Denna studie har som syfte att öka kunskapen om pedagogers föreställningar om barns tillträdesstrategier och exkluderingar av varandra i leken samt pedagogernas egen roll i leken. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med tre förskollärare på olika förskolor.   Resultatet visar att pedagogernas föreställningar om barns tillträdesstrategier är att barnen använder följande sätt för att starta upp en lek och ta sig in i en påbörjad lek: producera en liknande handling, observera och leka vid sidan om, fråga om lov att vara med, fråga en pedagog om hjälp samt att förstöra leken. Pedagogernas föreställningar om barns exkludering i leken är att de protesterar mot att någon försöker ta sig in genom att förstöra och klagar hos en vuxen, sätter upp ramar och förutsättningar för att hindra andra från att vara med samt verbalt neka tillträde. Att verbalt neka tillträde tar en pedagog upp som ett sätt att neka vuxna att vara med. Utifrån pedagogernas berättelser har jag urskilt tre övergripande roller som pedagogerna tar i barnens lekar. Dels att vara med bara för att det är roligt, dels för att styra leken så att den inte går överstyr och något barn far illa samt för att lära barnen sociala färdigheter och sakkunskaper.

I denna kvalitativa studie var syftet dels att undersöka om förskollärare upplever att barn med språkligsårbarhet blir uteslutna ur leken och dels att undersöka vilka tillträdesstrategier barn med språkligsårbarhet använder sig av för att få tillträde till leken. Jag genomförde intervjuer med två förskollärarepå en förskola.Resultatet visar att de inte upplever att språksårbara barn med svenska som modersmål blir uteslutna urden fria leken. De upplever däremot att barn med annat förstaspråk än svenska blir uteslutna i störreutsträckning. De upplever även att dessa barn inte heller söker sig till fri lek i samma utsträckning sombarnen med svenska som modersmål. Resultatet visar även att barn oavsett språklig förmåga användersig av liknande icke-verbala strategier när de söker tillträde till leken. Variationen beror på barnens olikapersonligheter och beroende på sin personlighet väljer man olika sätt att söka tillträde i leken. Barnenanvänder sig av kroppsspråket i form av blickar, kroppskontakt och även TAKK förekommer i vissasituationer när de söker tillträde till lek. Språkstarka barn använder sig av kroppsspråket när de sökertillträde samtidigt som de förlitar sig på sitt verbala språk. / This qualitative study examines preschool teachers’ experience concerning if children with languageimpairment suffer from exclusion from play with other children. The study also examines theirexperience about what kind of access rituals children with language impairment use to gain access inother children’s free play. Interviews were conducted with two preschool teachers.The result shows that according to preschool teachers’ experience, exclusion can depend on the child’snative language. They notice more exclusion among the children with other native language thanSwedish. They also experience that these children don’t search access to play in the same extent aschildren with Swedish as mother tongue. The result shows that children, no matter speech competence,use the same kind of non-verbal access rituals when they search access to play. The variation of ritualsdepends on the child’s personality, not on language competence. Children use their body language inthe shape of eye contact, body contact and also sign language is used in some situations. Children withdeveloped language use the body language when they want access but they also rely on their speechwhen they search for access.

Syftet med studien är att öka kunskaperna om förskollärares synsätt på barns inträde i lek. Det är en kvalitativ studie med semi-strukturerad intervju som metod där 5 förskollärare intervjuats. Insamlade data transkriberades och analyserade med hjälp utav barndomssociologisk teori och sociokulturellt perspektiv. Detta genererade 3 teman som handlade om hur förskollärare bedömer lek, hur förskollärare fredar lek samt hur förskollärare inkluderar barn i lek. Resultatet visar att förskollärare bedömer leken där flera faktorer är viktiga för besluta om de ska freda leken eller inte. Faktorer som ålder på barnet, vad barnen i den befintliga leken leker, hur länge den pågått var saker som förskollärare undersökte eller letade efter. Studien fann även hur förskollärares förhållningssätt till att freda lek ser ut. Samt hur förskollärare inkluderar barn i befintlig lek. Där de beskrev flera förhållningssätt för att hjälpa barnet där de bland annat gick in själva i leken eller gick in interaktion med barnen för att samtala. Flera av förhållningssätten som förskollärarna beskrev att de använder är sådana som även barn själva använder när de vill tillträda lek. / The aim of this study is to increase knowledge about preschool teachers views on children’s entry in play. This is a qualitive study with a semi-structured interview as method where five preschool teachers were interviewed. Collected data were transcribed and analysed with help of the sociology of childhood theory and sociocultural theory. Three themes where generated about how preschool teachers assesses play, how preschool teachers protect play and how preschool teachers includes children in play. The results show that preschool teachers assess play where multiple factors are important when taking the decision if they should protect play or not. Factors such as the age of the children, what the children in the existing play are playing, how long the play has been going on were things that preschool teachers examined or looked for. The study also found out how preschool teachers approach to protect play. Also how preschool teachers includes children in an ongoing play. Where the preschool teachers described several approaches for how to help children where they sometimes also joined the play or went in to interact with the children to talk. Several of these approaches that the preschool teachers described that they were using are also approaches that children use when they want to access play.

This study has focused on the schoolyard and how the social interaction between children plays out in the schoolyard-play from a socio-economic perspective. The reason for this is to highlight some major differences in children's social skills depending on where they go to school. We have reported on relevant previous research that shows that play that takes place in the schoolyard are an incredibly important part of children's lives but also in their development of social skills. Our analysis has been linked to key concepts in sociological and sociocultural theory. For the purpose of the study, it has utilized qualitative method in the form of observation at two different schools in southern Stockholm but at two different municipalities. The result shows that there is quite a difference in the social interaction between children in the schoolyard, depending on how the schoolyard looks and what kind of plays it offers. Based on the socio-economic status of the schools, we were able to conclude that an attractive schoolyard offers more opportunities for children to develop their social skills. The overall conclusion from the study is that children who attend school where the socioeconomic status is high have an easier time for the social interaction between the children. While in a school where the status is lower, it appears that the conditions for social interaction do not develop in the same way. The conclusion we have reached is that students' social skills do not develop in the same way because of the socio-economic background. / Denna studie fokuserar på skolgården och hur det sociala samspelet mellan barn utspelar sig i leken utifrån ett socioekonomiskt perspektiv, för att kunna undersöka hur barns sociala kompetenser villkoras det av var de går i skola. Vi har redogjort för relevant tidigare forskning som visar att lekar som utspelar sig på skolgården är en otroligt viktig del i barnens liv men också i deras utveckling av sociala kompetenser. Vår analys har kopplats till centrala begrepp inom sociologisk och sociokulturell teori. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av observation på två olika skolor i två av Stockholms södra kommuner. Resultatet visar att det skiljer sig ganska mycket i det sociala samspelet mellan barn på skolgården beroende på hur skolgården ser ut samt vad den erbjuder för lekar. Utifrån skolornas socioekonomiska status kunde vi dra en slutsats om att en attraktiv skolgård erbjuder fler möjligheter för barn att utveckla sina sociala kompetenser. Den övergripande slutsatsen från studien är att det sociala samspelet mellan eleverna är lättare att åstadkomma i en skola där den socioekonomiska statusen är hög. På en skola där statusen är lägre visar det sig att förutsättningarna för det sociala samspelet inte utvecklas på samma sätt. Den slutsats vi kommit fram till är att elevers sociala kompetens inte utvecklas på samma sätt just på grund av den socioekonomiska bakgrunden.