever ett ökat missnöje och minskad tillit och förtroende för myndigheterna och politikerna och bland vård- och omsorgspersonal. De flesta kritiserade beredskapen inför pandemin. Två av fyra respondenterna tycker att munskyddstriden påverkar förtroende negativt för andra Covid-19 riktlinjer.

Tillitsdelegationen tilldelades år 2016 i uppdrag av regeringen att se över hur statliga myndigheter kan utveckla ett mer tillitsbaserat arbetssätt för att motverka effekterna av New Public Management, som fokuserade på mål- och resultat. Förhoppningen var att den offentliga sektorn skulle utvecklas mot ett mer tillitsbaserat arbetssätt.  Syftet med denna studie var att undersöka hur tillitsbaserat arbetssätt uppfattas av enhetschefer inom en kommunal verksamhet. För att besvara syftet undersöktes hur enhetscheferna beskrev tillitsbaserat arbetssätt, vilka möjligheter och utmaningar som kan identifieras och hur beskrivningarna kan förstås utifrån krav-kontroll-stöd-modellen. En kvalitativ studie genomfördes genom sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom samma organisation. Studiens resultat visar att deltagarna ger olika beskrivningar av det tillitsbaserade arbetssättet men deltagarna har en gemensam intention att arbeta med tillit till sin personal. De möjligheter som går att utläsa i studien ger en antydan om att det tillitsbaserade arbetssättet på sikt kommer att bidra till bättre arbetsmiljö och minska de administrativa arbetsuppgifterna för deltagarna. Vidare visar studien att med en tydligare definition på arbetssättet och effektivare stöd kommer det dels ge deltagarna mer egenkontroll i arbetet och dels stärka kärnverksamheten om deltagarna ges mer tid att informera sin personal om kommunens strategi att arbeta tillitsbaserat.  Studien indikerar också utmaningar i arbetssättet och ekonomi. Bristande information och osäkerhet samt avsaknad av ett tillfredställande stöd från överordnad chef upplevs minska kontrollen. Deltagarna har ett starkt socialt stöd av chefskollegor där de är transparanta och stöttar varandra i såväl praktiska som emotionella frågor. Det sociala stödet fungerar som en ”stötdämpare” i relation till krav för att minska arbetsrelaterad stress hos deltagarna. Resultatet visar att deltagarna pendlar mellan aktivt och spänt arbete, det i kombination med tidsbrist skapar inte rätt förutsättningar för deltagarna att arbeta tillitsbaserat.

Att befinna sig i den så kallade tredje åldern, mellan avslutat yrkesliv och innan beroende av stöd i vardagen, är att vara i en tid som utmärks av att vara aktiv och där möjligheter till självuppfyllelse finns. Den här uppsatsens syfte var att undersöka hur pandemin påverkade personer i tredje åldern och hur de hanterade olika risker och önskningar gentemot bilden av sig själva som del av en särskild riskgrupp. Det undersöktes även hur dessa personer förhöll sig till att tillhöra en grupp som lyftes fram som riskgrupp baserat på sin ålder, där särskilda rekommendationer gavs av myndigheterna. Frågeställningarna fokuserade på hur dessa personer förhållit sig till risker i vardagen, pandemins fokus på äldre och upplevelsen av särskilda rekommendationer. Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av sju djupintervjuer. Respondenterna var mellan 70–82 år och hade alla slutat arbeta i försörjningssyfte. Baserat på tidigare forskning har två teoretiska ingångar använts - Anthony Giddens teorier om risk och tillit samt Axel Honneths erkännandeteori. Resultatet visade att pandemin gick att betrakta som ny och särskild situation, vilket lett till att vardagen fått omformas och fyllas med ibland ny mening men också nya former för att upprätthålla meningsfullhet. Att bibehålla självständighet framstod som en viktig drivkraft bakom olika beslut som togs i vardagen i förhållande till riskhantering och skapande av nya rutiner. Hanterandet av en ny vardag, med förändrade villkor och en ny uppfattning om ens ålder präglades av ett aktivt hanterande för att dels väga olika risker mot varandra i pandemin och balansera detta mot behovet av erkännande. På olika sätt framträdde de egna förmågorna som en viktig aspekt i hur personerna i intervjuerna bedömde sin egen situation i pandemin och de egna möjligheterna till anpassning och skapande av en ny vardag. Detta resultat diskuteras i slutet i relation till tidigare forskning och metodologiska och teoretiska val. Uppsatsen utmynnar i en diskussion där resultaten om hur de komplexa relationer mellan självständighet och begränsningar som hanterades i pandemin kan förstås.

Avsikten med denna uppsats är att belysa hur tilliten till medier och dess rapportering under en kris som t.ex. en pandemi ser ut. Den så kallade Covid-19 pandemin tog sin början i januari 2020 och är fortfarande – i april 2021 – i full gång över hela världen. Denna uppsats utgår ifrån ett medievetenskapligt forskningsperspektiv och har till syfte att analysera i vilken mån mediekonsumenter har tillit till innehållet i media under en samhällskris som den rådande Covid-19-pandemin och för att ge en ögonblicksbild av hur stor tillit det finns för medierna. De två frågeställningar som ska besvaras är dels hur medietilliten ser ut under den första delen av pandemin (våren 2020) och dels hur medietilliten skiljer sig åt hos olika grupper av människor med avseende på medieanvändning, det vill säga mellan användningen av olika typer av medier och plattformar. Det teoretiska underlaget baseras på tidigare forskning och på ett flertal publikationer rörande medier och medietillit under kriser. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är baserat på enkätundersökningen utförd av Anne Kaun, Fredrik Stiernstedt vid Södertörns högskola samt av Peter Jakobsson vid Uppsala universitet och är begränsad till Sverige och till den första delen av pandemin (våren 2020). Respondenternas svar har, med hjälp av analysverktyget SPPS, analyserats genom kvantitativ metod för att objektivt kunna läsa av vad som kom fram ur svarsalternativen. Utifrån resultaten från undersökningen kan man läsa av att – i likhet med tidigare studier och teorier – en pandemi eller annan kris resulterar i en hög tillit till mediers rapportering av statliga institutioner, som regering och myndigheter och deras hantering av krisen. Denna studie och uppsats analyserar hur tilliten till medierna ser ut under våren 2020 – den första vågen av Covid-19 pandemin – och har inte till syfte att analysera huruvida medietilliten förändras under hela pandemins utsträckning. Pandemin är – när detta skrivs – lång ifrån över.

Allmänhetens förtroende för myndigheter har en avgörande betydelse i demokratiska samhällen, särskilt under kristider, och därför är förtroende som ämne av global relevans. Tidigare forskning visar att förtroendet för myndigheter generellt har varit lågt under tidigare pandemier, men däremot ser förtroendet för många länder ut att ha ökat under covid-19-pandemin. Essentiella hot som covid-19-pandemin gör faktorer som kan påverka allmänhetens förtroende för myndigheter extra viktiga att undersöka, men eftersom covid-19 till stora delar fortfarande är ett okänt hot är det ännu mycket forskning som saknas inom området.  Syftet med föreliggande studie är öka förståelsen för allmänhetens förtroende för myndigheter under covid-19-pandemin genom att analysera individers uppfattningar om och erfarenheter av pandemin och myndigheterna. Fokus är på människors förtroende för myndigheter i Sverige under våren 2021, samt centrala faktorer som är av betydelse för förtroendet. Studien bygger på granskning och sammanställning av internationell forskning som berör människors förtroende för myndigheter, samt vissa teoretiska perspektiv av Bo Rothstein (2003). Empirin utgörs av en webbenkätsundersökning som besvarades under april-maj 2021 av 350 respondenter mellan 18 och 87 år.  Majoriteten av respondenterna har högt eller varken högt eller lågt förtroende för myndigheterna under covid-19-pandemin. Resultaten visar bland annat att det finns samband mellan respondenternas förtroende för myndigheterna och uppfattningen om hur effektivt myndigheterna arbetar, om det är lätt eller svårt att förstå allmänna rekommendationer och restriktioner samt upplevelsen av i vilken grad andra följer rekommendationer. En del av resultaten bekräftar slutsatser som redan gjorts inom området, medan andra resultat motsäger tidigare forskning och teori.  Studien bidrar framför allt med att belysa förtroendets relevans i samhället, samtidigt som den ökar förståelsen för faktorer som har betydelse för förtroendet för myndigheter under de allvarliga och omfattande händelser som en pandemi innebär. / Trust in public institutions is of great importance in democratic societies, especially during times of crisis, and therefore the subject trust is also highly relevant globally. Previous research shows that trust in public institutions has generally been low during former pandemics. However, trust in authorities appears to have increased in many countries during the COVID-19 pandemic. Essential threats such as the COVID-19 emphasizes the importance of examining factors that may affect trust in public institutions, but since COVID-19 is still largely an unknown threat, further research is needed in the field.  The purpose of this study is to develop further understanding of trust in public institutions during the COVID-19 pandemic, through analyzing individuals’ perceptions and experiences of the pandemic and public institutions. The focus of this study lies on trust in public institutions in Sweden during the spring of 2021, and factors of significant meaning. The study is based on a summation of international research on the subject, as well as some theoretical perspectives by Bo Rothstein (2003). The empirical data was collected from an online survey answered by 350 respondents between 18 and 87 years old, during April and May 2021.  The majority of the respondents have high or neither high nor low trust in public institutions during the COVID-19 pandemic. The results conclude that there is, for instance, a connection between the respondents’ trust and their perception of how effectively the public institutions work. There is also a connection between trust and the respondents’ perception of to what extent others follow general recommendations, and if general recommendations and restrictions are easy or difficult to understand. Some of the results confirm conclusions that have already been made in the field, while other results contradict previous research and theory. The main contribution of this study is to emphasize the importance of trust in a society, as well as develop further understanding of factors that are of significant importance to trust in public institutions during the major and serious events that a pandemic entails.

No description available.